Ladda ned Ladda ned

Gaser i magen

Alla har gaser i magen – de orsakas av mat och luften vi sväljer. Ibland blir det för mycket gaser och då kan du känna obehag eller få ont i magen. Besvären brukar vara övergående och försvinna om gaserna släpps ut. Vid långvariga problem är det bra att se över kosten och undvika viss mat.

De vanligaste symptomen på gaser är att magen känns bubblig eller “bullrig”. Kanske behöver du rapa mycket, släppa ut luft och gå på toaletten. Magen kan kännas uppsvälld och många drabbas även av magsmärtor.

Gaserna kommer till stor del från den luft du sväljer tillsammans med mat och dryck. Men även kolhydrater och fibrer orsakar gaser som samlas i mag-tarmkanalen, ofta högt upp i tjocktarmen på magens högra eller vänstra sida. När det blir för mycket gasbildning reagerar kroppen.

Gaser uppstår särskilt ofta i samband med graviditet eftersom bland annat hormonförändringar påverkar matsmältningssystemet.

Vissa tarminfektioner visar sig i form av gaser och uppblåsthet i kombination med diarré eller förstoppning – det är typiskt vid exempelvis IBS. Födoämnesallergi, laktosintolerans och celiaki kan ge liknande symptom.

Gaser i magen kan ibland misstas för andra sjukdomstillstånd, som gallsten eller hjärtbesvär.

Behandlingen beror helt på vad som orsakar gaserna. Om du inte själv kan koppla ihop dina besvär med viss sorts mat eller dryck kan en dietist hjälpa dig att hitta en kost som gör att magen fungerar bättre. Det finns även läkemedel som lindrar symptomen.

Vid svåra besvär som inte är övergående kan sjukvården utreda om du exempelvis är laktos- eller glutenintolerant. Om gaserna uppstår tillsammans med andra symptom måste hela sjukdomsbilden vägas in för att avgöra vilken behandling som krävs.

Spädbarn brukar behöva rapa efter en måltid för att inte få ont i magen. För både vuxna och barn gäller det annars att gå på toaletten regelbundet, då följer gaserna med ut. Motion är också bra.

Var uppmärksam på om någon speciell mat kan ligga bakom besvären – ofta kan det hjälpa att undvika fibrer som bönor, kål och lök. Mjölkprodukter kan också orsaka gaser och uppblåsthet, ibland blir det bättre med laktosfria alternativ. Även fruktos och sötningsmedlet sorbitol kan orsaka gasbildning

Svälj mindre luft genom att undvika:

Tänk på att äta långsamt och tugga ordentligt så sväljer du inte lika mycket luft. Ät gärna flera mål om dagen i lite mindre portioner. Du kan även prova receptfria produkter på apotek som kan minska problem med en gasig mage.

Sök vård om besvären begränsar dig i vardagen, trots kostförändringar. Det gäller även om du har haft gaser och förändrad avföring i mer än två veckor, särskilt om du är över 50 år och inte har haft problem tidigare. Vid ofrivillig viktnedgång samt minskad aptit bör du också kontakta vården.

Uppsök en akutmottagning om du plötsligt får kraftiga magsmärtor.

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp med gaser i magen. En sjuksköterska eller en läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård. Vid besvär och smärta i magen krävs ofta en fysisk undersökning.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet.

På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.

Senast uppdaterad:
20 okt 2020
Granskare:
Kristina Bergstrand, specialist i allmänmedicin