Klimakteriet

Vad är klimakteriet?

Klimakteriet, övergångsåldern hos en kvinna, pågår som regel mellan 45 och 55 års ålder. Då minskar äggstockarnas funktion och produktionen av de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron minskar.

Du kan få klimakteriesymptom flera år innan den sista menstruationen. Ibland används orden perimenopaus eller förklimakteriet i dagligt tal, men egentligen är hela perioden klimakteriet. Menopaus betyder att menstruationen upphör helt. Menopausen kan tidigast fastställas ett år efter sista menstruationen. Då går du in i så kallad postmenopaus, som varar resten av livet.

Klimakteriet och livet efter klimakteriet kan röra upp många känslor. Fertiliteten, det vill säga möjligheten att bli gravid, minskar redan från 35 års ålder och upphör för de allra flesta vid 45 års ålder. Det är en ny fas som kan kännas svårt för vissa. Många upplever tvärtom att det kan vara en lättnad att inte längre ha mens, mensvärk och PMS.

Symptom vid klimakteriet

Klimakteriet kan kännetecknas av en lång rad fysiska och psykiska symptom. Vissa känner inte av några klimakteriebesvär alls, men tre av fyra kvinnor påverkas negativt, fysiskt eller psykiskt.

Ett tidigt tecken på att du är på väg in i klimakteriet brukar vara att din mens förändras. Det är vanligt att få oregelbunden mens med större eller mindre blödningar än vanligt. Efter hand blir den oregelbundna mensen ofta långvarig, ibland med rikliga blödningar, innan den till slut upphör helt. Ett annat tidigt besvär kan vara att du känner av ägglossning mer än tidigare och många upplever att besvär med PMS blir värre.

Vallningar och svettningar är också typiska symptom i samband med klimakteriet. Det kan i sin tur orsaka sömnproblem och hjärtklappning. Kanske upplever du också att ditt humör förändras, till exempel att du lättare bli arg eller har nära till gråt. Trötthet, nedstämdhet och koncentrationssvårigheter är andra typiska besvär. Vissa upplever också att vikten fördelas annorlunda; du kan till exempel får mer bukfett än tidigare i livet.

Under klimakteriet och postmenopausalt får många även besvär i underlivet. Torra slemhinnor kan ge besvär som klåda, smärta vid samlag och ett behov av att kissa ofta. Det kallas för atrofisk vaginit.

Klimakteriebesvär – några vanliga symptom:

• värmevallningar och svettningar

• hjärtklappning

• sömnproblem

• humörsvängningar, nedstämdhet och trötthet

• torra slemhinnor i slidan

• smärta vid samlag och minskad sexlust

• urinvägsbesvär, trängningar och känsla av urinvägsinfektion

• muskelvärk och ledvärk.

Övergångsåldern kan även medföra många andra symptom. Det är svårt att täcka in alla eftersom de kan variera stort mellan olika personer.

Andra tänkbara förklaringar

Klimakteriebesvär kan ibland likna andra besvär, som har en helt annan förklaring. Var uppmärksam på symptom som kan bero på depression, utmattningssyndrom, fibromyalgi eller om sköldkörtelproblem som hypotyreos.

Orsaker till klimakteriet

Orsaken till att mensen upphör är att äggstockarna med tiden slutar producera könshormonet östrogen. Nivåerna sjunker successivt under klimakteriet, blödningarna blir oregelbundna och upphör till slut helt. Efter den sista mensen fortsätter äggstocken producera låga nivåer av östrogen tills ägganlagen tagit slut. När ägglossningen upphört upphör också produktionen av könshormonet progesteron.

Tidig menopaus har ofta inga tydliga förklaringar men genetiska faktorer, autoimmuna sjukdomar och rökning kan påverka.

Besvär under klimakteriet beror främst på den minskade mängden östrogen. Att östrogenet minskar påverkar många delar av kroppen, bland annat slidan, livmodern, hjärnan och skelettet. Fallande nivåer av östrogen bidrar till exempel till en skörare benstomme och därmed en ökad risk för frakturer.

Behandling mot klimakteriebesvär

Eftersom klimakteriebesvär kan variera kraftigt från person till person är behovet av behandling olika. För vissa kan det räcka med mindre livsstilsförändringar och receptfria läkemedel för att må bättre. Har du besvär som påverkar din livskvalitet negativt kan du behöva så kallad MHT, Menopausal Hormone Therapy eller menopausal hormonbehandling på svenska.

Kvinnor som har problem med torra slemhinnor i slidan under och efter klimakteriet kan behandlas med lokalt östrogen för att minskar sveda och klåda i underlivet, samlagssmärta och känsla av urinträngningar.

MHT kan lindra många besvär

Du som har svåra besvär av exempelvis värmevallningar, svettningar och sömnstörningar kan behöva MHT. Östrogenet ska kombineras med gestagen hos alla kvinnor som har livmodern kvar, för att ge ett skydd mot cancer. Att ta östrogenet genom huden, som gel eller spray, ger minst risk för blodproppar. Gestagen kan ges cykliskt eller kontinuerligt beroende på var i klimakteriet du befinner dig. Många väljer en hormonspiral, vilket för de flesta också innebär blödningsfrihet.

Du som har pågående MHT behöver regelbunden uppföljning för att kontrollera blodtryck och vid behov justera behandlingen.

Om din mens har upphört före 45 års ålder rekommenderas östrogenbehandling för att minska risken för benskörhet och hjärt-kärlsjukdom. Det är viktigt att vårdpersonal får utreda varför mensen upphört med provtagning av FSH.

Du som inte kan få MHT

Om du har eller har haft bröstcancer kan du inte få MHT som påverkar hela kroppen, men i det flesta fall går behandling med lokala östrogener bra. Det gäller även dig som har en pågående blodproppsbehandling, nyligen har genomgått hjärt-kärlsjukdom eller har svår leversjukdom. För dig som har svåra besvär med värmevallningar och inte kan få MHT finns numera centralt temperaturreglerande läkemedel som kan fungera.

Vad kan jag göra själv?

Att vara fysiskt aktiv kan lindra många besvär hos kvinnor i klimakteriet – från vallningar och svettningar till nedstämdhet och sömnproblem. Det kan också hjälpa att bara vara medveten om att hormonförändringarna kan påverka dig både fysiskt och psykiskt. Förändringarna är helt naturliga, men kan vara jobbiga att gå igenom.

Så här kan du lindra klimakteriebesvär:

• behandla torra slemhinnor i slidan – på apotek finns receptfri medicin i form av lokal östrogenbehandling mot underlivsbesvär

• var fysiskt aktiv – motion lindrar många klimakteriebesvär och motverkar dessutom risken för benskörhet som kan öka efter menopausen

• sov i ett svalt rum – då brukar sömnkvaliteten förbättras och du får mindre besvär med svettningar och värmevallningar

• prova avslappningsövningar – många upplever att exempelvis akupunktur och mindfulness kan ha positiv effekt

• acceptera dina känslor – tänk på att hormonförändringar orsakar stora förändringar i kroppen och kan göra dig känsligare än tidigare

• sök hjälp om du mår dåligt – ibland hjälper det inte med egenvård, då kan kontakt med läkare, fysioterapeut, dietist eller psykolog lindra dina besvär.

Viktigt att tänka på:

• hormonbehandling – du som har klimakteriebesvär och behandlas med hormoner bör göra återkommande hälsokontroller som inkluderar blodtrycksmätning; dessutom är det viktigt att du går när du blir kallad till mammografi

• ärftlighet för benskörhet – då är det viktigt att du diskuterar det med din vårdgivare; östrogenbehandling i klimakteriet förebygger benskörhet

• rökning – du som röker har mycket att vinna på att sluta röka; rökning påverkar kroppen negativt, förstärker dina klimakteriebesvär och ökar risken för benskörhet.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du har klimakteriebesvär som påverkar ditt liv negativt – oavsett om det är fysiska eller psykiska besvär.

Sök vård om du är under 45 år och din mens har uteblivit mer än 3 månader.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan alltid vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp, digitalt eller via någon av våra vårdcentraler.