Skip to main content
Skip to main content

Inkontinens

Senast uppdaterad:

Granskad av:

Kvalitetsteamets specialistläkare på Kry

Medicinskt granskad

Inkontinens betyder att det läcker ut urin eller avföring utan att du kan förhindra det. Det kan bero på att slutmuskeln i urinröret eller ändtarmen är för svag, men det finns även många andra förklaringar. Orsaken till besvären avgör vilken behandling du behöver – ibland kan det räcka med knipövningar och inkontinensskydd, andra behöver läkemedel eller ett kirurgiskt ingrepp.

Vad är inkontinens?

Inkontinens innebär att du har svårt att hålla tätt – du kan inte alltid själv styra över när urin och avföring kommer.

Vid urininkontinens har du urinläckage – då kissar du på dig ibland utan att du kan kontrollera det. Vid avföringsinkontinens kan det läcka ut bajs eller ofrivilliga gaser från ändtarmen. Det kan du inte heller kontrollera. Vissa besväras av både urininkontinens och avföringsinkontinens.

Besvär med inkontinens är vanligt hos både män och kvinnor. Risken att drabbas ökar med stigande ålder eftersom muskulaturen i bäckenbotten försvagas när vi blir äldre. Inkontinens förekommer i vissa fall hos barn, oftast i samband med förstoppning.

Kort om urininkontinens

Hos kvinnor är det vanligast med så kallad ansträngningsinkontinens som kännetecknas av urinläckage vid exempelvis hopp eller tunga lyft. Det kan också läcka urin när du hostar, nyser eller skrattar. Den här typen av inkontinens är särskilt vanlig efter en graviditet med vaginal förlossning.

Vid andra vanliga typer av urininkontinens kan du bli plötsligt kissnödig utan att hinna till toaletten eller att urinblåsan blir så full av kiss att du inte kan hålla emot. Män kan få så kallat efterdropp – läckage som kommer efter ett toalettbesök om det är svårt att tömma blåsan helt. Vid neurologisk inkontinens är besvären kopplade till nervskador eller nervsjukdomar. 

Om du klickar på den här länken kan du läsa mer om urininkontinens.

Kort om avföringsinkontinens

Vid avföringsinkontinens läcker det ibland ut gaser eller avföring utan att du kan hålla emot. Avföringen kan vara både lös och fast. Du kan känna dig plötsligt bajsnödig och inte hinna till toaletten i tid. Du kan också ha så kallat passivt läckage som innebär att du inte känner att du behöver gå på toaletten och upptäcker läckaget i efterhand.

Avföringsläckage är ofta förknippat med oroskänslor eller skam. Det kan kännas pinsamt att det kommer bajs och många är rädda för att det ska lukta illa. Därför leder avföringsinkontinens i många fall till ett förändrat beteende och kanske en ovilja att delta i olika sociala sammanhang.

 Om du klickar på den här länken kan du läsa mer om avföringsinkontinens.

Orsaker till inkontinens

Det kan finnas många olika förklaringar till inkontinens. Det är vanligt att besvären är kopplade till en försvagad slutmuskel i urinvägarna eller ändtarmen. Vid urininkontinens kan det även handla om en uttänjd urinblåsa eller prostataförstoring. Avföringsinkontinens kan orsakas av exempelvis långvarig diarré på grund av mag-tarmsjukdomar. Förlossningsskador är en annan vanlig orsak bakom olika typer av inkontinens.

Ibland finns det ingen uppenbar fysisk förklaring – då kan besvären i stället bero på rubbningar i samspelet mellan hjärnan, ryggmärgen och bäckenbotten. Inkontinens kan till exempel uppstå efter en stroke eller i samband med demenssjukdomar. Sjukdomar som Parkinson och multipel skleros kan också orsaka läckage. Detsamma gäller exempelvis diskbråck och ryggmärgsskador.

Några faktorer som gör dig mer sårbar för inkontinens:

Utredning och behandling

Det är viktigt att ta reda på vad det är som orsakar ditt urinläckage eller avföringsläckage. Orsaken styr vilken behandling som krävs. Det finns flera olika alternativ – från bäckenbottenträning med knipövningar till läkemedel och i vissa fall operation.

Vad kan jag göra själv?

Ett generellt råd som i vissa fall gör att du kan undvika inkontinens eller få lindrigare besvär är så kallade knipövningar. Övningarna stärker musklerna i bäckenbotten, det vill säga slutmusklerna vid analöppningen och urinröret liksom slidans muskler. Men du kan uppleva inkontinens trots knipövningar. Ibland kan det hjälpa att gå ner i vikt, om du är överviktig, och vara noga med att ha regelbundna toalettvanor.

Vissa typer av inkontinens kan du inte påverka själv. Kan du inte hålla tätt finns det olika typer av medicinsk behandling. Du kan alltid använda hjälpmedel i form av exempelvis inkontinensskydd eller analpropp. På apotek finns olika alternativ.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du har problem med urinläckage eller avföringsläckage.

Så kan Kry hjälpa till

Inkontinens kräver en fysisk undersökning.

 Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp vid inkontinens. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård.

Hitta en mottagning

Vi har mottagningar på flera platser i Sverige – här kan du hitta en nära dig.

Ditt postnummer
Se alla mottagningar

Vanliga patientfrågor

Vid urininkontinens är det vanligt att inte kunna hålla emot kiss i samband med exempelvis hopp, tunga lyft eller när du skrattar, nyser och hostar. Det kallas för ansträngningsinkontinens – ett mycket vanligt besvär, inte minst hos kvinnor. Ibland kan knipövningar göra det lättare att hålla tätt, men ibland krävs medicinsk behandling eller inkontinensskydd för att lindra besvären.

Vid avföringsinkontinens kan det läcka bajs utan att du själv kan kontrollera det. Det kan ha många olika förklaringar. Det kan till exempel bero på att slutmuskeln i ändtarmen har blivit för slapp. Då kan det hjälpa att göra knipövningar, så kallad bäckenbottenträning. Ibland finns det andra förklaringar som kräver medicinsk behandling eller hjälpmedel i form av inkontinensskydd.

Inkontinens betyder att du inte kan hålla tätt – du kan antingen kissa på dig eller bajsa på dig utan att du själv kan kontrollera det. Urininkontinens eller urinläckage är allra vanligast, men avföringsinkontinens är också vanligt förekommande.

Det finns olika typer av behandlingar för inkontinens. Ibland går det att lindra besvären med hjälp av bäckenbottenträning, läkemedel eller operation. Ibland måste du lära dig leva med besvären och istället använda olika typer av inkontinensskydd som gör att du slipper oroa dig för synligt läckage av urin eller avföring.

Ja, vissa typer av inkontinens kan försvinna med tiden – till exempel en tid efter en förlossning när underlivet har läkt och muskulaturen i bäckenbotten har blivit starkare igen. Ibland kan viktnedgång och knipövningar göra att såväl urinläckage som avföringsläckage minskar eller upphör.

Inkontinens kan bero på olika saker. Ibland kan ett kirurgiskt ingrepp vara ett bra alternativ. I andra fall passar det bättre med läkemedelsbehandling eller exempelvis bäckenbottenträning som stärker muskulaturen.

Senast uppdaterad:
Innehållet har granskats av:
Kvalitetsteamets specialistläkare på Kry

Relaterat:

Urininkontinens – urinläckageAvföringsinkontinensStrokeDemenssjukdomar