Hjärnhinneinflammation hos barn

Tecken på hjärnhinneinflammation hos barn

Symptom vid hjärnhinneinflammation hos en bebis eller ett litet barn kan variera och är inte alltid tydliga. Spädbarn kanske inte vill amma, är ovanligt trötta eller känns kalla och bleka på händerna och fötterna. Ibland kan fontanellen på huvudet kännas spänd. Irritation, diarré, kramper och kräkningar kan vara andra tecken på hjärnhinneinflammation hos små barn.

Lite äldre barn får ofta först en virusinfektion i luftvägarna med halsont och feber, eller besvär från mag-tarmkanalen i form av illamående och diarré. Om viruset tar sig in i hjärnhinnorna och orsakar så kallad meningit får barnet kraftig huvudvärk, hög feber, mår illa och blir stel i nacken. Nackstelhet innebär att barnet inte kan böja hakan hela vägen ned mot bröstet.

Om en hjärnhinneinflammation orsakas av bakterier hos en bebis eller ett äldre barn kommer allvarliga symptom plötsligt, ofta inom några timmar. Bakterier brukar ge tydligare besvär än virus med ett försämrat allmäntillstånd, kräkningar, kramper och ibland hudutslag.

Vanliga symptom vid hjärnhinneinflammation barn:

• feber

• huvudvärk

• ljuskänslighet

• nackstelhet

• illamående och kräkningar

• kramper

• svårighet att få kontakt med barnet

• röda eller blåaktiga utslag eller blödningar i huden.

Vissa bakterier kan föröka sig i blodomloppet och orsaka sepsis – det visar sig ofta i form av blåröda utslag på kroppen. Då behöver barnet vård genast.

Hjärnhinneinflammation som orsakas av vissa typer av pneumokocker kan även leda till infektion i lungorna, bihålorna eller öronen. Det är däremot ovanligt i Sverige eftersom barn vaccineras mot den här allvarliga infektionen i det allmänna vaccinationsprogrammet.

Andra besvär med liknande symptom hos barn

Hjärninflammation, som heter encefalit på läkarspråk, ger liknande symptom som hjärnhinneinflammation. Då är det hjärnvävnaden som är infekterad, men ibland påverkas även hjärnhinnorna. Både hjärnhinneinflammation och hjärninflammation kan orsakas av fästingbett, som vid TBE, eller vara en följd av andra infektioner som exempelvis herpes simplex.

Förstorade lymfkörtlar i samband med halsinfektioner hos barn kan ibland också orsaka stelhet i nacken.

Varför får barn hjärnhinneinflammation?

Hjärnan och ryggmärgen omges och skyddas av hjärnhinnor. Om virus, bakterier eller exempelvis svamp når fram till hjärnhinnorna kan barnet få en hjärnhinneinflammation.

Hjärnhinneinflammation hos barn beror oftast på virus. Viruset som orsakar inflammationen smittar inte direkt från person till person, men en virusinfektion som exempelvis luftvägsinfektioner, vattkoppor, påssjuka eller mässling kan i ovanliga fall leda till hjärnhinneinflammation.

Hjärnhinneinflammation som orsakas av bakterier beror oftast på att meningokocker eller pneumokocker har överförts genom droppsmitta från hostningar eller nysningar.

Ibland kan ett fästingbett orsaka hjärnhinneinflammation. TBE kan leda till hjärnhinneinflammation som orsakas av virus, medan borrelia kan orsaka en bakteriell hjärnhinneinflammation. Hjärnhinneinflammation som inte orsakas av virus eller bakterier kan bero på exempelvis svamp, kirurgiska ingrepp eller läkemedelsallergier.

Spädbarn under två månader är mer sårbara för hjärnhinneinflammation än andra. De saknar vissa antikroppar vid födseln och ibland kan bakterier överföras från den vuxna kroppen i samband med en förlossning. Hos lite äldre barn kan infekterade eller skadade slemhinnor, diabetes och nedsatt immunförsvar skapa en särskild sårbarhet för hjärnhinneinflammation.

Krävs det behandling för barn med hjärnhinneinflammation?

Vid misstänkt hjärnhinneinflammation hos en bebis eller äldre barn ska du alltid uppsöka en akutmottagning. Barnet behöver ofta ta blodprov och ibland krävs även ett ryggvätskeprov för analys av spinalvätska.

Barnets behandling varierar beroende på vad som orsakat besvären. Vissa barn behöver virushämmande läkemedel, andra behandlas med antibiotika.

Om det är bakterier som har orsakat barnets hjärnhinneinflammation kan det ibland finnas anledning att ge exempelvis familjemedlemmar antibiotikabehandling för att förhindra insjuknande och risk att föra smittan vidare.

Barnets återhämtning efter en hjärnhinneinflammation beror bland annat på vad som orsakat besvären. De flesta barn blir helt återställda inom några veckor, men vissa får långvariga och ibland kvarstående symptom.

Vad kan jag göra som förälder?

Vid misstänkt hjärnhinneinflammation ska du alltid uppsöka läkare akut så att ditt barn får rätt diagnos och behandling.

Det viktigaste du kan göra som förälder är annars att se till att ditt barn är vaccinerat. I det allmänna vaccinationsprogrammet för barn ingår vaccin mot vissa typer av virus och bakterier som kan orsaka hjärnhinneinflammation. Om ditt barn ändå drabbas av hjärnhinneinflammation eller om någon i barnets närhet har insjuknat är det viktigt att vara medveten om smittorisken. Närstående kan till exempel behöva behandlas med antibiotika i förebyggande syfte.

När bör jag söka vård för mitt barn?

Sök vård akut om ditt barn

• får hög feber med huvudvärk och kräkningar

• är stel i nacken

• är känslig för ljus

• har kramper eller verkar förvirrad

• får känselbortfall eller drabbas av någon form av förlamning.

Ring 112 om barnet får blåröda utslag som sprider sig snabbt över kroppen, krampanfall, är svår att få kontakt med eller blir medvetslös.

Så kan Kry hjälpa till

Vid misstanke om hjärnhinneinflammation ska du alltid uppsöka en akutmottagning på sjukhus.

Kry kan hjälpa till med snabb rådgivning, men vid hjärnhinneinflammation måste barnet alltid vårdas på sjukhus.