Ladda ned Ladda ned

Preventivmetoder utan hormoner

Till preventivmetoder utan hormoner hör kopparspiral, sterilisering och så kallade barriärmetoder. I gruppen barriärmetoder ingår kondom och femidom som också skyddar mot könssjukdomar. Läs mer om preventivmetoder utan hormoner här.

I kopparspiraler ingår koppar som påverkar miljön i livmodern. Det gör att spermierna inte kan ta sig fram för att befrukta ett ägg och att ett eventuellt befruktat ägg inte kan fästa i livmoderslemhinnan. Sterilisering görs genom en operation och både kvinnor och män kan sterilisera sig. Barriärmetoder förhindrar graviditet genom att stoppa spermierna från att nå livmodern.

Kopparspiral kan passa om du inte vill använda eller inte mår bra av metoder som innehåller hormoner. Den kan ge rikligare blödning och mer mensvärk. Spiralen sätts in av vårdpersonal och bör tas ut eller bytas efter fem år.

Sterilisering innebär att du inte kan bli eller göra någon gravid. Det är svårt eller omöjligt att ångra sig efteråt.

Kondom träs på penis före samlag och sperman samlas i kondomen. Använd gärna kondom tillsammans med annat preventivmedel för ökat skydd. Den skyddar både mot könssjukdomar och sexuellt överförda infektioner.

Pessar är en gummikupa som sätts in i slidan. Den sätts in före samlaget och måste sitta kvar sex timmar efteråt. Använd gärna tillsammans med spermiedödande kräm för ökat skydd. Pessaret behöver skötas och rengöras. En barnmorska eller läkare väljer rätt storlek för dig.

Femidom ser ut om en stor kondom och sätts in i slidan eller analen före samlag. Den kan sättas in flera timmar före samlag och glider inte av även om penis slaknar. Femidom ger även ett bra skydd mot könssjukdomar.

Det är bra att använda spermiedödande medel i kombination med andra preventivmedel som kondom eller pessar för att öka säkerheten.

Läs mer:
Preventivmedel och preventivmetoder
Preventivmedel med hormoner
Naturliga preventivmetoder
Akuta preventivmetoder.

KRY kan inte hjälpa till med preventivmetoder utan hormoner. Du behöver kontakta en fysisk vårdgivare.

Senast uppdaterad:
5 mars 2019
Granskare:
Joakim Röstlund, Medicinskt ansvarig läkare
Elisabeth Rosén, Leg. läkare, ST inom gynekologi och obstetrik