kry.se > Navigation Item List

Så här söker du vård

Patientavgifter

Lista dig hos oss

Frikort

Vård utan personnummer

Så fungerar det

Receptförnyelse

Läkarintyg och sjukintyg

Läkarintyg vid inställd resa eller evenemang

Vab-intyg

Recept & intyg

Boka digitalt möte

Läkare online

Chatta med sjuksköterska

Prata med barnmorska online

Prata med psykolog online

Prata med dietist online

Prata med fysioterapeut online

Digital vård

Vårdcentraler

Barnavårdscentraler

Barnmorskemottagningar

Kry Sexuell hälsa

Se alla mottagningar

Våra mottagningar

Barn- och ungdomspsykiatri (BUP)

Hud och dermatologi

Psykiatri

Alla specialistvårdsmottagningar

Specialistvård

Vaccination

Klamydia- och gonnoré hemtest

Hälsokontroller

Vaccination & tester

Vårdprogram för viktnedgång

Barn och familj

Hudbesvär

Stress och utmattning

Klimakteriebesvär

Kvinnohälsa

Sexuell hälsa

Huvudvärkshjälpen

Seniorhälsa

Vårdområden

Företagshälsovård

Sök vård

Våra vårdcentraler 

Boka tid på våra vårdcentraler

Hitta vårdcentral

BMI-räknare

Hudutslag

Klimakteriet

Pollenallergi

Urinvägsinfektion

Nagelsvamp

Svamp i underlivet

Ofta besökta

Allergi

Korsallergi

Pollenallergi hos barn

Se alla allergier

Allergier

Feber hos barn

Hosta hos barn

Utslag hos barn

Ögoninflammation hos barn

Femte sjukan

Se alla sjukdomar hos barn

Sjukdomar hos barn

Borrelia

Huvudlöss

Insektsbett

Skabb

Se alla djur- och insektsbett 

Djur- och insektsbett

Amning

Förlossningsdepression

Missfall

P-piller

Se allt om fertilitet och graviditet

Fertilitet och graviditet

Keratosis pilaris

Ringorm

Virusutslag

Se alla hudsjukdomar

Hudsjukdomar

Feber

Infekterat sår

Svampinfektioner

Se alla infektioner

Infektioner

Diarré

Illamående och kräkningar

Magsjuka

Magkatarr

Se allt om mage och tarm

Mage och tarm

Hypokondri

Depression och nedstämdhet

Ångest och oro

Se allt om psykiatri och psykologi

Psykiatri och psykologi

Huvudvärk

Migrän

Ryggskott

Se allt om smärta och värk

Smärta och värk

Afte

Bihåleinflammation

Körtelfeber

Halsont

Se allt om öron, näsa, hals

Öron, näsa, hals

BMI & vikt

D-vitamin

Övervikt och fetma

Trötthet

Övergripande hälsofrågor

Alla symptom A-Ö

Fakta & råd

Förnya recept

Artiklar

kry.se > Din hälsa

Läs artiklar och nyheter som berör din hälsa. Artiklar och hälsosamma råd kring din hälsa. Baserat på forskning och medicinskt granskat. – Kry

kry.se > Din hälsa > metainfo

Din hälsa | Kry

kry.se > Din hälsa > Intro 

Din hälsa

Vi samarbetar med flera regioner för att du alltid ska ha nära till bästa möjliga vård. Välj typ av mottagning och fyll i ditt postnummer för att se vilka av våra mottagningar som är närmast dig.

kry.se > ClinicFinder next > All Clinic types

Clinic 1140x860 px

Hitta en vårdcentral nära dig

Vid ångest aktiveras reaktioner i nervsystemet på ett sätt som du inte kan styra själv. Men du kan lära dig att hantera din ångest och därmed må bättre – både i stunden och på längre sikt.

Ångest är intensiva känslor av ängslan, oro eller rädsla, som ofta även känns i kroppen. Alla får ångest någon gång, en del oftare än andra. Hur det upplevs är olika för olika människor.
## Panikattack – när ångesten kommer plötsligt
Stark ångest som kommer plötsligt brukar kallas för panikattack, och kan upplevas som både obehaglig och skrämmande. Men en panikattack är inte farlig och går alltid över av sig själv. Ångest och panikattacker kanske inte är något som det pratas särskilt mycket om i fikarummet på arbetsplatsen, men det är vanligare än vad många tror. Studier visar att omkring en tredjedel av befolkningen har upplevt, eller kommer att uppleva, en panikattack någon gång under sin livstid.

Vid en panikattack är det vanligt att få ett eller flera av följande symptom:
- snabba eller hårda hjärtslag
- svårigheter att andas
- muntorrhet
- yrsel, illamående eller svimningskänslor
- känslan av en klump i magen eller tryck över bröstet
- svettningar
- stickningar eller domningar, särskilt i händer och/eller fötter
- darrningar eller svaghetskänsla i musklerna.
En panikattack kommer plötsligt, når sin kulmen efter omkring tio minuter för att sedan avta i intensitet. Även om känslan kan vara att ångesten bara blir starkare och starkare, så avtar den efter en stund för att så småningom gå över helt.
## Tips för att hantera en panikattack i stunden
### Avslappning – använd andningen
- Vid en panikattack är det vanligt att börja hyperventilera vilket innebär att du andas ut mer koldioxid än vanligt. Det kan i sin tur leda till en rad obehagliga symptom såsom yrsel, domningar och en känsla av andnöd. Ta några djupa andetag, fokusera på din andning och försök att börja andas normalt igen.
### Medveten närvaro – ta in rummet
- Se dig omkring och räkna upp själv fem saker du kan se, fyra saker du kan känna mot din hud, tre saker du kan höra, två saker du kan förnimma lukten av, och en sak du kan uppfatta smaken av. Det här är en metod som kan hjälpa dig att återfå känslan av kontakt med dig själv och med verkligheten bortom paniken.
### Acceptans – observera utan att förändra
- Öva på att tillåta ångesten att finnas där och försök att bevittna de känslor som dyker upp utan att fly ifrån dem. Genom att stanna kvar med det som händer i stunden kan ångesten te sig mindre skrämmande och därmed inte påverka dig lika starkt.
## Paniksyndrom – återkommande attacker
Du kan ha utvecklat vad som kallas paniksyndrom om du har återkommande panikattacker och dessutom har börjat undvika vissa situationer eller platser av rädsla för nya attacker. För att bli fri från paniksyndrom kan du behöva lära dig ett nytt sätt att hantera dina känslor på. Du kan även behöva behandling.
## Professionellt stöd
Till KRY kan du vända dig om du besväras av ångest på ett sätt som påverkar din vardag eller begränsar ditt liv. Hos oss får du prata med en legitimerad psykolog redan samma dag som du söker hjälp. Här erbjuds du psykologisk bedömning, rådgivning och behandling samt kontinuerlig uppföljning och återbesök till samma psykolog, så många gånger du behöver.

[BOKA MÖTE MED PSYKOLOG](https://3km5.adj.st/home?adjust_t=80z1se8&adjust_creative=NL20191212&adjust_deeplink=kry%3A%2F%2Fhome&adjust_fallback=https%3A%2F%2Fwww.kry.se%2Fsa-fungerar-det%2F "BOKA MÖTE MED PSYKOLOG")

kry.se > din hälsa > Ångest

Hur lär man sig att hantera ångest?

Yrsel, hjärtklappning och svettningar. Ångest kan ta sig uttryck på många olika sätt, både fysiskt och psykiskt. Lär dig att hantera din ångest och därmed må bättre – både i stunden och på längre sikt. 

kry.se > Din hälsa > Ångest > Metainfo

Ångest – så hanterar du den

Att det ibland uppstår meningsskiljaktigheter och friktion är naturligt, och inte nödvändigtvis något negativt. Men hur hanterar man egentligen konflikter på ett konstruktivt sätt?

Visst kan konflikter vara destruktiva, fördärva samarbeten och förpesta stämningar. Men det är också via motsättningar och dissonans som utveckling ofta sker. Med rätt inställning blir konflikten en möjlighet till ny kunskap istället för något som bara stjäl energi.
## 7 effektiva tips för konstruktiv konflikthantering
__Observera.__ Identifiera vad du ser och hör så neutralt som möjligt. Håll dig till fakta istället för att låta dig agera känslostyrt.
Utmana rädslan. Konflikträdsla kan ha många orsaker, men att undvika konflikter tenderar att förvärra snarare än förmildra situationen i spända lägen.

__Var optimistisk__ – tro på din egen förmåga att kunna lösa konflikten och lita till andras vilja att göra detsamma.

__Lös det direkt.__ Ju längre en konflikt pågår, desto svårare blir den att lösa. Sträva därför efter att lösa problemen direkt när de dyker upp.
Kommunicera! Var nyfiken och formulera frågor istället för att gå på antaganden och komma med anklagelser.

__Utgå från dig.__ Fokusera på din upplevelse och använd jag-budskap, för att undvika att motparten hamnar i försvarsposition. ”Jag har svårt att arbeta när deadlines inte hålls.”

__Ta ansvar – be om ursäkt.__ En enda person är sällan orsaken till att två personer har en konflikt. Att be om ursäkt innebär inte att du tar på dig hela skulden, utan att du tar ansvar för dina egna handlingar.
## När konflikter går ut över ditt mående
Om du mår dåligt, är stressad eller har svårt att sova på grund av konflikter och jobbstress som känns ohanterligt, kan en god idé vara att ta stöd från någon utifrån. Till KRY kan du vända dig och få prata med en legitimerad psykolog redan samma dag som du söker hjälp. Här kan du få verktyg för att sätta gränser, både för dig själv och andra. Du kan även få hjälp att reflektera över dina egna mönster och vad du skulle kunna göra annorlunda för att må bättre.

[BOKA MÖTE MED PSYKOLOG](https://3km5.adj.st/home?adjust_t=80z1se8&adjust_creative=NL20191205&adjust_deeplink=kry%3A%2F%2Fhome&adjust_fallback=https%3A%2F%2Fwww.kry.se%2Fsa-fungerar-det%2F "BOKA MÖTE MED PSYKOLOG")


kry.se > Din hälsa > Hantera konflikter

7 effektiva tips för konflikthantering

Många av oss tillbringar majoriteten av vår vakna tid på arbetsplatsen, tillsammans med kollegor. Att det ibland uppstår meningsskiljaktigheter och friktion är naturligt, och inte nödvändigtvis något negativt. Men hur hanterar man egentligen konflikter på ett konstruktivt sätt?

kry.se > Din hälsa > Hantera konflikter > Metainfo

Family

__Dysmorfofobi__ eller __Body Dysmorphic Disorder (BDD)__, som det också kallas, innebär att den drabbade är överdrivet upptagen av något i sitt utseende som hen upplever som fult eller motbjudande. För någon som lider av dysmorfofobi kan livet handla om att spara ihop pengar till sin åttonde plastikoperation. En person med den här diagnosen kan fastna framför spegeln i timtal, eller isolera sig och ha svårt att lämna hemmet på grund av rädsla för andra människors blickar. 

Det är lätt att tro att det rör sig om en extrem form av fåfänga. Men precis som fallet ofta är med ätstörningar, så innebär dysmorfofobi en förvrängd kroppsuppfattning. Den drabbade uppfattar sin kropp och sitt utseende på ett helt annat sätt än vad andra i omgivningen gör. Den som är drabbad plågas av tankar på sitt utseende som leder till ångest vilket kan få personen att hänge sig åt tvångsmässiga beteenden, såsom överdrivet spegeltittande eller att hen sminkar sig i timtal för att dölja upplevda defekter.

Följande tips är till dig som känner igen dig i det du läser:

__1. Flytta fokus.__ 
I och med att problemet inte ligger i utseendet, så ligger inte heller lösningen där. Försök att minska på tiden du lägger framför spegeln och sluta jämför dig med orealistiska ideal.
__2. Läs på.__ 
Att läsa på och lära dig mer om dysmorfofobi kan öka din förståelse för anledningarna till att du mår som du gör och beter dig på ett visst sätt.
__3. Sök hjälp.__ 
Om ditt mående begränsar dig och håller dig från att leva det liv du vill leva, så finns det ingen anledning att inte söka hjälp. Det finns behandlingsmetoder som bevisligen hjälper vid den här typen av problematik.
## Så behandlas dysmorfofobi
Många som lider av dysmorfofobi söker hjälp på hudmottagningar eller hos plastikkirurger, men forskning har visat att sådana typer av behandlingar sällan hjälper – de kan snarare förvärra symptomen. Dysmorfofobi bör i stället behandlas med __kognitiv beteendeterapi__ och eventuellt även __antidepressiv medicin__, det vill säga samma behandling som används till patienter som lider av [depression](https://www.kry.se/fakta/depression-och-nedstamdhet/ "Depression och nedstamdhet") och [ångest](https://www.kry.se/fakta/angest-och-oro/ "Ångest och oro").
## Prata med en psykolog – utan att behöva gå hemifrån
Om du besväras av återkommande känslor av oro eller ångest, på ett sätt som påverkar dig i din vardag, så kan vi på KRY hjälpa till. Vårt kompetenta team av legitimerade psykologer erbjuder olika metoder för behandling av besvär kopplade till nedsatt psykiskt välbefinnande. Hos oss får du prata med en psykolog redan samma dag som du söker hjälp. Vi erbjuder psykologisk bedömning, rådgivning och behandling samt kontinuerlig uppföljning och återbesök till samma psykolog, så många gånger du behöver.

kry.se > din hälsa > Kroppsfixering > Dysmorfofobi

De flesta har något i sitt utseende som de inte är helt nöjda med. 

Kroppsideal

När spegeln blir ens fiende, besatthet av det egna utseendet och tvångsmässigt kontrollbehov. Vad är Dysmorfofobi (BDD) och hur du kan få hjälp – Kry

din hälsa > kroppsfixering > metadata

Dysmorfofobi – när spegeln blir ens fiende

Mental health

Psykisk hälsa

När spegeln blir ens fiende

kry.se > Din hälsa > Artiklar

Kry kan hjälpa dig med dina symptom dygnet runt via mobilen. Behöver du en fysisk undersökning får du snabbt en tid på en av våra vårdcentraler.

Oavsett vad du behöver hjälp med tar vi på Kry hand om dig. Antingen inom några minuter direkt i telefonen, eller på en av våra nya vårdcentraler – där du får en tid inom inom 24 timmar.



Kry – sjuksköterskor, läkare och psykologer