Ladda ned Ladda ned

Prostatacancer

Prostatacancer är en tumörsjukdom som framför allt drabbar äldre män. Prostatakörteln sitter under urinblåsan, runt urinrörets övre del, därför brukar symptomen visa sig i urinvägarna över tid. Det är ofta oklart varför sjukdomen uppstår, men livsstil och ärftlighet är kända riskfaktorer. Det finns olika typer av behandling som kan bromsa förloppet och i bästa fall bota cancern.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och står för en tredjedel av alla cancerfall hos män. Sjukdomen är mycket ovanlig hos män under 45 år – många får diagnosen först i 70-årsåldern. Ungefär 10 000 män drabbas varje år och nästan 100 000 personer lever med prostatacancer eller har tidigare haft prostatacancer. Dödligheten till följd av prostatacancer har minskat, men varje år avlider över 2 000 personer.

Sjukdomen utvecklas som regel under lång tid, det kan ta 10-15 år innan tumören ger symptom. De flesta som behandlas tidigt blir botade. Tack vare bromsmediciner kan män med obotlig prostatacancer ofta leva många år utan symtom. Hos äldre män kan sjukdomen vara hanterbar under hela livet. Om cancern har spridit sig eller är särskilt aggressiv kan den däremot vara svår att behandla.

Hur upptäcks prostatacancer?

Eftersom prostatacancer sällan ger några symptom på ett tidigt stadium brukar den upptäckas först efter blodprover som visar förhöjda värden av PSA (prostataspecifikt antigen) i kombination med en undersökning av prostatan via ändtarmen.

PSA är ett protein som bildas i prostatakörteln och finns i sädesvätskan. Höga värden betyder att ovanligt mycket protein har läckt ut i blodet. Det kan vara tecken på prostatacancer, men behöver inte vara det. Ett förhöjt PSA-värde kan även ha mindre allvarliga förklaringar, som vid en inflammation/infektion i prostatan eller förstorad prostata.

Socialstyrelsen avråder än så länge från rutinmässig PSA-testning. Det beror på att dödligheten i prostatacancer visserligen minskar genom så kallad screening, men det innebär också att vissa män behandlas i onödan och därmed drabbas av sämre livskvalitet. Däremot rekommenderas män över 40 år att göra regelbundna PSA-kontroller om det finns prostatacancer i släkten.

Prostatacancer ger sällan några symptom alls till en början. De tidigaste symptomen brukar visa sig i urinvägarna – du kan få svårt att kissa, behöva kissa ofta eller ha en svag stråle. Ibland kan viktminskning, trötthet och bensvullnad vara tecken på prostatacancer. Om tumören har spridit sig till exempelvis lymfkörtlar eller skelett kan du få smärtor i bäckenet eller ryggen.

Tidiga symptom:

  • täta urinträngningar
  • svag stråle och svårighet att tömma blåsan helt
  • svårt att kissa eller svårt att hålla sig
  • smärta vid urinering
  • blod i urinen eller sädesvätskan
  • erektionsproblem och smärta vid ejakulation.

Symptom vid mer utvecklad prostatacancer:

  • trötthet och låga blodvärden
  • viktnedgång och dålig aptit
  • skelettsmärtor i rygg, bäcken, höfter, revben eller skuldror
  • bensvullnad (njursvikt).

Andra tänkbara förklaringar

Tänk på att täta urinträngningar och svårighet att kissa inte behöver vara tecken på cancer – godartad prostataförstoring ger samma symptom, men har ingenting med cancer att göra. Det är ett mycket vanligt tillstånd som drabbar nästan alla män över 50 år. Inflammationer/infektioner i exempelvis urinvägar, sädesledare, bitestiklar eller prostata (prostatit) kan ge liknande symptom.

Orsakerna till prostatacancer är inte helt klarlagda. Vi vet att ärftlighet är en faktor – risken att drabbas är större för män som har bröder, fäder, farbröder och farfäder som har fått diagnosen. Livsstil och olika miljöfaktorer spelar också in. Som så ofta är övervikt, brist på motion och rökning vanliga riskfaktorer.

Miljöfaktorer är också en del av pusslet – det finns till exempel geografiska skillnader. I Västeuropa och USA är prostatacancer vanligt, men det är en ovanlig cancerform Sydostasien. Forskningen försöker bland annat ta reda på vad kostens sammansättning har för betydelse. En kost som är rik på fisk och grönsaker verkar minska risken för cancer. För mycket rött kött och animaliskt fett verkar istället öka risken, men det finns inga tydliga svar.

Kända riskfaktorer:

  • hög ålder
  • genetiska faktorer
  • rökning
  • övervikt
  • fysisk inaktivitet
  • högt intag av mejeriprodukter och mättat, animaliskt fett.

Vid misstanke om prostatacancer mäts PSA-värdet i blodet. Enbart förhöjt PSA behöver däremot inte vara tecken på cancer – det kan även handla om tillfälligt höga värden i samband med exempelvis urinvägsinfektion eller prostatit. Det krävs även en undersökning av prostatan, ibland med hjälp av magnetkamera eller ultraljud. Vävnadsprover fastställer om det är cancer och hur fort tumören växer.

Det finns flera behandlingsmetoder – kirurgi, strålning, cytostatika och hormoner. Vilken metod, eller kombination av metoder, som passar bäst beror bland annat på cancerns utbredning och din egen ålder.

De minsta tumörerna, som sällan utvecklas till en allvarlig sjukdom, kräver ingen behandling alls – många har mycket små tumörer som aldrig ger några besvär. Om tumören är begränsad till prostatan och utvecklas långsamt går det ofta att vänta med behandlingen för att undvika besvärliga biverkningar.

Är cancern mer aggressiv eller sprider sig kan det bli aktuellt med operation, cytostatika- eller strålbehandling. Vid behov behandlas prostatacancer även med hormoner – cancercellerna behöver testosteron för att växa och därför kan sjukdomsförloppet bromsas om testosteronet blockeras.

Det är bra om behandlingen även inkluderar stödsamtal för dig eller närstående eftersom ett cancerbesked rör upp många tankar och känslor. Dessutom kan du behöva tala om biverkningarna av den medicinska behandlingen som ofta påverkar din sexualitet. Du kan även få stöd genom olika patientföreningar och organisationer.

Mycket talar för att den livsstil som är bra för hjärtat även är bra för prostatan. Därför är det viktigt att vara fysiskt aktiv, välja hälsosam kost och avstå från att röka.

Studier visar att viss kost verkar kunna hämma tillväxten av cancerceller i prostatan, till exempel omega 3-fettsyror. Välj fisk, grönsaker, frukt, oliv- och rapsolja framför kött och mättade animaliska fetter. Var sparsam med mejeriprodukter, socker och sötade livsmedel.

Kost som verkar kunna motverka cancer:

  • fet fisk (lax, sill, makrill)
  • tomater och sojabönor
  • linfrö (hela) och råg
  • granatäpple (eller juice)
  • grönt te (ska inte förväxlas med örtte)
  • kål- och lökväxter.

Eftersom sjukdomen i vissa fall är ärftlig rekommenderas regelbundna kontroller för män med två eller fler fall av prostatacancer i familjen – bröder, fäder, farbröder och farfäder som har fått diagnosen före 75 års ålder. Kontrollerna bör i så fall påbörjas vid 40 års ålder.

Om minst två av dina familjemedlemmar eller nära släktingar har drabbats av prostatacancer bör du göra regelbundna PSA-kontroller – prata med en läkare om hur det går till.

Har du symptom som skulle kunna vara tecken på prostatacancer bör du vända dig till vården, särskilt vid ofrivillig viktnedgång eller oförklarlig smärta i rygg, höfter eller bäcken.

Om du har feber, frossa, kissar blod eller har blod i sädesvätskan ska du söka vård akut. Det gäller även vid plötslig smärta i urinvägarna.

Vid prostatabesvär kan du vända dig till oss på KRY. En sjuksköterska eller en läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård. Prostatabesvär kräver i allmänhet en fysisk undersökning.

Om du redan har fått en diagnos och har behov av att prata med någon eller få hjälp att bearbeta dina känslor kan du tala med en psykolog hos oss. Vi erbjuder kontinuerlig uppföljning och återbesök för både dig och dina närstående.

Liknande besvär:

Senast uppdaterad:
30 okt 2019
Granskare:
Kristina Bergstrand, specialist i allmänmedicin