Kry-logo
Tinnitus ‒ öronsusningar

Tinnitus ‒ öronsusningar

Tinnitus är ljud du hör utan att det finns en extern ljudkälla som orsakar ljudet. Det kan beskrivas som öronsus eller att det tjuter i örat. Tinnitus kan vara helt ofarligt och är i många fall ett symptom på hörselproblem men ibland beror det på en bakomliggande sjukdom. Har du besvär av tinnitus som påverkar ditt välmående i vardagen kan du få hjälp.

Allmänt om tinnitus

Tinnitus förekommer i alla åldrar, även hos barn, men den största gruppen med tinnitus är över 60 år. Öronsusningar är ofta länkat till nedsatt hörsel, särskilt hos äldre personer.

Tinnitus kan komma plötsligt eller långsamt. Det kan pågå i allt från minuter till timmar, för att sedan aldrig komma tillbaka. Ibland pågår tinnitus under flera månader, och hos somliga under hela livet ‒ då kallas det för kronisk tinnitus.

Det finns inte någon objektiv metod för att mäta ljudet vid tinnitus och variationen är stor mellan individer. Ljudet kan upplevas ensidigt, i ett öra eller dubbelsidigt, i båda öronen.

Även om tinnitus är ett symptom och inte en sjukdom så finns det bakomliggande sjukdomar och vissa läkemedel som kan ge tinnitus.

Det finns olika typer av tinnitus

Subjektiv tinnitus betyder att bara du hör ljuden och är den vanligaste varianten av tinnitus. Orsaken till subjektiv tinnitus kan kopplas samman med exponering för höga ljud ‒ ditt hörselsystem har då tagit skada. Andra förklaringar kan vara att du har fått ett trauma mot huvudet. Det kan också vara en följd av vissa sjukdomar såsom hjärnhinneinflammation och multipel skleros.

Ljudvolymen kan komma och gå och vara alltifrån svag till stark. Graden av besvär varierar hos olika personer ‒ från inget alls till ett mycket kraftfullt obehag.

Somatisk tinnitus innebär att din tinnitus beror på kroppsliga orsaker såsom spänningar i nacke och axlar. Det kan också ha ett samband med tand- och käkproblem.

Objektiv tinnitus betyder att någon annan också kan höra ljudet, oftast med hjälp av stetoskop, i takt med dina hjärtslag. Det är en ovanlig form av tinnitus som bland annat kan bero på anatomiska förändringar i blodkärl som finns längre in i örat.

Hur låter tinnitus

Ljud som upplevs vid tinnitus har många olika beskrivningar och varierad intensitet. Det kan antingen vara konstant ihållande eller mer periodiskt återkommande med ett eller fler ljud i örat som kommer och går. Flera ljud kan pågå samtidigt.

Ljudbilden kan vara alltifrån brummande ljud, surrande och ringande pip eller tjut i örat till mer viskande sus och brus i örat. Det kan också beskrivas som ett pulserande ljud eller som att det vibrerar i örat. När andra ljud pågår samtidigt upplever många att tinnitus verkar dämpas. När det är tyst runtomkring så kan däremot upplevelsen av ljud förstärkas.

Andra förklaringar till att det tjuter i öronen

Sus i öronen kan till exempel bero på vaxpropp i örat och orsaka hörselnedsättning vilket kan tolkas som tinnitus. Öronvaxet täpper igen hörselgången och ljudet blir som en tillfällig tinnitus som går över när vaxproppen är borttagen.

Det är inte ovanligt att tinnitus ökar i samband med stress eller annan psykologisk belastning såsom depression eller trauma. Därför kan tinnitus minska eller försvinna om stressen också minskar.

Symptom vid tinnitus

Symptomet vid tinnitus är upplevelsen av öronsusning eller andra typer av ljud. De flesta med tinnitus lever ett normalt liv medan en mindre andel drabbade också kan uppleva

  • svårighet med koncentrationen
  • sömnproblem
  • ökad oro
  • depression.

Orsaker till tinnitus

Tinnitus kan bero på många orsaker. Har du har blivit exponerad för starka ljud så kan hörselsinnet tagit skada. Då kan du uppleva att det tjuter i öronen när det är tyst. Har du varit exponerad för höga ljud kan du också få plötslig tinnitus, vilket är ett tecken på att du behöver ljudvila. Tänk på att åldrande ofta innebär en försämrad funktion i hörselorganet.

Vanliga orsaker som kan leda till tinnitus är om du utsätts för något av följande:

  • högt ljud
  • långvarigt högt buller
  • huvudskada ‒ trauma mot huvudet
  • stress eller annan psykisk belastning.

Övriga möjliga orsaker till tinnitus:

  • biverkan från vissa läkemedel.
  • hjärt- och kärlsjukdom.
  • förkylning.
  • öroninflammation ‒ vanligare hos barn.
  • otoskleros ‒ en sjukdom som påverkar mellanörat.
  • tryckförändringar i samband med exempelvis flygning och dykning.
  • metabola förändringar ‒ hypertyreos,hypotyreos,diabetes, anemi.
  • reumatiska sjukdomar.
  • bett- och käkledsproblem.
  • förslitningar i nackens kotor.
  • vestibularisschwannom ‒ en godartad, långsamt växande tumör på hörselnerven.

Tinnitus i kombination med andra symptom kan också vara tecken på underliggande sjukdom. Exempelvis kan Ménières sjukdom ge både yrsel, hörselnedsättning och tinnitus.

Utredning och behandling av tinnitus

Det är viktigt att ta reda på orsaken till tinnitus för att utesluta eller behandla underliggande sjukdomar. I ett första skede får du berätta hur just din tinnitus ter sig, när den startade och hur den påverkar dig. Du får också beskriva din livssituation, din sjukdomshistoria, om du haft tidigare problem med öronen samt om du tar något läkemedel. Läkaren undersöker både ytteröra, hörselgång och ser om det finns vätska i innerörat bakom trumhinna vilket kan ge känsla av lock för örat. Du får också göra hörseltest.

Undersökningen kan också kompletteras med att ta blodtryck och blodprov.

Vid besvärlig tinnitus eller andra komplicerade symptom kan du få en remiss för vidare undersökning och utredning av en läkare som är specialiserad inom öron-näsa-halssjukdomar.

Det finns inte någon medicin mot tinnitus men annan behandling kan vara en hjälp mot tinnitus, som exempelvis:

  • hörapparat och andra hörhjälpmedel
  • kognitiv beteendeterapi (KBT)
  • tinnitus retraining therapy (TRT)
  • fysioterapi och akupunktur
  • bettfysiologisk behandling med exempelvis bettskena.

Vad du själv kan göra

Det finns mycket du själv kan göra för att lindra dina besvär vid tinnitus.Här följer några förslag som du kan prova:

  • försök att leva som vanligt men undvik det som ger dig ökade besvär såsom stress, starka ljud, alldeles för tysta miljöer, kraftig fysisk ansträngning, dålig sömn.
  • använd ett tilltalande bakgrundsljud.
  • kunskap ‒ läs på om tillståndet.
  • sök upp en stödgrupp eller patientförening.

Andra områden som kan minska tinnitus:

  • Stresshantering ‒ stress kan leda till ökade spänningar men också depression och ångest. Stress gör att tröskeln för att tolerera tinnitus sänks och på så sätt blir ljudet bli mer besvärande.

Då bör du söka vård

Sök vård omgående om du har tinnitus i samband med yrsel och hörselnedsättning. Du bör även söka vård om du har tinnitus som är synkroniserad med din puls eller om du har besvär som hindrar dig i vardagen eller på jobbet.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp med tinnitus. En sjuksköterska, läkare eller psykolog gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och den information som framkommit under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt bli hänvisad eller remitterad till vidare vård. För att konstatera tinnitus krävs en fysisk vårdkontakt.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet.

För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.

På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.
Granskare:

Inger Wallin

specialist i allmänmedicin

Erika Eldenhed Alwan

legitimerad läkare, specialist i öron-näsa-halssjukdomar

Senast uppdaterad:

Relaterat:

Stress
Öroninflammation
Förkylning