kontakteksem-pa-hand-med-ljus-hud
Bild på kontakteksem på hand ©DermNet New Zealand med tillstånd.

Kontakteksem

Kontakteksem kännetecknas av röd, torr och kliande hud. Du kan även få små sprickor eller vätskefyllda blåsor. Besvären beror ofta på att huden kommit i kontakt med kemikalier eller allergiframkallande ämnen som exempelvis nickel. Långvarig nedbrytning av hudens skyddande lager kan också orsaka besvär. Kontakteksem behandlas främst med kortisonsalva i kombination med mjukgörande hudprodukter.

En reaktion mot latex kan i svåra fall leda till anafylaktisk chock – då ska du alltid söka vård akut. Ring 112 och invänta ambulans.

Vad är kontakteksem?

Kontakteksem är precis som andra typer av eksem en inflammation i huden. Kontakteksem orsakar hudutslag hos barn och vuxna som kan vara antingen allergiska eller icke-allergiska. Det är vanligast att få kontakteksem på händerna, men du kan även få besvär på andra delar av kroppen.

Kontakteksem kan uppstå direkt om huden reagerar mot kemikalier eller något ämne som du är överkänslig mot. Hudutslag kan även växa fram under längre tid om hudens skyddande barriär har blivit försvagad av exempelvis uttorkande rengöring.

Symptom vid kontakteksem

Kontakteksem brukar ge symptom i form av torr och röd hud som ibland kan bli knottrig. Klåda, sprickor och blåsor i huden är andra vanliga besvär.

Hudreaktionen uppstår ofta på en begränsad del av huden. Det är vanligast att du får kontakteksem på dina händer – den här typen av handeksem brukar kännetecknas av vätskande, kliande blåsor. Du kan även få eksem på andra delar av kroppen, bland annat i ansiktet.

Om du är allergisk mot nickel är det vanligt att få kontakteksem av exempelvis halsband, armband, ringar eller örhängen. Knappar som ligger direkt mot huden kan också orsaka en hudreaktion.

Vanliga hudsymptom vid kontakteksem:

  • röd och torr hud

  • klåda och ibland sveda

  • knottror eller röda prickar på huden

  • vätskefyllda blåsor

  • fjällande hud

  • sprickor i huden.

Om du kliar på dina eksem kan det uppstå sårskorpor som lätt blir infekterade. Vid långvariga besvär kan kontakteksem orsaka förtjockningar i huden.

I allvarliga fall kan latexallergi leda till anafylaktisk chock. Då kommer symptomen snabbt. Det brukar börja med klåda i handflatorna, fotsulorna eller ansiktet som inom kort följs av hjärtklappning, andningsbesvär, magsmärtor, blodtrycksfall och försämrad blodcirkulation. Anafylaktisk chock är ett livshotande tillstånd som kräver vård omedelbart.

Andra tänkbara förklaringar

Kontakteksem kan vara en form av kontaktallergi som ger olika typer av reaktioner – från ofarliga, övergående nässelutslag till livshotande anafylaktisk chock.

Röda, kliande utslag kan även bero på andra typer av eksem som kan uppstå i samband med exempelvis kallt och torrt klimat eller uttorkning på grund av mycket kontakt med vatten. Atopiskt eksem är vanligast hos barn, men kan också ge exempelvis handeksem hos vuxna. Dyshidrotiskt eksem kan ibland likna kontakteksem eftersom det ofta förekommer på händerna – då får du besvär med kliande, vätskefyllda blåsor som kommer i skov.

Skabb är en liten parasit som också kan orsaka klåda, eksemliknande utslag och små röda knottror eller blåsor. Utslagen syns ofta på handlederna eller mellan fingrar och tår – om du tittar noga kan du ofta se trådsmala sicksackgångar under huden.

Nässelutslag med klåda kan komma plötsligt som enstaka små knottror i huden eller utslag på större hudområden. Utslagen kan till exempel vara en reaktion på olika födoämnen, läkemedel, stress, värme eller kyla.

Orsaker till kontakteksem

Allergiskt kontakteksem orsakar en hudreaktion när du kommer i kontakt med ämnen som din hud är överkänslig mot. Allergiframkallande ämnen kan till exempel finnas i vissa metaller, gummi och parfymer. Icke-allergiskt kontakteksem beror ofta på att hudens naturliga skyddsbarriär har blivit svagare efter upprepad och långvarig kontakt med exempelvis rengöringsmedel.

Personer som ofta utsätts för kemikalier eller allergiframkallande ämnen i sitt arbete är mer sårbara för kontakteksem än andra – från sjukvårdspersonal till frisörer, målare, verkstadsarbetare och personer som hanterar olika livsmedel.

Faktorer och ämnen som kan utlösa eller förvärra kontakteksem:

  • långvarig uttorkning – om du ofta använder exempelvis rengöringsmedel kan hudbarriären bli uttorkad och skadad

  • kemikalier – lösningsmedel och andra kemikalier

  • metaller – nickel, krom och kobolt är några exempel

  • gummi – kemikalier i gummi, till exempel latex, kan orsaka kontakteksem; plåster och klisterlappar som innehåller kolofonium kan också ge utslag

  • hudprodukter – mjukgörande krämer och smink som innehåller parfym eller konserveringsmedel

  • vissa livsmedel – till exempel tomater, citrusfrukter, vetemjöl, skaldjur och hantering av rått kött eller rå fisk

  • atopiskt eksem – gör dig mer sårbar för kontakteksem eftersom hudens skyddande barriär redan är försvagad

  • ärftlighet – kontakteksem kan precis som andra eksem ha en genetisk koppling.

Utredning och behandling vid kontakteksem

För att avgöra vilken typ av eksem det rör sig om får du berätta för läkaren hur snabbt eksemen brukar uppstå och var du får utslag. Det är bra att veta om besvären förvärras av tvättmedel i kläder, hudkontakt med nickel eller olika kemikalier. Om dina eksem blir bättre när du inte är på jobbet eller exempelvis på sommaren kan det också ge viktig information.

Har du svåra eller återkommande kontakteksem kan du behöva göra en allergiutredning med blodprover och så kallat lapptest för att få reda på vilka ämnen som orsakar besvären. Infekterade eksem kräver ibland en hudanalys med hjälp av odling.

Vid kontakteksem får du behandling som går ut på att dämpa inflammationen och tillföra fukt. Du bör framförallt undvika allergiframkallande och uttorkande ämnen. Kontakteksem läker som regel med hjälp av salva eller kräm som innehåller kortison. Du bör även ta för vana att använda fuktighetsbevarande hudprodukter. Om receptfria hudläkemedel inte lindrar besvären kan du behöva läkemedel på recept.

Vad kan jag göra själv?

När du har kontakteksem är det viktigt att försöka undvika hudkontakt med ämnen som irriterar huden eller skapar en allergisk reaktion.

För att dämpa inflammationen och lindra klåda vid kontakteksem kan du använda receptfri kortisonsalva som finns på apotek. Där finns även mjukgörande salva som skyddar huden mot uttorkning. Tänk på att kortison inte bör användas av barn under två år utan läkares rekommendation.

Så här kan du lindra besvär vid kontakteksem:

  • skydda huden – försök att undvika direktkontakt med kemikalier och allergiframkallande ämnen

  • klia inte på eksemet – om du kliar kan du förvärra besvären och riva upp små sår som kan orsaka en bakterieinfektion

  • använd hudkräm med kortison – kortisonet dämpar inflammationen

  • återfukta huden – smörj in dig regelbundet med mjukgörande salva

  • undvik vanlig tvål – använd gärna hudolja eller kräm när du tvättar händerna

  • skydda händerna med handskar – gäller exempelvis vid diskning eller användning av kemikalier, undvik däremot latex och plaster som kan orsaka eksem

  • välj skonsamma tvättmedel – använd oparfymerade tvättmedel och undvik sköljmedel.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du har stora besvär med eksem som inte blir bättre av receptfri kortisonsalva. Du bör även söka vård om du har eksem som sprider sig eller börjar se annorlunda ut, till exempel vätskar.

Ring 112 eller uppsök en akutmottagning vid en akut allergisk reaktion som kan vara tecken på anafylaktisk chock – det är ett potentiellt livshotande tillstånd.

Sök vård omedelbart om du eller någon i din närhet har:

  • hjärtklappning och tryck över bröstet

  • andningsbesvär

  • magsmärtor

  • svimningskänsla med blodtrycksfall

  • kalla händer och fötter till följd av försämrad blodcirkulation.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp med kontakteksem och andra eksem. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.

På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.
Senast uppdaterad:
Innehållet har granskats av:
Vasiliki Vanky, specialist i allmänmedicin

Relaterat:

HudutslagAllergiAtopiskt eksem SvampinfektionerUtslag hos barn