Matförgiftning

Allmänt om matförgiftning

Matförgiftning drabbar de allra flesta någon gång i livet. Du kan känna dig riktigt sjuk, men besvären brukar gå över snabbt utan behandling. Om matförgiftningen däremot har orsakats av parasiter som exempelvis spolmask eller bandmask kan du behöva läkemedelsbehandling. Har du fått i dig giftig svamp behöver du behandling akut. 

Vid matförgiftning som du misstänker beror på något visst livsmedel, dricksvatten eller ett restaurangbesök är det viktigt att anmäla problemet till ansvarig myndighet. Då kan du hjälpa till att minska risken för att andra också blir sjuka. 

Symptom vid matförgiftning

Vid matförgiftning brukar du få symptom snabbt, ofta inom någon eller några timmar. I vissa fall kan matförgiftning ha en längre inkubationstid – när det gäller listeria kan det till exempel ta flera dagar eller veckor innan du blir sjuk. De vanligaste besvären är diarré, illamående och kräkningar. Vid matförgiftning kan du även få magsmärtor och feber.

Symptomen brukar i de flesta fall gå över efter något dygn, men var uppmärksam på ditt allmäntillstånd och tecken på allvarlig vätskebrist. Barn drabbas fortare och värre av vätskebrist än vuxna.

Andra tänkbara förklaringar

Diarré, illamående och kräkningar kan bero på många olika saker. Vinterkräksjuka och annan magsjuka eller maginfluensa kan ha ett liknande förlopp som matförgiftning. Vinterkräksjukan kan orsaka utbrott och spridas snabbt hos många, exempelvis på äldreboenden och i skolor. 

Virus som orsakar exempelvis influensa eller covid-19 kan också ge illamående och diarré, även om andra symptom brukar vara mer framträdande.  

IBS och magkatarr ger oftast mer långvariga magbesvär. Det gäller även inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och Ulcerös kolit. 

Orsaker till matförgiftning

Matförgiftning har ofta en tydlig orsak. Symptomen brukar vara kopplade till mat som inte har förvarats tillräckligt kallt eller mat som inte har tillagats i tillräckligt hög temperatur. Då frodas bakterier och virus.

Du kan till exempel drabbas av matförgiftning om du har ätit livsmedel som är smittade av salmonella, shigella eller yersinia. Även giftämnen, så kallade toxiner, kan orsaka besvär – de kan bland annat finnas i jordrester på ris och grönsaker. Matförgiftning kan även orsakas av parasiter och kemikalier.

Vanliga orsaker till matförgiftning:

• kylvaror som stått framme för länge i rumstemperatur 

• mat som inte har hettats upp ordentligt 

• bristande hygien vid hantering av livsmedel 

• livsmedel som innehåller bakterier, exempelvis ägg och kyckling 

• smittade personer som har hanterat maten 

• förorenat dricksvatten och mat som sköljts i förorenat vatten. 

Behandling vid matförgiftning

Vid matförgiftning är det viktigt att ersätta den vätska som kroppen förlorar, men som regel krävs ingen annan behandling. Besvären går ofta över inom 12–24 timmar. I vissa fall, om symptomen inte är övergående, kan det krävas en utredning med exempelvis avföringsodling. Ibland behöver du behandlas med antibiotika.  

Om matförgiftningen har orsakats av parasiter, gifter eller kemikalier krävs ibland läkemedelsbehandling eller akuta sjukvårdsinsatser. 

Vad kan jag göra själv?

Kräkningar och diarré kan göra kroppen uttorkad. Därför behöver du få i dig vätska, små mängder i täta intervaller. Det är särskilt viktigt för barn och om du drabbas av matförgiftning i samband med graviditet. När du har slutat kräkas kan du börja äta igen. Välj helst skonkost i små portioner – buljong, blåbärssoppa, kokt fisk, ris och vitt bröd är lättsmält. Vänta gärna med mjölkprodukter tills magen har återhämtat sig och kan bryta ner mjölksockret igen.

Effekten av vissa läkemedel kan påverkas vid kraftiga kräkningar eller diarré. Det gäller exempelvis p-piller och antibiotika. Vid diabetes kan du särskilt behöva anpassa din insulinbehandling i samband med diarré och kräkningar.

Så här kan du minska risken att drabbas av matförgiftning:

• hetta upp maten ordentligt

• låt inte mat och matrester stå framme i rumstemperatur

• undvik bufféer där många kommer i kontakt med maten

• tvätta händerna innan du lagar mat

• diska knivar och skärbrädor om du först har skurit rått kött och sedan grönsaker.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du har kraftiga diarréer eller kräkningar som inte går över. Det gäller även kraftiga magsmärtor, hög feber eller om du fortfarande känner dig sjuk, trött och svag efter ett par dygn. Allvarliga symptom på vätskebrist ska också följas upp av vården, exempelvis mörk urin, yrsel, huvudvärk och stark törst. 

Sök vård akut om du har blod i avföringen eller kräks blod. Det gäller även vid svåra magsmärtor som inte går över, hög feber och frossa. Du bör också vända dig till en akutmottagning om du misstänker att du har fått i dig ett giftigt ämne – då kan du även ringa giftinformationscentralen för mer information. 

Vid misstanke om smittsam sjukdom är det viktigt att undvika smittspridning – kontakta alltid vården innan du gör ett fysiskt besök eller invänta personal vid entrén. 

Så kan Kry hjälpa till

Du kan alltid vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp, digitalt eller via någon av våra vårdcentraler.