kry.se > Navigation Item List

Så här söker du vård

Patientavgifter

Lista dig hos oss

Frikort

Vård utan personnummer

Så fungerar det

Receptförnyelse

Läkarintyg och sjukintyg

Läkarintyg vid inställd resa eller evenemang

Vab-intyg

Recept & intyg

Boka digitalt möte

Läkare online

Chatta med sjuksköterska

Prata med barnmorska online

Prata med psykolog online

Prata med dietist online

Prata med fysioterapeut online

Digital vård

Vårdcentraler

Barnavårdscentraler

Barnmorskemottagningar

Se alla mottagningar

Våra mottagningar

Barn- och ungdomspsykiatri (BUP)

Hud och dermatologi

Psykiatri

Alla specialistvårdsmottagningar

Specialistvård

Vaccination

Klamydia- och gonnoré hemtest

Hälsokontroller

Vaccination & tester

Vårdprogram för viktnedgång

Barn och familj

Hudbesvär

Stress och utmattning

Klimakteriebesvär

Kvinnohälsa

Sexuell hälsa

Huvudvärkshjälpen

Seniorhälsa

Vårdområden

Företagshälsovård

Sök vård

Våra vårdcentraler 

Boka tid på våra vårdcentraler

Hitta vårdcentral

BMI-räknare

Hudutslag

Klimakteriet

Pollenallergi

Urinvägsinfektion

Nagelsvamp

Svamp i underlivet

Ofta besökta

Allergi

Korsallergi

Pollenallergi hos barn

Se alla allergier

Allergier

Feber hos barn

Hosta hos barn

Utslag hos barn

Ögoninflammation hos barn

Femte sjukan

Se alla sjukdomar hos barn

Sjukdomar hos barn

Borrelia

Huvudlöss

Insektsbett

Skabb

Se alla djur- och insektsbett 

Djur- och insektsbett

Amning

Förlossningsdepression

Missfall

P-piller

Se allt om fertilitet och graviditet

Fertilitet och graviditet

Keratosis pilaris

Ringorm

Virusutslag

Se alla hudsjukdomar

Hudsjukdomar

Feber

Infekterat sår

Svampinfektioner

Se alla infektioner

Infektioner

Diarré

Illamående och kräkningar

Magsjuka

Magkatarr

Se allt om mage och tarm

Mage och tarm

Hypokondri

Depression och nedstämdhet

Ångest och oro

Se allt om psykiatri och psykologi

Psykiatri och psykologi

Huvudvärk

Migrän

Ryggskott

Se allt om smärta och värk

Smärta och värk

Afte

Bihåleinflammation

Körtelfeber

Halsont

Se allt om öron, näsa, hals

Öron, näsa, hals

BMI & vikt

D-vitamin

Övervikt och fetma

Trötthet

Övergripande hälsofrågor

Alla symptom A-Ö

Fakta & råd

Förnya recept

Artiklar

kry.se > Psychology > Articles

Här har vi samlat alla våra artiklar kring psykisk hälsa. Allt vi gör är baserat på forskning och medicinskt granskat.

kry.se > Psychology > Articles > Meta

Psykisk hälsa – artiklar | Kry

kry.se > Psychology > Articles > Header > Image

Psykisk hälsa

tecknad-lila-bild-med-pratbubbla-och-vit-text-prata-om-det!

kry.se > Psychology > Articles > Header > Image > Prata om det

__Vad är egentligen ett bra stöd? Och hur kan man vara till hjälp, utan att sätta sin egen hälsa på spel? Som anhörig är det vanligt att känna sig både handfallen och otillräcklig. Ta del av tipsen här nedan som förhoppningsvis kan ge lite vägledning.__

1. Läs på
Som anhörig kan du ha stor nytta av att lära dig mer om din väns, arbetskamrats eller familjemedlems tillstånd. Läs böcker och lyssna på poddar om psykisk ohälsa så att du blir mer insatt i ämnet. Det är svårt att vara till hjälp utan att alls veta vad det handlar om.

2. Lyssna
Att lyssna till den som mår dåligt när hen delar med sig av sin upplevelse – och att ta det som sägs på allvar – är ovärderligt. Öppna frågor kan göra det lättare för personen att berätta. Ge din syn på saken, men undvik att ge råd – låt personen finna sina egna svar.

3. Ta det inte personligt
Ha tålamod och sänk förväntningarna. Föreslå aktiviteter som kan bryta en eventuell isolering, men respektera också alltid ett ”nej”. Ta det inte personligt när personen avvisar dina förslag, ställer in era gemensamma planer eller inte svarar alls. Det handlar inte om dig.

4. Inse vad du kan – och inte kan – göra
Acceptera att dina möjligheter att stötta och hjälpa är begränsade, oavsett hur mycket du bryr dig om din närstående. Att inse sina egna begränsningar vad gäller att kunna hjälpa någon man håller av är smärtsamt i stunden, men gör det lättare att agera konstruktivt. Du kan vara en medkännande vän men bör inte försöka ersätta professionellt stöd, om sådant behövs.

5. Ta hand om dig själv
Som anhörig är det ibland lätt att glömma bort sig själv. Att vara ett stöd för någon som mår dåligt kan vara väldigt krävande och alla behöver vi återhämtning emellanåt. Sätt de gränser du behöver för att orka och för att må bra. Våga ta hjälp utifrån och be om avlastning.
## Inlyssnande psykologer som förstår hur du har det
Om du mår dåligt eller har någon i din närhet som har det svårt, och behöver stöd för egen del så kan vi hjälpa till. Hos oss får du prata med en legitimerad psykolog redan samma dag som du söker hjälp. Här erbjuds du rådgivning och behandling samt kontinuerlig uppföljning och återbesök till samma psykolog, så många gånger du behöver.

[BOKA MÖTE MED PSYKOLOG](https://3km5.adj.st/home?adjust_t=80z1se8&adjust_creative=NL20200206&adjust_deeplink=kry%3A%2F%2Fhome&adjust_fallback=https%3A%2F%2Fwww.kry.se%2Fsa-fungerar-det%2F)


kry.se > Din hälsa > närstående psykisk ohälsa

5 tips till dig som är närstående till någon med psykisk ohälsa

Att leva nära någon som mår psykiskt dåligt kan vara påfrestande och svårt. Vi delar med oss av tips som förhoppningsvis kan ge lite vägledning.

kry.se > Din hälsa > närstående psykisk ohälsa > Metainfo

5 tips till dig som är närstående till någon med psykisk ohälsa.

Mental health

Men inte sällan ser verkligheten annorlunda ut, och faktum är att många drabbas av både stress och nedstämdhet i samband med högtiden.

  __Jesper Enander__, chefspsykolog på KRY, delar med sig av sina bästa tips på hur du kan göra för att må bra i jul.

Jakten på den perfekta julen orsakar stress hos många av oss. Att behöva tänka på julklappar när ekonomin inte tillåter kan också vara en bidragande faktor till att ”årets härligaste högtid” inte riktigt lever upp till sitt rykte. En del bävar inför att umgås med familj och släkt som man kanske har ett komplicerat förhållande till. För andra handlar det om det motsatta, att man är ensam och inte har någon att fira med. Nära och kära kanske inte bor i närheten eller så finns de inte längre kvar i livet, något som kan leda till känslor av ensamhet och nedstämdhet.

Ge dig själv förutsättningar att må så bra som möjligt i jul – här är Jespers tips:

__1. Sänk kraven och skifta fokus.__
Många bär på en bild av den perfekta julen vilket kan skapa som en kramp, även i familjer som annars har det bra. De orealistiskt höga förväntningarna leder inte sällan till besvikelser, ilska och frustration. Så försök att sänka kraven, både på dig själv och andra. Fokusera på det som faktiskt är vikigt (året om) – tacksamhet och att visa uppskattning, vänskap, kärlek och att visa omtanke.
__2. Öva på att vara närvarande i nuet.__
Julen är en tid för reflektion, men det är lätt att ryckas med i tankar på sådant som hänt i det förgångna, eller idéer om sådant som kan komma att bli i framtiden. Öva på att vara närvarande i nuet genom att uppmärksamma din upplevelse av ögonblicket. Om du märker att tankarna driver iväg, för varsamt tillbaka uppmärksamheten till nuet.
__3. Ta en paus från sociala medier.__
Viss forskning har kunnat visa på ett samband mellan användande av sociala medier och nedstämdhet. Så ta en paus från det eviga scrollandet och passa på att skapa en ny tradition: mobilfria tider.
__4. Rör på dig.__
När vi motionerar frigörs endorfiner – kroppens eget må-bra-hormon som dessutom verkar smärtlindrande. Forskning visar att så lite som 30 minuters konditionsträning kan ge en rejäl humörboost.
__5. Om du mår riktigt dåligt – sök hjälp.__
Om du mår dåligt på ett sätt som påverkar dig i vardagen, är det viktigt att du söker hjälp. Kontakta en psykolog eller en läkare som kan se till att du får rätt typ av vård och stöd.
## Professionellt stöd
Till KRY kan du vända dig om du är stressad, har ångest eller mår dåligt på ett sätt som påverkar din vardag eller begränsar ditt liv. Hos oss får du prata med en legitimerad psykolog redan samma dag som du söker hjälp. Här erbjuds du psykologisk bedömning, rådgivning och behandling samt kontinuerlig uppföljning och återbesök till samma psykolog, så många gånger du behöver.

[BOKA MÖTE MED PSYKOLOG](https://3km5.adj.st/home?adjust_t=80z1se8&adjust_creative=NL20191219&adjust_deeplink=kry%3A%2F%2Fhome&adjust_fallback=https%3A%2F%2Fwww.kry.se%2Fsa-fungerar-det%2F "BOKA MÖTE MED PSYKOLOG")

kry.se > Din hälsa > 5 tips för att undvika stress i jul

Stress inför jul

Julen är en tid som ofta förknippas med värme, glädje och gemenskap; en helg fylld av kära återseenden, god mat och överdådigt firande. Men inte sällan ser verkligheten annorlunda ut, och faktum är att många drabbas av både stress och nedstämdhet i samband med högtiden.

kry.se > Din hälsa > 

Psykologens 5 tips för att undvika stress i jul

__Dysmorfofobi__ eller __Body Dysmorphic Disorder (BDD)__, som det också kallas, innebär att den drabbade är överdrivet upptagen av något i sitt utseende som hen upplever som fult eller motbjudande. För någon som lider av dysmorfofobi kan livet handla om att spara ihop pengar till sin åttonde plastikoperation. En person med den här diagnosen kan fastna framför spegeln i timtal, eller isolera sig och ha svårt att lämna hemmet på grund av rädsla för andra människors blickar. 

Det är lätt att tro att det rör sig om en extrem form av fåfänga. Men precis som fallet ofta är med ätstörningar, så innebär dysmorfofobi en förvrängd kroppsuppfattning. Den drabbade uppfattar sin kropp och sitt utseende på ett helt annat sätt än vad andra i omgivningen gör. Den som är drabbad plågas av tankar på sitt utseende som leder till ångest vilket kan få personen att hänge sig åt tvångsmässiga beteenden, såsom överdrivet spegeltittande eller att hen sminkar sig i timtal för att dölja upplevda defekter.

Följande tips är till dig som känner igen dig i det du läser:

__1. Flytta fokus.__ 
I och med att problemet inte ligger i utseendet, så ligger inte heller lösningen där. Försök att minska på tiden du lägger framför spegeln och sluta jämför dig med orealistiska ideal.
__2. Läs på.__ 
Att läsa på och lära dig mer om dysmorfofobi kan öka din förståelse för anledningarna till att du mår som du gör och beter dig på ett visst sätt.
__3. Sök hjälp.__ 
Om ditt mående begränsar dig och håller dig från att leva det liv du vill leva, så finns det ingen anledning att inte söka hjälp. Det finns behandlingsmetoder som bevisligen hjälper vid den här typen av problematik.
## Så behandlas dysmorfofobi
Många som lider av dysmorfofobi söker hjälp på hudmottagningar eller hos plastikkirurger, men forskning har visat att sådana typer av behandlingar sällan hjälper – de kan snarare förvärra symptomen. Dysmorfofobi bör i stället behandlas med __kognitiv beteendeterapi__ och eventuellt även __antidepressiv medicin__, det vill säga samma behandling som används till patienter som lider av [depression](https://www.kry.se/fakta/depression-och-nedstamdhet/ "Depression och nedstamdhet") och [ångest](https://www.kry.se/fakta/angest-och-oro/ "Ångest och oro").
## Prata med en psykolog – utan att behöva gå hemifrån
Om du besväras av återkommande känslor av oro eller ångest, på ett sätt som påverkar dig i din vardag, så kan vi på KRY hjälpa till. Vårt kompetenta team av legitimerade psykologer erbjuder olika metoder för behandling av besvär kopplade till nedsatt psykiskt välbefinnande. Hos oss får du prata med en psykolog redan samma dag som du söker hjälp. Vi erbjuder psykologisk bedömning, rådgivning och behandling samt kontinuerlig uppföljning och återbesök till samma psykolog, så många gånger du behöver.

[BOKA MÖTE MED PSYKOLOG](https://3km5.adj.st/home?adjust_t=80z1se8&adjust_creative=NL20191114&adjust_deeplink=kry%3A%2F%2Fhome&adjust_fallback=https%3A%2F%2Fpreview.kry.se%2Fsa-fungerar-det%2F "ÖPPNA APPEN OCH BOKA MÖTE MED PSYKOLOG")
  


kry.se > din hälsa > Kroppsfixering > Dysmorfofobi

De flesta har något i sitt utseende som de inte är helt nöjda med. 

Kroppsideal

När spegeln blir ens fiende, besatthet av det egna utseendet och tvångsmässigt kontrollbehov. Vad är Dysmorfofobi (BDD) och hur du kan få hjälp – Kry

din hälsa > kroppsfixering > metadata

Dysmorfofobi – när spegeln blir ens fiende

När spegeln blir ens fiende

kry.se > Psychology > Article collection ALL

Kry kan hjälpa dig med dina symptom dygnet runt via mobilen. Behöver du en fysisk undersökning får du snabbt en tid på en av våra vårdcentraler.

Oavsett vad du behöver hjälp med tar vi på Kry hand om dig. Antingen inom några minuter direkt i telefonen, eller på en av våra nya vårdcentraler – där du får en tid inom inom 24 timmar.



Kry – sjuksköterskor, läkare och psykologer