Migrän

Vad är migrän?

Migrän är en neurologisk sjukdom. Det är en vanlig form av huvudvärk som brukar komma i mer eller mindre kraftiga attacker. Besvären kan utlösas eller försämras av så kallade triggerfaktorer som stress, spänningshuvudvärk, sömnbrist och fysisk eller psykisk ansträngning. Starka sinnesintryck eller vissa livsmedel kan också utlösa ett anfall. Ibland har migrän kopplingar till hormonförändringar i samband med exempelvis mens.    

Migrän kan debutera redan i tonåren och i vissa fall hos yngre barn.  

Symptom vid migrän

Det vanligaste symptomet är en bultande eller pulserande huvudvärk som kommer i attacker. Värken kan vara både enkelsidig och dubbelsidig. Det kan till exempel göra ont i tinningen, pannan eller bakhuvudet. Besvären vid migrän brukar förvärras av fysisk ansträngning och kan vara så intensiva att det är svårt att fungera i vardagen. 

Migrän kan även kännetecknas av andra symptom som exempelvis yrsel, illamående och kräkningar. Det är även vanligt att bli ljudkänslig eller ljuskänslig. Trötthet och koncentrationssvårigheter är kända besvär både före och efter ett anfall. 

Du kan ha migrän med eller utan aura. Vissa upplever olika symptom innan huvudvärken kommer, som en sorts förvarning om att ett migränanfall är på väg. Det kan handla om synfältsbortfall, ljusfenomen i dina ögon eller påverkan på talet. Även domningar i exempelvis ansikte, armar, händer eller ben kan förekomma. 

Hur länge anfallet varar i samband med migrän kan variera. Vissa har ont i huvudet i några timmar, andra har migrän i flera dagar. Migränattacker kan komma med olika täta mellanrum. Mellan anfallen är du ofta helt symptomfri. 

Vanliga symptom vid ett migränanfall:

• bultande eller pulserande huvudvärk, ofta ensidig

• illamående och kräkningar

• känslighet för ljud och ljus

• trötthet och koncentrationssvårigheter

• ljusa fläckar, blixtar eller flimmer i synfältet

• synfältsbortfall, dubbelseende eller tunnelseende

• ibland talsvårigheter

• ibland domningar eller stickningar i ansiktet.

Vissa får enbart aurasymptom med synpåverkan vid migrän, utan huvudvärk. Det kallas för ögonmigrän. Synen återställs när migränanfallet har gått över. 

Ett par procent av alla som har besvär med migrän har så kallad kronisk migrän. Då har du huvudvärk ungefär hälften av månadens dagar flera månader i sträck. 

Ibland kan spänningshuvudvärk och migrän förekomma samtidigt. 

Andra tänkbara förklaringar

Migrän kan ibland förväxlas med andra typer av huvudvärk. Huvudvärk är ett vanligt symptom vid olika infektioner – från förkylning och influensa till borrelia och hjärnhinneinflammation. Hög feber kan också orsaka huvudvärk, men vid migrän brukar inte feber höra till symptombilden. Huvudvärk kan även bero på nedsatt syn eller ett förhöjt tryck i ögat.

Spänningshuvudvärk kan likna lindrig migrän, men värken är ofta dubbelsidig och brukar beskrivas som tryckande istället för pulserande. Smärtan är oftast molande och utgår från nackens leder och muskler. Kraftig, ensidig huvudvärk bakom eller runt ena ögat kan vara tecken på klusterhuvudvärk eller så kallad Hortons huvudvärk. Har du i stället ont i tinningen kan det bero på inflammation i blodkärlen.  

Ibland kan migränliknande huvudvärk uppstå i samband med en bakomliggande sjukdom eller skada mot nacken eller huvudet. I allvarliga fall kan huvudvärk bero på en stroke eller tumör som skapar en tryckökning i huvudet.  

Orsaker till migrän

Det är inte helt klarlagt varför så många drabbas av migrän, men ärftlighet är en känd orsak – i ungefär två tredjedelar av fallen finns migrän även hos en nära släkting. 

Migrän påverkar blodkärl och nerver i ansiktet och huvudet med ökad känslighet för smärta. Samtidigt frigörs olika kemiska ämnen. Ibland påverkas hjärnans funktion på ett sätt som tillfälligt drabbar synen och känseln. Migrän verkar innebära att hjärnan har svårare att filtrera sinnesintryck. Därför blir du ofta extra känslig för ljus och ljud under en migränattack. 

Migrän kan utlösas av fysisk eller psykisk ansträngning. Ibland kommer ett migränanfall efter olika ansträngningar, när du till slut slappnar av. Migrän kan även triggas av exempelvis hormonförändringar och vissa födoämnen. 

Exempel på faktorer som kan utlösa migrän:

• fysisk och psykisk stress

• sömnbrist eller för mycket sömn

• starka sinnesintryck

• hormonförändringar, ofta östrogenrelaterade under mens eller vid användning av p-piller

• hunger

• vissa ämnen i exempelvis choklad, ost och alkohol

• överanvändning av smärtlindrande läkemedel.

Migrän hos barn

Migrän debuterar oftast i tonåren, men även små barn kan få migrän. Om båda föräldrarna har migrän är risken stor att även barnet får besvär.  

Migrän hos barn ger symptom i form av bultande eller pulserande huvudvärk som blir värre vid fysisk ansträngning. Hos små barn kan skrik och gråt, blek hy och kräkningar vara tecken på migrän. Hälften av alla migränanfall hos barn brukar bli bättre inom ett par timmar, men ibland kan attackerna vara mer långvariga. Besvären varar sällan mer än 12 timmar.

I samband med ett migränanfall kan barn precis som vuxna känna sig trötta, uppleva koncentrationssvårigheter eller påverkas av humörsvängningar.

Vanliga symptom hos barn med migrän:

• bultande eller pulserande huvudvärk

• illamående och kräkningar

• känslighet för ljud, ljus och dofter

• tillfälliga synfältsbortfall eller ljusfenomen som blixtar eller sicksacklinjer i synfältet

• ibland känselbortfall, stickningar eller domningar.

Hos vissa barn kan migrän visa sig som episoder med svåra magsmärtor med eller utan illamående och kräkningar. Då kan det röra sig om antingen så kallade cykliska kräkningar eller bukmigrän. 

Migrän hos barn kan ibland förebyggas med hjälp av regelbundna vanor kring mat och sömn och genom att undvika utlösande faktorer. Men även migrän hos barn kräver ibland behandling med receptbelagd medicin.

Utredning och behandling vid migrän

Vid kraftig och återkommande huvudvärk kan du behöva hjälp av vården. Då får du beskriva värken och eventuella andra symptom, exempelvis illamående eller synfältsbortfall. Det är viktigt att veta i vilka sammanhang och hur ofta du brukar få besvär.

När du träffar en läkare får du som regel göra en kroppsundersökning som inkluderar neurologiska funktioner. Ibland finns det anledning att kontrollera blodtryck, blodprover och urinprov för att utesluta bakomliggande sjukdomstillstånd. I vissa fall krävs även en röntgenundersökning.

Om din huvudvärk visar sig vara just migrän finns det olika typer av behandling beroende på hur ofta och hur svåra dina migränanfall brukar vara. En del blir hjälpta av receptfria läkemedel, andra behöver receptbelagd medicin. Om du har migrän när du är gravid kan du behöva anpassad behandling i samråd med barnmorska eller läkare. 

Fysioterapi med övningar eller avslappningsteknik kan ibland kan lindra och förebygga migrän. En dietist kan hjälpa dig att kartlägga kosten och se eventuella samband. Om din huvudvärk är kopplad till ditt psykiska mående kan du få stöd av en psykolog – kognitiv beteendeterapi, så kallad KBT, kan även ge dig verktyg för stress- och smärthantering. 

Vad kan jag göra själv?

Du blir mindre sårbar för migrän om du äter och dricker regelbundet under dagen. Försök att stressa mindre, vara fysiskt aktiv och se till att få tillräckligt med sömn. Det är även viktigt att skapa utrymme för avslappning och återhämtning i vardagen.

Du kan minska risken att drabbas av migrän genom att försöka undvika så kallade triggers, det vill säga utlösande faktorer. Det kan handla om allt från fysiska aktiviteter till sömnproblem eller olika stressmoment i vardagen. Var uppmärksam på vad det är som utlöser din migrän – kanske har du besvär under menscykeln eller finns det kopplingar till mat och dryck? En huvudvärksdagbok kan hjälpa dig och din läkare att upptäcka eventuella mönster eller aktiviteter som orsakar värken.

Så här kan du lindra besvären vid ett migränanfall:

• försök att sova eller vila, gärna i ett mörkt och tyst rum

• prova avslappningsövningar

• använd smärtlindrande läkemedel när du märker att ett migränanfall är på väg

• ta eventuell receptbelagd medicin enligt ordination.

På apotek finns receptfria, smärtlindrande läkemedel som kan lindra migrän. Fråga gärna apotekspersonalen om råd. Du ska däremot inte använda tabletter mot huvudvärk slentrianmässigt – då kan det finnas risk att du förvärrar dina besvär. Har du migrän ofta bör du istället vända dig till vården.

Ibland kan p-piller förstärka besvären vid migrän – rådgör med en läkare eller barnmorska om olika preventivmedel.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du har återkommande, långvarig eller ständig huvudvärk. Du bör även kontakta vården vid smärta i tinningen eller käkmusklerna. Om du brukar vakna med migrän bör du också söka vård.

Sök vård akut vid plötslig och kraftig huvudvärk som du inte känner igen, med eller utan kräkningar. Du bör även söka vård akut om du för första gången upplever synpåverkan, ljusfenomen i synfältet eller om du har huvudvärk och stel nacke.

Ring 112 om du har huvudvärk och svaghet eller domningar i armen eller benet. Det gäller även vid talsvårigheter eller ansiktsförlamning. Om du har huvudvärk och svårigheter att hålla dig vaken behöver du också vård omedelbart.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan alltid vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp, digitalt eller via någon av våra vårdcentraler.