Ladda ned Ladda ned

Ryggskott

Ryggskott kännetecknas av plötslig smärta i nedre delen av ryggen. Det känns som en låsning och du får svårt att röra dig. Ryggskott uppstår ofta i samband med en ovanlig rörelse – kanske har du vridit ryggen på ett annorlunda sätt eller böjt dig och lyft något tungt. Smärtan brukar bli lindrigare efter några dagar och sedan försvinna av sig själv.

Smärta i ländryggen, den nedre delen av ryggen, kallas på läkarspråk för lumbago. Det är ett mycket vanligt besvär – fyra av fem personer får någon gång ont i ländryggen. Värken kan till exempel bero på överbelastning, felbelastning eller ett stillasittande arbete.

Ryggskott kallas för akut lumbago (lumbago acuta) och ger för det mesta plötslig smärta i ländryggen, ofta till följd av en ovanlig rörelse eller ett tungt lyft. Akut lumbago kan ibland övergå i mer långvarig smärtproblematik.

Ryggskott kommer nästan alltid plötsligt och orsakar ofta en ensidig smärta i nedre delen av ryggen. Smärtan kan kännas huggande, skärande eller molande. Ibland kan den stråla ner mot skinkan och benet. Du får svårt att röra dig och det känns som en låsning eller kramp i ryggen som lätt skapar ett framåtböjt läge.

De första dagarna kan du ha väldigt ont, men du kan också hitta ställningar som är nästan smärtfria – besvären brukar lindras av att ligga eller stå. Smärtan känns ofta värre när du sitter, vrider på kroppen eller böjer dig. Den akuta smärtan minskar som regel efter ett par dygn och försvinner för det mesta helt inom två veckor, men ibland kan det ta längre tid.

Vanliga symptom:

  • plötslig smärta i nedre delen av ryggen
  • muskelkramp och ömhet i ena sidan av ryggen
  • ökad smärta vid rörelse
  • nedsatt rörlighet
  • smärtutstrålning mot skinkan eller benet.

Andra tänkbara förklaringar

Kraftig smärta i nedre delen av ryggen beror inte alltid på just ryggskott. Lågt sittande ländryggssmärta som strålar ner mot skinkan kan orsakas av en påverkan på ischiasnerven och kallas för ischias. Diskbråck kan göra ont i olika delar av ryggen och smärtan kan stråla ut mot bröstkorgen, benen eller armarna. Inflammatoriska ryggsjukdomar, skador på kotorna och benskörhet kan också leda till ryggvärk.

Njursten kan ge kraftig smärta i intervaller som strålar ut från sidan av ryggen. Det brukar göra så ont att det är svårt att sitta stilla. Gallsten kan ge liknande besvär, men brukar även ge magsmärtor högt upp under revbenen på höger sida. En högt sittande urinvägsinfektion kallas njurbäckeninflammation och ger konstant smärta i nedre delen av ryggen, ofta i kombination med feber, frossa, illamående och kräkningar.

Ryggskott orsakas ofta av muskelkramp i ländryggen till följd av olika rörelser i vardagen. Smärtan kan utlösas av att du vrider eller böjer dig på ett oförsiktigt sätt, arbetar på ett skakigt underlag eller överbelastar ryggen genom att lyfta tungt från en onaturlig vinkel. Men smärtan kan även bero en inflammation som påverkar ligament och muskler i ryggen. Ryggskott kan ibland vara ett första tecken på diskbråck.

Riskfaktorer vid ryggskott:

  • fysiskt krävande arbete
  • tunga lyft
  • lyft i böjda och vridna ställningar
  • övervikt
  • rökning
  • hög ålder
  • tidigare ryggproblem.

Smärtstillande läkemedel kan underlätta vid ryggskott. Smärtan brukar försvinna fortare om du är i rörelse. Vid behov kan en sjukgymnast eller fysoioterapeut hjälpa dig med ryggövningar som kan häva låsningen och stärka ryggmuskulaturen.

Om ryggsmärtan inte är tydligt kopplad till en enskild händelse eller kroppsrörelse och inte blir bättre inom några dagar kan det finnas anledning att utreda bakomliggande orsaker till besvären. Då kan du behöva göra en kroppsundersökning för att kontrollera nervpåverkan, känsel och muskelstyrka. Ibland kan provtagning eller röntgen användas för att utesluta infektioner eller skador.

Vid ryggskott kan det precis som vid andra former av ryggont kännas naturligt att vila och ligga stilla. Du kan lindra smärtan genom att sätta en kudde eller pall under fötterna så att knän och höfter hamnar i 90 graders vinkel. Men tänk på att ryggen mår bättre av rörelse – smärtan går över fortare om du försöker stå och gå.

Värme lindrar ofta smärtan, till exempel en värmedyna. Ryggskott kan ibland lindras med uppmjukande övningar – försiktig stretching kan hjälpa dig att häva låsningen i ryggen. När den värsta smärtan har försvunnit är det bra att börja röra mer på kroppen och gärna promenera efter förmåga.

På apotek finns receptfria, smärtstillande läkemedel som gör att du lättare kan röra dig. Om du har återkommande ryggskott eller behöver hjälp med ryggövningar kan du kontakta en sjukgymnast eller fysioterapeut.

Så här kan du minska risken att få ryggskott:

  • motionera och var fysiskt aktiv
  • träna ryggmuskler och magmuskler
  • gå ner i vikt om du är överviktig
  • undvik rökning.

Om ryggvärken inte försvinner inom två veckor bör du söka vård. Har du varit med om en olycka eller ramlat och plötsligt får ont i ryggen ska du också söka vård.

Sök vård direkt om du har domningar, nedsatt känsel i benen eller underlivet eller inte känner om du blir kissnödig.

Uppsök en akutmottagning om du utöver ryggsmärtor även har feber, magsmärtor eller bröstsmärtor. Det gäller även om du inte kan kissa eller bajsa.

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp vid ryggskott. En sjuksköterska eller läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård.

På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.

Liknande besvär:

Senast uppdaterad:
26 apr 2020
Granskare:
Kristina Bergstrand, specialist i allmänmedicin