Vanliga frågor om covid-19

Det är vanligt att ha kvar torrhosta efter en luftvägsinfektion, det kan du ha länge utan att vara smittsam. Både vuxna och barn kan gå tillbaka till arbete, skola resp förskola om man är feberfri och har ett gott allmäntillstånd. Detta gäller alla luftvägsinfektioner i dagsläget, det vill säga även vid misstanke om eller bekräftad covid-19.

Sedan en tid tillbaka behöver allmänheten inte testa sig vid symptom. Pandemin är i ett nytt skede med bättre immunitet hos befolkningen både på grund av vaccination och att man haft infektion en eller flera gånger. Stanna hemma och undvik kontakt med andra om du är sjuk och har symptom. Detta gäller också om du tagit ett antigentest i form av ett självtest oavsett testresultat.

Om du arbetar inom hälso- och sjukvård, olika typer av omsorg eller om man själv är omsorgstagare där läkare bedömer risken som hög att drabbas av allvarlig sjukdom så rekommenderas testning. Kolla upp vad som gäller på din arbetsplats om du arbetar inom hälsovård och/eller omsorgsverksamhet, eller som omsorgstagare gällande rutiner och vilka test som rekommenderas.

Läs mer på Folkhälsomyndighetens hemsida.

Nej, om du själv är frisk behöver du inte stanna hemma. Det är bara om du har symtom på covid-19 du behöver stanna hemma.

Läs Folkhälsomyndighetens rekommendationer om du eller någon i familjen har blivit sjuk.

Ja. Symptomen på covid-19 varierar från person till person. Vissa har kortvarig feber eller så lite feber att de knappt märker det. Inklusive några som inte har feber överhuvudtaget.

Har dina symtom förändrats snabbt eller om du får svåra andningsbesvär ska du kontakta vården för rådgivning. Detsamma gäller om febern inte går ner trots febernedsättande. Sök vård akut vid andnöd. Detta gäller särskilt om du är ovaccinerad då sjukdomsförloppet kan bli allvarligare, men givetvis ska även vaccinerade med akut försämring söka vård.

Ja, det går att bära på viruset och vara symtomfri. Troligen är virusmängden låg i dessa fall och därför mindre smittsamt.

Ja, eftersom luftvägssymtom är den vanligaste manifestationen av covid-19 så kan hosta förekomma både akut och som ett restsymtom flera veckor efter att man i övrigt känner sig frisk.

Covid-19 påverkar olika människor på olika sätt. Ungefär en av tio personer är sjuka i tre veckor eller mer. Långvariga problem kan inkludera andfåddhet, trötthet, bröstsmärtor, förlorat lukt- och smaksinne, förvirring och neurologiska symptom som ofta beskrivs som hjärntrötthet eller hjärndimma.

Symtomen för covid-19 kan skilja sig mellan personer och påminner ofta om förkylning eller influensa, men andra symtom kan förekomma. Några vanligt förekommande symtom är:

– feber – torrhosta – trötthet – andningsbesvär – led- och muskelvärk – halsont – huvudvärk – illamående – diarré – försämrat lukt- och smaksinne – hudutslag

Besvären är för de flesta milda och går över av sig själva, men det finns en del personer som har symtom av varierande typ i flera veckor. En del får mer allvarliga besvär med kraftiga andningssvårigheter. Lunginflammation är ovanligt men drabbar framförallt äldre och vissa andra riskgrupper.

En person med milda symptom beräknas vara frisk efter fem dagar. En person med mer allvarlig sjukdom tillfrisknar efter tre till sex veckor. Om du har legat på sjukhus och särskilt om du behövt syrgas eller intensivvård kan rehabiliteringen vara betydligt längre. Vissa känner sig hängiga i upp till två veckor även efter milda symptom, men du är inte smittsam så länge.

Har du konstaterad covid-19 ska du avvakta cirka fem dagar efter insjuknandet, samt vara feberfri i två dagar, för att du kan räknas som smittfri. Personer med immunbrist eller immundämpande behandling samt de som ligger på sjukhus med allvarliga symptom kan smitta längre.

Barn och nyfödda kan smittas. Barn verkar dock får lindriga symptom.

Vaccinet skyddar i första hand mot svår sjukdom och död. Vaccinet skyddar sämre mot omikronvarianten och alla dess undervarianter som sprids just nu, men om du blir sjuk i covid-19 efter vaccineringen får du oftast en mildare infektion. Du löper en mycket högre risk för svår infektion om du är ovaccinerad.

Covid-19 kan smitta från personer både med och utan symptom.

Vid alla typer av luftvägsinfektion är smittorisken en glidande skala från liten (vid avsaknad av symptom) till stor (vid tydliga luftvägssymtom som nysningar och hosta). Därför kan du vara smittsam i ett tidigt skede, när du är asymtomatisk eller vid tidiga symtom som huvudvärk, vilket sedan kan utvecklas till feber och så småningom hosta.

Du är troligtvis som mest smittsam i anslutning till insjuknandet och i början av sjukdomsförloppet. Om du har symptom bör du stanna hemma i minst fem dagar efter de första symptomen. När du har varit feberfri i två dygn och känner dig allmänt bättre anses du vara smittfri. Andra regler kan gälla för dig som arbetar fysiskt inom vård och omsorg. Där får du kolla upp vad som gäller med din arbetsgivare på din arbetsplats.

Nya rekommendationer gäller från 1 mars 2023 till 29 februari 2024 då pandemin gått in i ett nytt skede. Läs mer om vad detta innebär och vilka grupper det berör på Folkhälsomyndighetens hemsida.

Barn mellan 12-17 år i Sverige har inte längre någon rekommendation att vaccinera sig då pandemin gått in i ett nytt skede. Barn som tillhör en riskgrupp kan dock vaccineras efter ordination av läkare.

Ja, gravida oavsett ålder räknas som riskgrupp efter graviditetsvecka 20 då en infektion som covid-19 kan bli allvarlig och innebära risker särskilt i slutet av graviditeten. Personer i riskgrupp rekommenderas under perioden 1 mars 2023 till 29 februari 2024 att ha en grundvaccination med tre doser.

De som är grundvaccinerade vid tidpunkten för graviditeten rekommenderas, oavsett tidigare antal påfyllnadsdoser, en ytterligare dos om mer än sex månader förflutit efter senaste dos. Det finns inget hinder för flera doser vaccin mot covid-19 under graviditeten om det skulle vara så att tidpunkten för fler doser, som vid grundvaccination, infaller under graviditeten.

All virusbehandling har som avsikt att lindra symtom i första hand och hindra vidare spridning. Milda symtom behandlas med vila i hemmet och eventuellt febernedsättande. Mer allvarliga andningsbesvär eller andra allvarliga symptom behandlas medicinskt på sjukhus.

För varje vaccin som godkänns görs en bedömning av både nyttan och riskerna, baserat på data från omfattande kliniska prövningar som gjorts innan godkännandet. De vacciner som är godkända i Sverige har bland annat listat feber, muskelvärk, huvudvärk och frossa som vanliga biverkningar. Det är även normalt med rodnad och lokal ömhet vid insticksstället. En del ovanligare reaktioner, till exempel allergi, har påträffats men i alla fall har de varit övergående.

Forskare var medvetna om att en del biverkningar skulle uppstå som inte har observerats i studierna innan godkännande av vaccinerna, något som gäller för alla nya läkemedel som finns på marknaden. Alla nya biverkningar som eventuellt upptäcks övervakas noga och rapporteras in löpande till Läkemedelsverket. Både Läkemedelsverket och Folkhälsomyndigheten kommer ge nya rekommendationer om läget förändras.

Influensavaccin och vaccin mot coronaviruset kan tas samtidigt. Flera andra vaccin kan också tas samtidigt (din vaccinatör kan ge mer specifika råd), men fortfarande rekommenderas inte mer än två vaccin i taget (i varsin arm) och att vänta med andra vacciner tills det gått en vecka. Till exempel så ska bältrosvaccin inte tas samtidigt, och om du fått vaccin mot apkoppor råder speciella rekommendationer som du får av din läkare. Har du vaccinerat dig med vaccinet Nuvaxovid mot covid-19 bör du också vänta 7 dagar med alla andra vacciner.

Ett antigentest är ett snabbtest och visar om du med stor sannolikhet har en pågående infektion av covid-19 eller inte. Antigentest kan användas som ett komplement till PCR-testning när det till exempel finns behov av ökad testning.

Antigentest kan användas även om du inte har några symptom. Testet kan upptäcka smitta 24–48 timmar innan symptomen bryter ut.

Testerna har god tillförlitlighet, men lite sämre känslighet än PCR-tester. Det kan finnas en liten risk att svaret visar falskt negativt eller falskt positivt. Det senare är mycket ovanligt.

Gravida från vecka 20 räknas in som riskgrupp för coronaviruset på grund av risk för allvarlig sjukdom särskilt i senare del av graviditeten. Personer i riskgrupp rekommenderas under perioden 1 mars 2023 till 29 februari 2024 att ha en grundvaccination med tre doser enligt Folkhälsomyndigheten.

De som är grundvaccinerade vid tidpunkten för graviditeten rekommenderas, oavsett tidigare antal påfyllnadsdoser, en ytterligare dos om mer än sex månader förflutit efter senaste dos. Det finns inget hinder för flera doser vaccin mot covid-19 under graviditeten om det skulle vara så att tidpunkten för fler doser, som vid grundvaccination, infaller under graviditeten.

Långtidscovid är ett begrepp som används för personer som har långvariga symptom efter att ha insjuknat i covid-19 och behöver vara fortsatt helt eller delvis sjukskrivna.

Långtidscovid eller postcovid som det ofta kallas numera var vanligare i början av pandemin när andra varianter än omikron dominerade och befolkningen hade sämre immunitet generellt. De bakomliggande mekanismerna/orsakerna är inte helt klarlagda och mycket forskning pågår i detta ämne.

De flesta barn som insjuknar till följd av coronaviruset blir lindrigt sjuka. Covid-19 ter sig ungefär som en förkylning med hosta och feber hos de flesta barn och går ofta över efter några dagar.

En liten andel äldre skolbarn har insjuknat i det som kallas “hyperinflammation” några veckor efter första symptomen. Detta är troligen på grund av en överreaktion i immunsvaret och tillståndet behöver vårdas på sjukhus. Alla barn i Sverige som vårdats för detta tillstånd har överlevt och fått lämna sjukhuset.

Yngre barn verkar sprida coronaviruset mindre än övrig befolkning och inga särskilda vaccinrekommendationer finns nu för barn och unga under 18 år.

Ja. Det är mer regel än undantag att virus muterar och anpassar sig till nya världar och situationer. Utvecklingen av virus som SARS-CoV-2 följs extra noga då mutationer kan påverka smittspridningen, sjukdomsförloppet, läkemedel samt vacciner.

För närvarande har virusets mutationer lett till lindrigare symptom särskilt hos vaccinerade, men visat sig vara mycket mer smittsamt, även för vaccinerade. Mutationer kan vara positiva, men de kan också vara skadliga. Ibland har de ingen effekt alls för virusets överlevnad.