kry.se > Corona articles

Alla artiklar om Coronaviruset Covid-19 kan du finna här.

kry.se > Corona articles > Meta

Artiklar om Coronaviruset Covid-19 | Kry

kry.se > Corona articles > Header

Artiklar om covid-19

Sök vård akut om du har svårt att andas eller om du har haft hög [feber](https://www.kry.se/fakta/feber/ "Feber") i mer än en vecka, blivit bättre men sedan insjuknat igen. Har du fortfarande sjukdomssymptom kvar efter flera veckor som påverkar din vardag bör du söka vård. 

### Regler för karensdag, sjukintyg, vab och smittbärarpenning
Om du är sjuk behöver du i normala fall ett sjukintyg från dag 8. På Försäkringskassans [hemsida](https://www.forsakringskassan.se/privatpers/coronaviruset-det-har-galler "hemsida")finns aktuell information – där kan du läsa om regler samt vad som gäller för smittbärarpenning, vab och ta reda på vad som gäller just dig, just nu.

Kry kan hjälpa dig med vissa [läkarintyg och sjukintyg](https://www.kry.se/fakta/recept-och-intyg/lakarintyg-och-sjukintyg/ "Läkarintyg och sjukintyg"), antingen i vår digitala tjänst eller genom ett fysiskt vårdmöte. Intygen utfärdas efter individuell bedömning.

kry.se > Corona hub > Callout

Så kan Kry hjälpa till

kry.se > Article > Corona hub > Då bör du söka vård

kry.se > Article > Corona hub > Då bör du söka vård > Image

Undrar du om du behöver du söka vård? Vi hjälper dig. Snabbt, smidigt i vår app eller på någon av våra vårdcentraler – Kry

kry.se > Corona hub > Då bör du söka vård > Metainfo

Då bör du söka vård för coronavirus | Kry

kry.se > Article > Corona hub > Då bör du söka vård > Medical reviewer

Annette Alaeus

specialist i infektionsmedicin

Coronavirus

Covid-19

Då bör du söka vård för covid-19

kry.se > Din hälsa > Myter och sanningar om coronavaccin > Banner

Annette Alaeus, läkare och infektionsspecialist på Kry, slår hål på några vanliga myter och besvarar frågor om coronavaccinet.

### Hur fungerar ett coronavaccinet?
Förenklat förklarat så innehåller vacciner en försvagad eller inaktiv del av ett virus eller en bakterie. Innehållet kan inte orsaka sjukdomen utan vaccinet lurar istället din kropp att tro att den har dragit på sig en infektion – och immunförsvaret börjar tillverka antikroppar.

Om du utsätts för viruset eller bakterien efter en vaccination kan kroppen bättre bekämpa inkräktaren.

### Hur har utvecklandet av ett vaccin gått så snabbt?
I genomsnitt tar det tio år att utveckla ett vaccin, så att kunna ta fram ett effektivt vaccin på mindre än ett år är en extraordinär vetenskaplig prestation. 

Vaccinforskningen på coronavirus har pågått länge. Den påbörjades redan under tidigare coronavirusutbrott som SARS och MERS. Cirka 80 procent av den genetiska koden för covid-19 matchar viruset SARS, något som gav framtagandet ett försprång då en stor del av arbetet redan var gjort under de tidigare försöken.

I utvecklingen av vacciner mot covid-19 har det funnits ett globalt samarbete i en skala som aldrig setts tidigare. Vaccinforskningen har även blivit starkt finansierat – något som har lett till att processen har gått snabbare än normalt. 

Tack vare den massiva ansträngning från så många företag och akademiska institutioner kan världen stå bättre rustat ifall nya typer av coronavirus skulle dyka upp samt vara bättre förberedda på en eventuell ny pandemi. 

### Har vaccinet testats ordentligt och vilka biverkningar finns?
Alla vaccin har testas på tiotusentals individer och godkänts av Europeiska läkemedelsmyndigheten. Miljarder människor världen över har fått minst en dos vaccin utan allvarliga biverkningar. För varje vaccin som godkänns görs en bedömning av både nyttan och riskerna, baserat på data från de omfattande kliniska prövningar som gjorts innan godkännandet.

Några förväntade biverkningar är bland annat [feber](https://www.kry.se/fakta/feber/ "feber"), muskelvärk och frossa.

### Kan vaccinet påverka fertiliteten och chanserna att bli gravid i framtiden?
Det finns inga tecken på att vaccinet påverkar varken manlig eller kvinnlig fertilitet. Många har blivit gravida efter att de har tagit vaccinet.

### Kan vaccinet bidra till utebliven mens eller rubbningar i menscykeln?
Det forskas just nu på detta område, men det har inte kunnat fastställas. Om du fått utebliven menstruation eller rubbning i menscykeln så har det förmodligen en annan naturlig förklaring.

### Är det sant att mRNA-vaccin kan ändra på ens DNA?
Nej. mRNA är bara en transportör av vaccinet och förstörs snabbt i kroppen efter injektionen. Vårt eget DNA blir aldrig påverkat.

### Är det vissa som inte bör ta coronavaccinet?
De som har haft kraftiga allergiska reaktioner mot vaccin eller något annat injicerat läkemedel ska diskutera möjligheten med en läkare inför eventuell vaccination.

Ett fåtal fall av allergisk reaktion har kopplats till coronavaccinet hos individer med botox/fillers. Symptomen har bestått av svullnad och har alltid varit övergående. En allergisk reaktion behandlas direkt vid vaccinationstillfället och ingen individ har behövt sjukhusvård.

### Vem vaccineras först?
Det är viktigt att äldre och [riskgrupper](https://www.kry.se/din-halsa/covid-19-riskgrupper/) vaccineras eftersom de riskerar att drabbas hårdast om de insjuknar i covid-19.  [Läs mer om hur vi på Kry jobbar med coronavaccinationen](https://www.kry.se/vaccination/covid-19-vaccin/ "Läs mer om hur vi på Kry jobbar med coronavaccinationen"). 

kry.se > Din hälsa > Myter och sanningar om coronavaccin

kry.se > Din hälsa > Myter och sanningar om coronavaccin > Image

Läs mer om vanliga myter om Coronaviruset. Här reder vi ut myter som har uppstått och hur det egentligen ligger till – Kry

kry.se > Din hälsa > Myter och sanningar om coronavaccin > Meta

Myter och sanningar om coronavaccin | Kry

kry.se > Reviewer > Annette Alaeus, specialist i infektionsmedicin

Myter och sanningar om coronavaccin

kry.se > Munskydd mot corona > Banner

[Coronavirus](https://www.kry.se/fakta/coronavirus/) är en familj av olika virus som kan ge enklare förkylning eller mer allvarlig sjukdom. Det senast upptäckta coronaviruset SARS-CoV-2 kan ge sjukdomen covid-19 med en stor variation av symptom. Det nya coronaviruset sprids via så kallad droppsmitta. Det vill säga små droppar av kroppsvätskor i form av slem eller snor. En enda hostning eller nysning kan innehålla ett stort antal viruspartiklar.

Viruset överförs till kroppen via slemhinnorna i ögonen, näsan och munnen. Om du rör i ansiktet efter att ha vidrört en förorenad yta riskerar du att överföra smittan. 

Ifall en person bär ett munskydd av medicinsk kvalitet kan det hindra viruset från att tränga in i kroppen via luftvägarna. Det är viktigt att munskydd används på rätt sätt. Skyddet ska alltid täcka både näsa och mun, och sluta tätt kring näsrygg, kinder och haka. Försök att inte röra munskyddet medan det används. 

### Skyddar ett munskydd mig, eller andra, från coronaviruset?
Är du smittad av covid-19 och bär ett munskydd blockeras dropparna närmare munnen eftersom de inte kan ta sig igenom skyddet. På så sätt kan ett munskydd hjälpa till att förhindra spridningen av coronaviruset.

Det kanske känns som att munskydd framför allt skyddar bäraren – men om du sprider infekterade droppar (även om du är sjuk utan symptom) och de fångas upp av ett skydd, så är det personerna omkring dig som huvudsakligen skyddas.

Även distansering fungerar som smittskydd. Risken att sprida viruset på en meters avstånd är mycket högre än på två meters avstånd.

### Hur skyddar ett munskydd?
Munskydd av medicinsk standard (N95, FFP2 och FFP3) har ett filter och en ventil. De skyddar bäraren mot små och stora partiklar och används på sjukhus som en del av den personliga skyddsutrustningen. 

Ett kirurgiskt munskydd täcker munnen, näsan och hakan. De skyddar mot stora droppar från utsidan (men inte små luftburna partiklar) och förhindrar viss smittspridning från bäraren. Skydden sitter dock ganska löst och kan därför läcka droppar runt kanterna.

Medicinskt godkända munskydd, eller andningsskydd, mot coronaviruset ska vara CE-märkta och används oftast enbart i vården. Vanliga munskydd kan köpas i butik eller så kan man tillverka ett själv av tyg eller papper. De är inte standardiserade eller designade för sjukvårdspersonal och det går inte att säkert fastställa vilket munskydd som är bäst av dessa.

### Måste jag bära munskydd på offentlig plats i Sverige?
Folkhälsomyndigheten rekommenderar dig att vaccinera dig mot covid-19 och att stanna hemma om du är sjuk. Ovaccinerade vuxna bör vara försiktiga och undvika trängsel och stora folksamlingar inomhus.  

Just nu finns det inga allmänna rekommendationer om att bära munskydd.

### Måste barn bära munskydd?
Eftersom det inte är ett krav från Folkhälsomyndigheten att individer måste bära munskydd, behöver inte heller barn använda munskydd. 

### Hur ska jag tänka när jag reser?
Besök Utrikesdepartementets (UD) webbplats för att få den senaste informationen om resor till utlandet, samt information om aktuella händelser i utlandet. Det är UD som avråder från resor till andra länder.

Du som resenär behöver göra en egen bedömning av ditt resande utifrån behovet av att resa och den information om smittspridningen som finns. Information finns tillgänglig på resmålets egna myndigheter eller andra webbplatser som tillhandahåller officiell information. Exempel på sådana är WHO:s och ECDC:s webbplatser, som redovisar siffror från respektive land.

Många flygbolag har infört krav på att passagerare ska bära munskydd. Besök flygbolagets hemsida för att kontrollera vad som gäller innan du reser. 

### Så här använder du munskydd
Om du väljer att bära munskydd är det viktigt att du använder det på rätt sätt. Det finns en rad olika munskydd som kan skydda mot coronaviruset, bland annat munskydd i tyg eller i plast. De bästa munskydden mot corona är de som finns att köpa på apoteken.

- Tvätta händerna med tvål och vatten innan du sätter på dig munskyddet.
- Trä skyddet över mun, näsa och haka och se till att det inte finns glipor mellan skyddet och ansiktet.
- Ta av skyddet med hjälp av banden, rör inte i själva munskyddet.
- Släng engångsskydd direkt.
- Har du ett munskydd i tyg ska det direkt läggas i tvättmaskinen och tvättas i minst 60 grader.

Om du får problem att andas bör du prata med en läkare.

### Har du frågor om coronavaccin? 
[Här](https://www.kry.se/vaccination/covid-19-vaccin/ "Här") har vi samlat den senaste informationen.


kry.se > Din hälsa > Munskydd mot covid-19 – vad är det som gäller?

kry.se > Munskydd mot covid-19 – vad är det som gäller? > Image

Rekommendationerna för att bära munskydd ser olika ut runtom i världen. På vår hemsida kan du läsa mer om hur munskydd fungerar och vilka rekommendationer som gäller i Sverige.


kry.se > Munskydd mot covid-19 – vad är det som gäller? > Meta info

Munskydd mot covid-19 – vad är det som gäller? | Kry

kry.se > Article > Corona hub > Medical reviewer > Annette

Munskydd mot corona – vad är det som gäller?

### Är pandemin över när omikronvarianten försvunnit?
– Nej, pandemin är inte över, men intensivvården har inte samma utmaningar som tidigare och det är inte lika många patienter som vårdas för svår sjukdom. Dödstalen har inte heller stigit i proportion till den höga smittspridningen just nu. Därför bör inte [covid-19](https://www.kry.se/fakta/infektioner/coronavirus/) klassas som en allmän- och samhällsfarlig sjukdom längre enligt Folkhälsomyndigheten, förklarar Annette.  

– Däremot ska alla fall av positiva PCR-test anmälas enligt smittskyddslagen för att vi fortsatt ska kunna följa utvecklingen, säger Annette. 

### Ska jag fortfarande ta påfyllnadsdos av coronavaccinet?
– Ja, om du är 18 år eller äldre ska du definitivt ta dina doser när det blir din tur, säger Annette. 

Anledningen till att färre personer intensivvårdas och avlider är tack vare den höga vaccinationstäckningen i kombination med att omikron ger färre fall av allvarlig sjukdom, säger Annette och tillägger:  
– Det är inget hinder att vaccinera sig även om du nyss haft covid-19. Du stärker enbart immunförsvaret ytterligare.

### Vilka restriktioner kommer gälla framöver?
– Råden om att stanna hemma när du är sjuk kommer att finnas kvar. Om du har testat positivt för covid-19 ska du stanna hemma och undvika nära kontakt med andra i fem dagar. Du ska ha varit feberfri i två dygn innan du kan återgå till samhället. Ovaccinerade personer bör undvika trängsel och stora folksamlingar inomhus, berättar Annette.

### Ska jag testa mig om jag har symptom?
– Personal inom hälso- och sjukvården, äldrevården och patienter ska fortsatt testas vid symptom på covid-19. Den breda allmänheten behöver inte testas, förklarar Annette.

kry.se > Din hälsa > Är pandemin över efter omikron?

kry.se > Din hälsa > Är pandemin över efter omikron? > Image

Folkhälsomyndigheten och regeringen har i samråd gått ut med nyheten att covid-19 inte längre bör klassas som en samhällsfarlig sjukdom. Men vad innebär det i praktiken? 

kry.se > Din hälsa > Är pandemin över efter omikron? > Meta

Är pandemin över efter omikron? | Kry

Är pandemin över efter omikron?

Tanken om påfyllnadsdoser har funnits länge – vi får påfyllnadsdoser av vaccin mot bland annat stelkramp och polio för att hålla immunförsvaret starkt. 

## Varför ska jag ta en påfyllnadsdos?
Skyddet mot [covid-19](https://www.kry.se/fakta/infektioner/coronavirus/) minskar gradvis med tiden.  
– Ju längre tid som har gått sedan din senaste dos, eller sedan du smittats med viruset, desto högre är risken att du blir sjuk i covid-19, säger Annette och berättar att med tiden minskar kroppens antikroppar.  
– Nedgången är större hos äldre och personer med underliggande sjukdomar.

En svensk studie, som utvärderat data från mer än 800 000 fullt vaccinerade och ovaccinerade personer, upptäckte att [skyddet mot allvarlig covid-19-infektion sjunker betydligt med tiden](https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=3949410) (från 89 procent initialt till 42 procent efter sex månader). Risken för genombrottsinfektioner ökar därmed också.

Att få en påfyllnadsdos återaktiverar kroppens immunsvar och förbättrar effektiviteten av skyddet.  

Påfyllnadsdosen kan också minska virusmängden i kroppen och smittsamheten. Om du får covid-19 är risken att smitta personer omkring dig lägre om du har vaccinerats. Därför är vaccin ett mycket viktigt sätt att skydda utsatta grupper av människor.

## Fungerar påfyllnadsdosen mot omikron?
– De vacciner vi använt hittills har nu visat sig vara mindre effektiva mot omikron, eftersom just den varianten kan komma förbi både naturlig immunitet efter en genomgången infektion och immunitet efter vaccination. Men det viktigaste av allt: vaccinerna fungerar mycket bra mot att bli allvarligt sjuk och behov av sjukhusvård, säger Annette.

– Påfyllnadsdosen är därför extra viktig för att du ska kunna känna dig tryggare om du skulle bli smittad trots allt. De flesta får en lindrig infektion efter vaccinationen, säger Annette.

## Hur vet jag om jag blivit smittad av omikron?
– Det går inte att säga säkert. Ditt provresultat kommer bara visa om du är infekterad eller ej. Men har du precis testat positivt, haft en förkylning eller feber kan det mycket väl vara omikron, säger Annette.  

## Kommer det att finnas ett nytt vaccin utvecklat specifikt för omikron?
– Även om det går att ta fram mRNA-vaccin mot specifika varianter tar det tid att producera och tillverka dem. Det förs diskussioner kring att producera ett ”cocktailvaccin” som riktar sig mot flera varianter, inklusive omikron. Men det är för tidigt att veta om vi kommer behöva det. För närvarande är påfyllnadsdosen den bästa metoden, säger Annette.

## Ska jag vaccinera mig om jag precis haft covid-19?
– Om du mår bra och det har gått ungefär fyra veckor sedan du insjuknade kan du vaccinera dig. Om du har tagit ett PCR-test som visade positivt och du har två doser redan kan du avvakta något, men skjut inte upp det för länge. Det är inte farligt att vaccinera sig efter nyligen avslutad infektion, säger Annette.

## Kan påfyllnadsdosen ge biverkningar?
En påfyllnadsdos kan ge lindriga biverkningar, precis som de andra doserna.  
– Om du får några biverkningar är de sannolikt mildare eller liknande de du upplevde med dina första doser, säger Annette. 

De vanligaste reaktionerna på vaccinet är:
- smärta vid injektionsstället
- [trötthet](https://www.kry.se/fakta/ovrigt/trotthet/)
- muskelsmärta 
- [huvudvärk](https://www.kry.se/fakta/smarta-och-vark/huvudvark/)
- [feber](https://www.kry.se/fakta/infektioner/feber/).

Dessa symptom varar vanligtvis endast 1–2 dagar. Biverkningarna är en del av kroppens normala immunsvar och kan vara ett tecken på att vaccinet fungerar. Symptom som inträffar 4–16 dagar efter att du har vaccinerats anses vara biverkningar av vaccinet. 

Rapportera eventuella biverkningar till [Läkemedelsverket](https://e-service.lakemedelsverket.se/formservice/formDownload?serviceName=multi_service_lakemedelsverket&scriptcomponent.cmtagname=trex-lakemedelsverket-biverkningsrapport_human-cfd&service_name=biverkningsrapport_human).  

## Var kan jag hitta mer information?
Du kan hitta aktuell och tillförlitlig information om påfyllnadsdosen på [Folkhälsomyndighetens hemsida](https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/vaccination-mot-covid-19/information-for-dig-om-vaccinationen/pafyllnadsdos/).  

– Även om vi inte vet allt om pandemin ännu, vet vi att din påfyllnadsdos är ett av de viktigaste sätten att skydda sig själv. När det blir din tur bör du definitivt vaccinera dig, uppmanar Annette.

kry.se > Din hälsa > Dos 3 av coronavaccinet – detta behöver du veta

illustration-fyra-händer-och-armar-med-plåster

kry.se > Din hälsa > Dos 3 av coronavaccinet – detta behöver du veta > Image

För många av oss är det dags att ta den tredje dosen av coronavaccinet – en så kallad påfyllnadsdos. Vår infektionsspecialist berättar vad du behöver veta.

kry.se > Din hälsa > Dos 3 av coronavaccinet – detta behöver du veta > Meta

Dos 3 av coronavaccinet – detta behöver du veta | Kry

Påfyllnadsdos av coronavaccinet – detta behöver du veta

Du som är fullt vaccinerad kan fortfarande få [covid-19](https://www.kry.se/fakta/coronavirus/), även om du löper mycket mindre risk att smittas av viruset, sprida det till andra eller bli allvarligt sjuk av det. 

När någon som är fullvaccinerad insjuknar i covid-19 cirka 14 dagar efter att ha fått sin andra vaccindos kallas det en ”genombrottsinfektion”. Även om vaccinet ger ett bra skydd mot viruset är det inte ett botemedel, och ett mindre antal genombrottsinfektioner är därför helt normalt. Faktum är att inget vaccin ger ett 100-procentigt skydd mot någon sjukdom.

– Genombrottsinfektioner är vanligare nu på grund av Omikron-varianter som kan ta sig förbi vaccinskyddet, även om du är fullt vaccinerad, säger Annette. Ny data visar att en påfyllnadsdos återställer skyddet på en bättre nivå mot smitta enligt Folkhälsomyndigheten.

### Hur stor är risken att jag får covid-19 efter jag har vaccinerat mig?
Det bästa skyddet mot coronaviruset är att ta de doser som rekommenderas. Enligt en ny studie är Pfizers vaccin 92 procent effektivt när det gäller att förhindra höga virusmängder (höga virushalter i proverna) 14 dagar efter den andra dosen.

– För vissa människor ger ett vaccin inte lika bra skydd som för andra, förklarar Annette. Genombrottsinfektioner är vanligare bland äldre, med svagare immunförsvar och personer som tar immundämpande läkemedel. 

### Vad händer om jag får covid-19 efter jag har vaccinerat mig?
Om du smittas av coronaviruset efter du har vaccinerat dig får du förmodligen lindriga symptom eftersom ditt immunförsvar, tack vare vaccinet, redan har tränats i att känna igen viruset och skapa antikroppar, säger Annette. 

Du kanske inte får några symptom alls, eller så får du färre symptom och under kortare tid. Kanske får du en lätt [förkylning](https://www.kry.se/fakta/forkylning/) eller känner dig [trött](https://www.kry.se/fakta/trotthet/). Andra rapporterade symptom vid genombrottsinfektioner är:
- [huvudvärk](https://www.kry.se/fakta/huvudvark/)
- snuva 
- nysningar
- [halsont](https://www.kry.se/fakta/halsont/)
- avsaknad av luktsinne.

– De som drabbas av genombrottsinfektioner får lindrigare symtom än de som inte är vaccinerade, säger Annette. Ungefär 90 procent av alla covid-19-patienter som får intensivvård i Sverige är inte fullt vaccinerade, majoriteten är faktiskt inte alls vaccinerade.

Sambandet bekräftas i en ny studie, enligt vilken ovaccinerade personer löper 29 gånger högre risk att behöva sjukhusvård om de insjuknar i covid-19 än vaccinerade personer.

### Hur länge måste jag vänta tills vaccinet har full effekt? 
Vaccinet når sin fulla effekt 14 dagar efter den andra dosen. Under dessa två veckor är det alltså fortfarande möjligt att bli sjuk och smitta andra. 

### Kan jag smitta andra med covid-19 när jag är vaccinerad?
Även om tidiga undersökningar tyder på att vacciner ger ett mycket effektivt skydd mot smittspridning är det fortfarande möjligt för den som inte har några symptom att sprida viruset.

Därför är det fortsatt viktigt att följa restriktionerna i samhället – håll avstånd till nya kontakter, håll god handhygien och stanna hemma om du är sjuk.

### Hur länge verkar vaccinet?

– Studier visar att immuniteten från vaccinet minskar över tid, skyddet sjunker snabbare hos äldre personer men minskar även hos yngre individer, säger Annette och fortsätter:  
– Därför är det viktigt att ta en påfyllnadsdos (dos 3) när det har gått sex månader för personer som är 18-64 år och efter fem månader för alla över 65 år. Denna dos ger också ett bättre skydd mot nya varianter av viruset.

### Vad kan jag göra för att skydda mig mot andra, mer smittsamma, varianter?
Att vaccinera sig är fortfarande det säkraste och mest effektiva sättet att minska risken att drabbas av covid-19. Förutom att vaccinera oss bör vi fortsätta att skydda oss själva och andra genom att respektera gällande restriktioner. Även efter att restriktionerna lyfts bör du alltid stanna hemma när du känner dig sjuk, fortsätta tvätta händerna när du varit utanför hemmet samt hålla avstånd till andra människor i trånga miljöer.

– Vid sidan om dessa åtgärder är det viktigt att du snabbt testar dig, även om du är fullvaccinerad, eftersom det kan förhindra att du oavsiktligt sprider viruset till andra, säger Annette. 

kry.se > Din hälsa > Kan jag få covid-19 när jag är vaccinerad? 

Can I get Covid-19 after I'm vaccinated

Hur stor är risken att en fullvaccinerad person blir sjuk i covid-19? Är symptomen mildare? Hur länge verkar vaccinet? Vår infektionsspecialist förklarar hur det ligger till. 

kry.se > Din hälsa > Kan jag få covid-19 när jag är vaccinerad? > Meta

Kan jag få covid-19 när jag är vaccinerad? | Kry

Kan jag få covid-19 när jag är vaccinerad?

Coronavpandemin har haft stor inverkan på våra liv och för många har den psykiska hälsan påverkats negativt. Nu när restriktionerna lättar i hela Europa står vi inför nästa stora omställning – att komma ut i världen igen.

Rhianna McClymont, läkare på Kry i England och Dag Härdfeldt, psykolog, ger sin bild av hur vår mentala hälsa påverkats av pandemin och ger råd om hur man kan hantera covidrelaterad ångest.

### Kan vi uppleva trauman relaterat till covid-19?
Ny forskning pekar på en koppling mellan vår psykiska hälsa och covidrelaterade tillstånd. Det finns för närvarande ingen specifik diagnos för just denna koppling, men det går att titta på närliggande diagnoser för mer information.  

– Covidrelaterad stress kan betraktas som en form av [posttraumatisk stress](https://www.kry.se/fakta/trauma/) (PTSD) som har utvecklats som en följd av en traumatisk upplevelse av pandemin, säger Rhianna. PTSD ger symptom som flashbacks, mardrömmar och/eller att du återupplever känslor eller händelser som är förknippade med traumat.

Detta verkar vara vanligast hos personer som har varit allvarligt sjuka i [covid-19](https://www.kry.se/fakta/coronavirus/) – särskilt de som varit inlagda på sjukhus och fruktat för sina liv, säger Rhianna. 

PTSD-symptom kan också förekomma hos dem som har haft andra traumatiska upplevelser – som att förlora nära och kära – men även hos dem som arbetat inom sjukvården under hård press.

### Vilka är de psykiska konsekvenserna om du haft covid-19?
Coronapandemin har gjort att många upplever hopplöshet och känner att de inte kan påverka sina liv i samma utsträckning som förr. Därför kan det vara svårare att se positivt på framtiden.

 – Vi känner oss maktlösa eftersom vi utsätts för ett relativt outforskat tillstånd. Det finns inga tydliga prognoser och inga tydliga rätt och fel. Kontrollförlust och ovisshet kan bidra till oerhörda mentala påfrestningar, säger Dag.

För dem som lider av så kallad [långtidscovid](https://www.kry.se/din-halsa/aterhamtning-efter-covid-19/) kan risken för [depression](https://www.kry.se/fakta/depression-och-nedstamdhet/) och [ångest](https://www.kry.se/fakta/angest-och-oro/) vara ännu större. 
– En av de främsta anledningarna till depression är att du förlorar de saker som är värdefulla i ditt liv. Till exempel träning eller umgås med vänner och familj, säger Dag.

Andelen patienter med ångest och tvångsmässigt beteende har ökat under pandemin. 
– Detta är förståeligt. Covid-19 har i princip tvingat oss att undvika i princip allt som vi är vana vid, säger han.

Även om dessa uppoffringar har varit nödvändiga för folkhälsan kan de också öka oron på lång sikt – vilket förklarar varför du känner oro inför att beblanda dig med större grupper av människor nu när restriktionerna lättar.

### Hur hanterar jag övergången till det nya normala?
Några enkla livsstilsförändringar och rutiner för egenvård kan hjälpa till att hantera rädsla och ångest över att komma tillbaka till det normala.

__1. Ta möjligheten till positiv förändring__  
Om du är orolig för att återvända till jobbet eller skolan kan du se det som en möjlighet att bearbeta pandemins konsekvenser.  

– Istället för att försöka återgå till hur det var, försök att skapa en bättre förståelse för ditt liv, säger Dag. 

Människor behöver i regel lära sig att prioritera under en pandemi, vilket innebär en möjlighet att utforska vad som faktiskt är mest värdefullt för oss. Du kanske vill göra en förändring och skapa en bättre balans mellan arbete och fritid. Reflektera över det som varit, och försök implementera det i din nya tillvaro.

__2. Var snäll mot dig själv__  
– Om du lider av social ångest, försök att visa så mycket [medkänsla](https://www.kry.se/din-halsa/darfor-ar-sjalvmedkansla-viktigt/) mot dig själv som möjligt, säger Dag. 

Efter över ett år av restriktioner är det förståeligt att du kan känna dig orolig för att återvända till en kontorsmiljö eller sociala situationer med mycket folk. Något som kändes helt normalt före pandemin. Betrakta inte alla kommande svårigheter som en eventuell brist hos dig själv, utan mer som en kollektiv utmaning som vi alla står inför.

__3. Börja successivt__  
Det kan vara lätt att falla in i ett ”allt eller inget”-tänk, säger Dag. Om du inte känner dig bekväm med att umgås i livliga barer eller restauranger ännu kan det vara frestande att undvika sociala kontakter helt och hållet. Dag rekommenderar istället att du hittar alternativ som känns mer hanterbara. 

Om du fortfarande känner oro för offentliga platser går det att ordna mindre, mer privata möten. Du kan börja med att bjuda in din närmaste familj på middag eller träffa en vän på ett café.

__4. Sök professionell hjälp__  
– Pandemin kan ha påverkat dig mer än du inser och det är därför viktigt att ta hjälp av de verktyg och resurser som finns för att ta dig igenom omställningen, säger Dag. 

Om du har lättare ångestsymptom kan onlinekurser, böcker eller appar för psykisk hälsa vara användbara för att hantera dina symptom på egen hand, säger Rhianna.

– Om du däremot är deprimerad, eller lider av ångest eller oro, ska du inte nödvändigt försöka hantera det på egen hand, säger Dag. Det finns alltid hjälp att få och om dina symptom har en betydande inverkan på ditt liv. 

Boka tid för att diskutera det med en läkare eller en psykolog. Du kan till exempel bli ordinerad [kognitiv beteendeterapi](https://www.kry.se/din-halsa/sa-fungerar-kbt-kognitiv-beteendeterapi/) (KTB) eller medicinering för att hantera din ångest på kort sikt.

kry.se > Din hälsa > Covidångest – hur blir livet efter pandemin? > CTA

kry.se > Din hälsa > Covidångest – så hanterar du övergången

kry.se > Din hälsa > Covidångest – hur blir livet efter pandemin? > Image

I takt med att restriktionerna lättar och samhället börjar öppna upp på nytt kan vissa drabbas av så kallad “covidångest”. Här går vi igenom hur du hanterar övergången och återgår till det nya normala. 

kry.se > Din hälsa > Covidångest – så hanterar du övergången > Meta

Covidångest – hur blir livet efter pandemin? | Kry

kry.se > Medical reviewer > Dag Härdfeldt

Dag Härdfeldt

legitimerad psykolog

Covidångest – så hanterar du övergången

## Inkludera barnen – men tala med eftertanke
När medierapporteringen för det mesta signalerar kris och fara är det extra viktigt att du som förälder behåller lugnet. Samtidigt kan det vara betydelsefullt att inkludera barnen och prata om det som händer.

Här ger vi några konkreta förslag på hur du kan förhålla dig till världsläget, din egen oro och barnens reaktioner:

### Känn av sinnesstämningen
Ta reda på hur mycket ditt barn faktiskt vet om coronapandemin. Vad har de tagit del av på förskolan eller i skolan? Beroende på barnets ålder finns ingen egentlig anledning att upplysa om allt i detalj, men var givetvis lyhörd för frågor som signalerar oro. 

### Behåll lugnet, men var ärlig
Var uppmärksam på ditt eget sätt att prata om det som händer i världen just nu, och se till att skilja på din egen oro och ditt barns eventuella ängslan. Förmedla trygghet genom att berätta hur oro är en naturlig känsla som många delar, och att du själv kan uppleva oro. Men utan att överdriva. 

### Betona det som fungerar
Förklara för barnet att det finns riktlinjer som syftar till att minska smittspridningen och att alla behöver hjälpa till. Det faktum att det finns ett vaccin för att säkerställa människors trygghet och säkerhet inger förtroende för vuxenvärlden.

### Uppmuntra till delaktighet
Bjud in till olika aktiviteter där du, på ett lekfullt sätt, kan belysa vikten av exempelvis handtvätt. Förklara varför det är så viktigt med noggrann hygien just nu. Det finns flera pedagogiska videos på internet som visar hur handtvätten bör gå till och som ni kan se tillsammans. Uppmuntra till handlingar som går i linje med de rekommendationer som finns, istället för att varna för faror. Då får barnen en chans att känna sig delaktiga och förstå att deras bidrag är betydelsefulla.

### Skifta perspektiv
Många barn har tillgång till informationsflödet genom sina egna mobiler. Inge förståelse för vikten av att begränsa konsumtionen av information om viruset. Att ständigt exponeras för alarmerande nyheter är utmattande. Berätta gärna om de ljusglimtar som finns ‒ hur många som tillfrisknat och mängden människor som hjälper varandra på olika sätt.

### Träna på ovisshet ‒ tillsammans
Ängsliga barn försöka ofta lugna sig genom att ställa många frågor. Men oavsett hur många svar du ger kommer frågandet att fortsätta. Därför kan det vara mer fördelaktigt att säga att du inte vet, och att det faktiskt inte finns svar på allt, hela tiden. På så vis tränar ni tillsammans på att bli vän med ovissheten – något som både du och ditt barn kommer att ha nytta av även efter pandemin.


kry.se > Din hälsa > Så pratar du med barn om coronapandemin > CTA

kry.se > Corona hub > Article > Så kan du prata med ditt barn om coronaviruset

kry.se > Din hälsa > Så kan du prata med ditt barn om coronaviruset > Image

kry.se > Article > Prata med barn om coronavirus > Medical reviewer

Martin Forster

Så kan du prata med ditt barn om coronaviruset

### Kan jag förbereda mig på något sätt?
Läkemedel som dämpar feber och värk är bra att ha hemma ifall du skulle bli sjuk. Även nässpray och hostmedicin kan lindra symptomen. Se till att använda handsprit ofta för att minimera smittspridningen.

Se också till att du har minst två veckors förbrukning av receptbelagda läkemedel hemma. Om du har andningsproblem bör du fråga din läkare om inhalationssteroider. De öppnar luftvägarna och kan hämma inflammationen som orsakas av viruset.

I sällsynta fall kan [covid-19](https://www.kry.se/fakta/infektioner/coronavirus/) orsaka blodpropp och risken ökar om du är sängliggande. Andra riskfaktorer för blodpropp är: [övervikt och fetma](https://www.kry.se/fakta/ovrigt/overvikt-och-fetma/), hormonersättning eller preventivmedel som innehåller östrogen, cancer eller tidigare [blodpropp](https://www.kry.se/fakta/hjart-och-karlsjukdomar/blodpropp/). Annette föreslår att du bär stödstrumpor om du riskerar att drabbas av blodpropp.

### Vad ska jag göra om jag har symptom?
Följ rådande rekommendationer, vila och drick mycket vätska. Håll huvudet något upphöjt och försök att sitta upp eller röra dig varje timme, om du orkar. Om du inte kan ta dig ur sängen kan du försöka att röra på benen och armarna så ofta du kan. Rörelse förbättrar cirkulationen och är ett bra sätt att mäta om du blir bättre eller sämre. 

Känner du dig andfådd kan du lägga dig på mage eller på sidan en stund. Det kan upplevas som väldigt obehagligt om andningen påverkas, men du behöver inte drabbas av panik. Andas långsamt in genom näsan och ut genom munnen, som om du blåser ut ett ljus. Tänk på att övriga familjemedlemmar ska hålla distans och helst ha munskydd på sig när de är runt omkring dig.

### Vad är långtidscovid eller postcovid?
Covid-19 påverkar olika människor på olika sätt. Ungefär en av tio personer är sjuka i tre veckor eller mer. Långvariga problem kan inkludera andfåddhet, [trötthet](https://www.kry.se/fakta/ovrigt/trotthet/), [bröstsmärtor](https://www.kry.se/fakta/smarta-och-vark/ont-i-brostet/), förlorat lukt- och smaksinne, förvirring och neurologiska symptom som ofta beskrivs som hjärntrötthet eller hjärndimma.

Om du fortfarande har symptom efter sex veckor kan du ha drabbats av långtidscovid eller postcovid. Detta kräver ytterligare undersökningar. Om du har varit sjuk sex veckor eller längre är det klokt att prata med en läkare för att få vidare vård och diskutera en eventuell utredning. 

### Vad kan jag göra för att återhämta mig?
Det viktigaste är att lyssna på kroppen och inte göra för mycket för snabbt. Det tar tid för kroppen att återhämta sig. Sakta men säkert bör du orka mer. Promenera runt i ditt hem och gå kortare promenader utomhus. Oroa dig inte om du känner dig tröttare vissa dagar.

Drabbas du av diarré kan viss kost som yoghurt och probiotiska drycker hjälpa till att återställa balansen i tarmen. Om du har tappat luktsinnet kan du trigga nervsystemet genom att försöka identifiera olika starka dofter som curry, eukalyptus, kaffe och citron.

### Finns det några särskilda behandlingar för barn?
Barn återhämtar sig vanligtvis snabbt, men vissa mindre barn har drabbats av hyperinflammation några veckor efter att de smittats av covid-19. Detta är ett tillstånd som kräver omedelbar läkarvård. Varningstecken är blodsprängda ögon, hög [feber](https://www.kry.se/fakta/infektioner/feber/), snabb andning, [ont i magen](https://www.kry.se/fakta/mage-och-tarm/ont-i-magen/), [huvudvärk](https://www.kry.se/fakta/smarta-och-vark/huvudvark/), yrsel, förstorade lymfkörtlar i nacken, utslag i ljumskarna/armhålan och röda/svullna händer och fötter. Tänk på att dessa symptom även kan vara orsakat av något annat än hyperinflammation. Vänd dig till vården om du är osäker.

### Jag är orolig efter att ha varit sjuk i covid-19, hur ska jag tänka?
Att ha covid-19 kan vara otäckt och det är helt normalt att känna sig orolig eller rädd. Tillåt dig att känna som du gör och kom ihåg att ta det lugnt och lyssna på din kropp. Om egenvård inte känns tillräckligt kan du söka digital vård, antingen från en läkare eller från en psykolog.

### Har du frågor om coronavaccin? 
[Här](https://www.kry.se/vaccination/covid-19-vaccin/ "Här") har vi samlat den senaste informationen.

kry.se > Din hälsa > Långtidscovid och återhämtning efter corona

kry.se > Din hälsa > Så återhämtar du dig efter covid-19

Vår infektionsspecialist berättar hur du kan förbereda dig, hur bäst återhämtar dig och när det är dags att söka vård. Läs mer på vår hemsida.

kry.se > Din hälsa > Långtidscovid och återhämtning efter corona > Meta

Långtidscovid och återhämtning efter corona | Kry

Långtidscovid och återhämtning efter covid-19

Immunisering är den process [som skyddar oss mot en specifik sjukdom genom vaccinering](https://www.cdc.gov/vaccines/vac-gen/imz-basics.htm). Enligt [WHO](https://www.who.int/health-topics/vaccines-and-immunization) finns det vaccin mot fler än 20 livshotande sjukdomar, något som bidrar till att förhindra miljontals dödsfall varje år. Till exempel har covid-19-vaccin hittills getts till [miljontals människor i Sverige](https://www.kry.se/din-halsa/detta-hander-efter-vaccination-mot-covid-19/) och bidragit till att antalet nya fall har sjunkit dramatiskt.

– Vaccin är den enskilt viktigaste utvecklingen i den medicinska vetenskapens historia. De räddar miljontals liv och skyddar hela samhällen, säger Annette.

Här svarar Annette på de viktigaste frågorna om vaccination och immunisering – hur de fungerar och varför de spelar en avgörande roll.

### Hur fungerar vaccin?
Ett vaccin stimulerar kroppens immunförsvar och ger ett skydd mot sjukdom. Vaccinet "tränar" immunsystemet att bilda antikroppar, och andra minnesceller som till exempel T-celler, mot virus eller bakterier.

– När kroppen stöter på viruset vet den redan vad den ska göra. Så istället för att få en skadlig eller dödlig infektion, får du milda symptom eller inga alls. Läkare kallar detta immunisering, förklarar Annette.

### Vad är skillnaden mellan  antikroppar och antigener?
Varje smittämne har en unik uppsättning antigener på sin yta. När smittämnet invaderar kroppen, lär immunförsvaret sig hur den ska tillverka celler som riktar in sig på dessa antigener. Dessa celler kallas antikroppar.

Antikropparna och antigenerna passar ihop som ett lås och en nyckel. Antikroppen som möter antigenen är utrustad för strid – den binder sig vid smittämnet och förstör den.

### Kan ett vaccin ge mig den sjukdom som det förväntas förhindra?
Det beror på vilket typ av vaccin som används. Levande vaccin innehåller en försvagad mängd av smittämnet och lär immunsystemet hur den ska bekämpas. Människor som har vaccinerats mot exempelvis mässlingen kan få små utslag och lindrig [feber](https://www.kry.se/fakta/feber/). Symptomen blir dock mycket mildare än om de hade fått den faktiska sjukdomen. 

Andra vaccin innehåller en inaktiverad (eller död) version av smittämnet, som inte orsakar sjukdomen. Exempel på detta är det inaktiverade poliovaccinet och vissa inaktiverade influensavacciner.

Några covid-19-vaccin använder en ny teknik om heter budbärar-RNA eller mRNA (från engelskans messenger-RNA). Tekniken går ut på att ge instruktioner om hur cellerna i kroppen ska tillverka antikroppar som skyddar mot [covid-19](https://www.kry.se/fakta/coronavirus/). Men du kan inte få covid-19 av vaccinet. 

### Varför är vacciner viktiga för folkhälsan?
– Immunitet är oerhört viktigt för folkhälsan. Vaccin har gett oss möjlighet att rädda liv och minska antalet allvarliga fall på sjukhusen. De har också hjälpt oss att skydda människor mot de skadliga och långsiktiga effekterna av vissa infektioner, säger Annette.

Innan det fanns vaccin mot exempelvis polio fick personer som överlevde infektionen ofta obotliga besvär som förlamning eller andningssvårigheter. På samhällsnivå minskar vaccin de finansiella och mänskliga kostnader som är förknippade med sjukhusvård, långsiktiga funktionshinder eller hälsoproblem. 

– Vi kan helt enkelt leva vidare som vanligt, utan skador på vare sig människor, samhället eller ekonomin, förtydligar Annette.

### Vad är flockimmunitet?
Flockimmunitet förhindrar att den smittsamma sjukdomen sprider sig. Det är det främsta målet med de flesta vaccinationsprogram. 

Flockimmunitet inträffar när majoriteten av befolkningen i ett land eller en region har viss immunitet mot en sjukdom. Många har utvecklat antikroppar genom att antingen gå igenom en infektion eller genom vaccination.

– Till exempel har polio och mässling nästan helt utrotats tack vare flockimmunitet som uppstod efter vaccination. Nu uppstår bara utbrott när grupper av människor beslutar sig för att inte vaccinera sig, säger Annette.

### Vad är vaccinresistens och ökar den? 
– Vissa [virus muterar](https://www.kry.se/din-halsa/mutationer-av-coronaviruset/) och ibland kan en ny stam ta över och det ursprungliga vaccinet skyddar inte längre. Det innebär att vi måste anpassa vaccinet för att se till att det fortfarande är effektivt, säger Annette.

Även om det pratats en hel del om resistens mot vaccin under de senaste månaderna, förklarar Annette att det inte är särskilt vanligt.

– De flesta virus och bakterier är mycket stabila. Vissa infektioner i andningsvägarna, som [influensa](https://www.kry.se/fakta/influensa/) och i viss mån covid-19, kan dock anpassa sig för att människan inte ska lyckas uppnå immunitet. Men forskarna är beredda på detta. Vi har nya tekniker som kan anpassa vaccinerna till den dominerande virusstammen, tillägger hon.

### Varför är det så viktigt att barn blir immuna, även om de är friska?
Immunisering är en form av förebyggande vård. I stället för att bota en sjukdom, hjälper immunisering till att undvika de potentiellt dödliga eller långsiktiga konsekvenserna av infektionen, säger Annette.

Detta är särskilt viktigt i de länder där faktorer som dålig kost kan göra barn särskilt mottagliga för sjukdomar. Avgörande är att vaccination av barn också skyddar samhällena.  

– Även om ett ovaccinerat barn inte får allvarliga symptom av en infektion kan de överföra viruset till mer sårbara personer såsom mor- och farföräldrar eller till personer med försvagat immunsystem.

### Hur är det med resevaccinationer? Är de viktiga att ta?
Varje lands vaccinationsschema är utformat för att skydda den inhemska befolkningen mot de sjukdomar som de sannolikt kommer att stöta på.

Men när vi reser har vi inte alltid de antikroppar/immunitet som behövs för att bekämpa de infektioner som finns i det land vi besöker. Dessutom riskerar vi även att föra in allvarliga sjukdomar i vårt hemland och smitta familj, vänner och andra i samhället. 

Det är därför de flesta regeringar råder människor att vaccinera sig innan de åker till vissa länder. En del länder kräver till och med [bevis på vaccination mot sjukdomar som polio eller gula febern innan de släpper in turister i landet](https://www.who.int/docs/default-source/documents/emergencies/travel-advice/ith-travel-chapter-6-vaccines.pdf?sfvrsn=285473b4_4). 

– Att ta de rekommenderade vaccinen innan du reser är det bästa sättet att skydda dig själv, din familj och samhället i stort, avslutar Annette. 

kry.se > Din hälsa > Om vaccin och immunisering

kry.se > Din hälsa > Om vaccin och immunisering > Image

Varför är vacciner så viktiga för folkhälsan och vad innebär egentligen en immunitet? Vår infektionsspecialist går igenom allt du behöver veta om vaccin.

kry.se > Din hälsa > Om vaccin och immunisering > Meta

Om vaccin och immunisering | Kry

Om vaccin och immunisering

kry.se > Vaccination page main  > Top banner > Covid vaccin info

*Allteftersom ny kunskap och information blir tillgänglig uppdaterar vi de råd och rekommendationer som gäller för alla ‒ oavsett om du räknas till en riskgrupp eller inte.*

De flesta som blir smittade med [coronaviruset](https://www.kry.se/fakta/infektioner/coronavirus/) får lindriga besvär som går över av sig själva. Men det finns ett antal riskgrupper som anses mer sårbara med förhöjd risk att få mer allvarliga symptom om de insjuknar.

## Riskgrupper för coronaviruset
Här följer en genomgång av kända riskfaktorer för en mer allvarlig sjukdomsutveckling vid covid-19. Finns dessutom en kombination av dessa faktorer, så är risken högre.

### Hög ålder
Hög ålder är den enskilt största riskfaktorn, och personer över 70 år utgör den främsta riskgruppen, och risken ökar gradvis med stigande ålder. 

Även om du är pigg och känner dig frisk så försämras immunsystemets funktion med stigande ålder, vilket innebär en ökad risk för allvarlig sjukdom om du skulle bli smittad. Har du dessutom en eller fler underliggande sjukdomar så är risken ännu högre.

### Kronisk lungsjukdom
Till den här gruppen sjukdomar räknas [kronisk obstruktiv lungsjukdom](https://www.kry.se/fakta/lungsjukdomar/kol/ "kronisk obstruktiv lungsjukdom") (KOL) och cystisk fibros. Du som lider av [astma](https://www.kry.se/fakta/lungsjukdomar/astma/) kan räknas till en riskgrupp, om den är svårbehandlad och instabil.

För dig som har en lungsjukdom är det nu extra viktigt att bibehålla lungkapacitet i den mån det är möjligt. Rådgör med din läkare kring behandling och se till att följa ordinationerna noga.

### Allvarlig hjärt-kärlsjukdom
[Hjärtinfarkt](https://www.kry.se/fakta/hjart-och-karlsjukdomar/hjartinfarkt/ "hjärtinfarkt"), [kärlkramp](https://www.kry.se/fakta/hjart-och-karlsjukdomar/karlkramp/ "kärlkramp"), [förmaksflimmer](https://www.kry.se/fakta/hjart-och-karlsjukdomar/formaksflimmer/ "förmaksflimmer"), [stroke](https://www.kry.se/fakta/hjart-och-karlsjukdomar/stroke/ "stroke") och [högt blodtryck](https://www.kry.se/fakta/hjart-och-karlsjukdomar/hogt-blodtryck/ "högt blodtryck") räknas alla som riskfaktorer för covid-19.

Du som har en underliggande hjärt-kärlproblematik bör se till att din medicinering är korrekt. Enbart ett högt blodtryck ser inte ut att öka risken för att insjukna allvarligt med covid-19, men om man har ett högt blodtryck tillsammans med andra hjärt-kärlsjukdomar eller hög ålder så påverkas risken.

### Cancer
Vid en aktiv cancersjukdom och under pågående behandling, så är immunförsvaret påverkat. Det gör att kroppen är mer mottaglig för alla typer av infektioner. Blodcancersjukdomar, aktuella eller tidigare, kan också öka risken.

En viktig åtgärd för att förhindra att bli smittad är [social distansering](https://www.kry.se/din-halsa/vad-ar-karantan/ "social distansering"). Det är okej att umgås med friska personer, men håll ett fysiskt avstånd. Undvik folksamlingar och kollektivtrafiken, samt köer i exempelvis matbutiker.

### Diabetes mellitus
Vid all diabetes gäller att hålla blodsockret stabilt genom regelbunden blodsockermätning och hälsosamma rutiner. [Diabetes typ 2](https://www.kry.se/fakta/hormonella-sjukdomar/diabetes-typ-2/) räknas som en högre riskfaktor än [diabetes typ 1](https://www.kry.se/fakta/hormonella-sjukdomar/diabetes-typ-1/) som är en autoimmun sjukdom.

För dig som medicinerar kan det vara bra att ha tillräckligt av det läkemedel du behöver hemma. Tänk på att blodsockernivån höjs vid infektion och feber.

### Gravida vecka 22–36
Kvinnor som smittas av coronaviruset under den senare delen av [graviditeten](https://www.kry.se/fakta/fertilitet-och-graviditet/graviditet/) löper högre risk än andra att föda för tidigt, enligt en ny studie av Socialstyrelsen. En för tidig födsel kan innebära en risk för barnets hälsa. I nuläget finns ingen data som stöder att covid-19 innebär risk för den gravida eller barnet att bli allvarligt sjuka. 

### Andra riskfaktorer
Nedan listade sjukdomar kan öka risken för att insjukna i covid-19.

- Neurologiska sjukdomar med påverkad andningsfunktion.
- Immunhämmande sjukdom eller behandling.
- Leversjukdom.
- Nedsatt njurfunktion.

### Fetma och övriga livsstilsrelaterade riskfaktorer
[Övervikt och fetma](https://www.kry.se/fakta/ovrigt/overvikt-och-fetma/), förhöjda blodfetter, [högt blodtryck](https://www.kry.se/fakta/hjart-och-karlsjukdomar/hogt-blodtryck/ "högt blodtryck") och förhöjt fasteblodsocker är alla tillstånd som visat sig innebära försämrade förutsättningar vid en svår infektion.

[BMI](https://www.kry.se/fakta/bmi/ "BMI") över 40 har identifierats som en ökad sårbarhet vid insjuknande i covid-19. Risken för ett mer allvarligt sjukdomsförlopp och död är högre för dessa personer. 

Du kan ge din kropp goda förutsättningar att hålla sig frisk genom att utveckla hälsofrämjande levnadsvanor (se allmänna hälsotips längre ner på sidan).

## Detta behöver du göra specifikt 
All underliggande sjukdom behöver vara under kontroll och det är särskilt viktigt för dig som tillhör en riskgrupp och kan drabbas allvarligt av coronaviruset. Ta dina läkemedel enligt din läkares ordination och vara uppmärksam på eventuella förändringar i dina symptom.
Du gör dessutom klokt i att följa nedan rekommendationer:

- Ta inte emot besök från släkt och vänner om de har sjukdomssymptom, hur milda de än är. Och hur mycket ni än längtar efter att ses.
- Alla som hälsar på ska omsorgsfullt tvätta händerna med tvål och vatten när de kommer in och gärna flera gånger under besöket.
- Känner du av symptom som liknar de vid covid-19, såsom en ny typ av [hosta](https://www.kry.se/fakta/infektioner/hosta/) eller ihållande [feber](https://www.kry.se/fakta/infektioner/feber/), så ska du omedelbart kontakta vården för rådgivning.

För dig som är lungsjuk kan följande tips verka mildrande:
- Sov halvt sittande, med kuddar bakom ryggen för att underlätta andningen nattetid.
- Gör din andningsgymnastik, om du har ett sådant program.

## Detta kan du göra generellt ‒ allmänna hälsotips
En livsstil med sunda vanor innebär att du ger kroppen förutsättningar att bättre stå emot både virus och bakterier. Här följer några tips på sådant du kan göra, dels för att må bättre och dels för att stå bättre rustad i coronatider:

- Håll dig [rök](https://www.kry.se/fakta/sluta-roka/ "rök")- och snusfri.
- Minska din [alkoholkonsumtion](https://www.kry.se/fakta/sluta-dricka-alkohol/ "alkoholkonsumtion").
- Rör på dig varje dag.
- Spendera tid ute i naturen.
- Ät en näringsrik och varierad kost på regelbundna tider.
- Se till att få [tillräckligt med sömn](https://www.kry.se/din-halsa/enkla-knep-for-battre-somn/).
- Ta hand om sådant som orsakar ohälsosam [stress](https://www.kry.se/fakta/psykiatri-och-psykologi/stress/).

## Skydda dig själv – och värna om andra
För dig som riskerar att bli allvarligt sjuk i covid-19 på grund av din ålder eller någon underliggande sjukdom, är det extra viktigt att följa myndigheternas rekommendationer om utökade hygienrutiner och att hålla fysisk distans till andra människor. Detta för din egen skull, men även för att värna sjukvården. Genom att så många som möjligt håller sig friska minskas belastningen på landets sjukhus och vårdinrättningar.

kry.se > Corona hub > Article > Covid-19 riskgrupper

kry.se > Covid-19 riskgrupper > Image

De flesta som blir smittade med coronaviruset får lindriga besvär som går över av sig själva. Men det finns ett antal riskgrupper som anses mer sårbara med ökad risk för allvarliga symptom om de insjuknar.

kry.se > Covid-19 riskgrupper > Metainfo

kry.se > Covid-19 riskgrupper > Metaimage

Dessa är riskgrupperna för covid-19 | Kry

Dessa är riskgrupperna för covid-19

Annette Alaeus, läkare på Kry och specialist inom infektionsmedicin, förklarar att vaccinering kan vara den enda snabba vägen ut ur pandemin och att vi alla spelar en viktig roll i det här.

– Alla som kan vaccineras bör göra det, både för att skydda sig själva och alla andra i samhället, understryker hon.

Men vad händer när du väl har vaccinerats mot covid-19? Finns det något att oroa sig för? Och hur snart kan vi alla återgå till ett något så när normalt liv igen? 

### Hindrar vaccinet mig från att få covid-19?
– Det är för tidigt att säga om vaccinet kan förhindra att du insjuknar i covid-19. De kliniska studierna visar dock att de förhindrar måttlig till allvarlig sjukdom, säger Annette och förtydligar att det innebär att personer som har vaccinerats fortfarande kan få SARS-CoV-2, det virus som orsakar covid-19, men löper mycket mindre risk att behöva sjukhusvård eller avlida.

### Kan jag smitta någon annan med covid-19 även om jag är vaccinerad?
– Ju fler som blir vaccinerade, desto mer lär sig forskarna om hur viruset överförs.
I länder som [Storbritannien](https://www.bmj.com/content/372/bmj.n506) och [Israel](https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(21)00448-7/fulltext), där många människor har vaccinerats, verkar det som om antalet som smittas sjunker, säger Annette. 

Detta kan innebära att vaccin förhindrar att viruset överförs men det krävs fler studier innan vi vet säkert.

### Måste jag hålla avstånd även om jag är vaccinerad?
Alla måste fortsätta att följa de råd och rekommendationer som gäller även efter vaccinering – som att hålla avstånd och inte umgås i stora grupper.

– Även om vi vet att en vaccinerad person är skyddad kan hen fortfarande bära på viruset och smitta andra. Att hålla avstånd är det allra bästa sättet att vara säker tills alla är vaccinerade, och det gäller framför allt personer i riskgrupper, säger Annette.

### Kan jag få biverkningar av coronavaccinet?
Alla vacciner har biverkningar och de flesta försvinner oftast efter ett dygn. De vanligaste är:
- Svullnad eller smärta i armen där sprutan har getts.
- Influensaliknande symptom som [trötthet](https://www.kry.se/fakta/trotthet/), frossa eller [feber](https://www.kry.se/fakta/feber/). 
- Ledsmärtor för vissa.

I mycket sällsynta fall kan man få en allergisk reaktion. Annette säger att detta vanligtvis bara påverkar personer som tidigare har svåra allergier eller de som har mått dåligt efter tidigare vaccineringar.

– De studier som genomförts kring vaccin mot covid-19 är några av de största tester som någonsin har genomförts. Vi har också enorma mängder data från de länder som redan har börjat vaccinera, säger hon.

### Varför kräver de flesta vacciner två doser?
Annette förklarar att den första dosen vanligtvis ger en bra skyddsnivå. Den andra dosen är en ”booster”: den stimulerar immunförsvaret, ser till att vaccinet behåller skyddseffekten längre och att skyddet blir ännu bättre.

Allt eftersom tiden går kommer vi att lära oss mer om det optimala tidsintervallet mellan doserna, gällande de vaccin som ska ges i två doser. Framöver kommer det finnas vaccin som bara ges i en dos.

### Kan jag återgå till vanliga aktiviteter som arbete efter att ha blivit vaccinerad?
– De flesta människor känner sig som vanligt efter att de har blivit vaccinerade. Ibland kanske du behöver vila ett par av dagar om du får någon biverkning, som exempelvis feber, säger Annette. Du behöver inte undvika arbete eller motion så länge du mår bra. 

### Hur länge är jag skyddad?
Eftersom dessa vaccin är så nya vet vi inte hur länge de skyddar. Vissa kanske behöver en booster inför nästa vintersäsong som man gör med influensa-vaccin, men det är för tidigt att säga ännu.

– Förmodligen kommer det att behövas en ny spruta efter ett år, men det visar sig i framtiden. Vi måste fortsätta att följa upp och samla in data, säger Annette. 

### Varför ska jag ta vaccinet?
Vaccinet kanske inte är lämpligt för personer under 18 år, gravida eller personer med försvagat immunsystem. Mer data behövs angående säkerhet och effekt i dessa grupper.

– Alla andra rekommenderas att ta vaccinet – det beror på att ju färre virusfall vi har i samhället, desto bättre kan vi skydda dem som inte har vaccin, säger Annette. 

– Om du har några frågor eller känner dig orolig inför vaccineringen kan du prata med en läkare, avslutar hon. 

[Här kan du läsa mer om hur vi på Kry jobbar med vaccinationen](https://www.kry.se/vaccination/covid-19-vaccin/).


kry.se > Din hälsa > Detta händer efter du har vaccinerats mot covid-19

kry.se > din hälsa > Detta händer efter du har vaccinerats mot covid-19 > Image

Vad händer efter du har vaccinerats mot covid-19? Vi går igenom vad du kan förvänta dig.

kry.se > Din hälsa > Detta händer efter du har vaccinerats mot covid-19 > Meta

Detta händer efter du har vaccinerats mot covid-19 | Kry

Detta händer efter du har vaccinerats mot covid-19

I samband med en virusinfektion kan [astma](https://www.kry.se/fakta/lungsjukdomar/astma/) försämras och ge ökade andningsbesvär. Dock finns det mycket som du med astma kan göra för att förbättra dina förutsättningar och stå bättre rustad om du insjuknar i en infektion som drabbar luftvägarna.

### Rekommendationer för dig som är under behandling
Målet med all typ av astmabehandling är att både lindra och minska symptom, så att du ska kunna leva ett så obehindrat liv som möjligt. Med hjälp av diverse inhalatorer med olika substanser som du fått av din läkare kan du lindra dina besvär. 

Det finns inhalatorer som minskar inflammationsbilden på sikt och andra inhalatorer som vidgar luftrören och snabbt påverkar tillfälliga försämringar. Långverkande luftrörsvidgande tas dagligen medan den kortverkande luftrörsvidgande tas vid tillfälliga andningsbesvär, till exempel vid ansträning.

### Optimera astmabehandling 
Du som har astma ska inte behöva lida. Det betyder att du behöver ta de läkemedel du har fått på recept i den dosering som är angiven. I tider av smittspridning är detta ännu viktigare. Du kan behöva öka vissa läkemedel för att förhindra andningsbesvär om du drabbats av en infektion. Eftersom [covid-19](https://www.kry.se/fakta/infektioner/coronavirus/) angriper de nedre luftvägarna, där det viktiga syrgasutbytet sker, kan en optimerad behandling underlätta och möjligen minska risken för svår lunginflammation om du skulle bli smittad.

Även om du bara skulle få milda symptom vid en infektion behöver medicineringen var så bra som möjligt för att minska risken för mer allvarliga besvär. Detta är viktigt – inte minst i och med pollensäsongen – där björk- och gräspollen kan förvärra besvären för astmatiker. Utöver en bra medicinering är det viktigt att följa råden nedan för hur du själv kan minska dina besvär. 

__Ta din astmamedicin regelbundet__
Var extra noga med att du tar din antiinflammatoriska inhalationsmedicin. Den kan minska risken för att din astma blir sämre om du skulle insjukna i en infektion. Lägg till snabbverkande inhalationer när du behöver, om en läkare har rekommenderat det. Du kan även ha blivit ordinerad andra läkemedel av en läkare.

__Ha alla nödvändiga läkemedel hemma__
Se till att du har all din astmamedicin hemma. Både de som används dagligen och de du tar vid behov när dina besvär förvärras.

__Läs på om din sjukdom__
Kunskap och förståelse förenklar din vardag. Det är du själv som bäst känner din sjukdom och vad du ska göra vid tillfälliga försämringar utifrån den behandling du har fått. Har du frågor om din astma kan du vända dig till en sjuksköterska eller en läkare. Hjälper inte din ordinerade behandling behöver du ta kontakt med sjukvården. 

### Kontrolltest hemma vid astma
Det finns test du kan göra online för att ta reda på om din astma är välreglerad. Protokollet AKT (Astma Kontroll Test) består av fem frågor. Resultatet ger en fingervisning om ditt astmaläge. Som komplement kan du använda en PEF-mätare för att få större insikt om, och följa, din lungkapacitet och funktion över tid. Mätaren skrivs ut som hjälpmedel på recept av en läkare.

En välkontrollerad och välbehandlad astma är inte ett skydd från att bli smittad av coronaviruset. Däremot innebär en okontrollerad astma ofta en försämrad lungkapacitet och ökad risk för att bli allvarligt sjuk. Det kan försvåra sjukdomsförloppet och dra ut på läkningen och återhämtningsperioden.

### Förebyggande och lindrande egenvård vid astma
Det finns en hel del som du med astmadiagnos kan göra både för att förebygga och lindra besvär vid en eventuell infektion.

- __Andningsträna.__ Det finns flera sätt att stärka lungorna på, exempelvis med hjälp av andningsövningar.
- __Rör på dig.__ Fysisk aktivitet förbättrar cirkulationen och ventilera lungorna vilket stärker andningen.
- __Försök sluta röka.__ Rökning är aldrig bra, men särskilt dåligt är det för dig med astma. Förutom att orsaka lungskador gör rökning det svårare att kontrollera astman. Dessutom fungerar dina astmaläkemedel sämre om du röker.
- __Kartlägg försämrande faktorer.__ Identifiera och undvik sådant som förvärrar dina andningsbesvär.
- __Öva på att slappna av.__ Psykiska faktorer som ökad stress kan leda till att andningen känns ansträngd. Därför kan det vara klokt att se över din livssituation och minimera sådant som gör dig stressad.
- __Kom ihåg att dricka.__ Vätska gör slem mer lättlösligt och varm dryck kan lindra vid hosta.
- __Sov med huvudet högt.__ Använd kuddar bakom ryggen för att underlätta andningen nattetid.
- __Medicinera.__ Ta de läkemedel som du blivit ordinerad av läkare.

### Då bör du söka vård
Kontakta läkare om medicinering inte hjälper eller förbättrar dina besvär vid en infektion. Samma sak gäller om dina symptom förvärras eller om du har svårt att andas. Sök vård akut om du har andnöd med eller utan hög feber.

kry.se > Corona hub > Callout > Corona och astma

kry.se > Corona hub > Article > Astma och corona

kry.se > Din hälsa > Astma och corona > Image

Om du har astma och drabbas av en virusinfektion, som covid-19, kan dina besvär förvärras. Vi går igenom hur du kan underlätta symptomen och när du bör kontakta vården.

kry.se > Corona och astma > Metainfo

kry.se > Corona och astma > Metaimage

Så tar du hand om din astma i coronatider | Kry 

kry.se > Reviewer > Kristina Bergstrand, specialist i allmänmedicin

Kvalitetsteamets specialistläkare på Kry

Så tar du hand om din astma i coronatider

### Allmänna råd
Allmänna råd är generella rekommendationer från myndigheter för hur vi människor ska förhålla oss och de bör givetvis följas, även om det i Sverige för närvarande inte finns någon lag som styr detta. 

### Allmänna sammankomster
Allmän sammankomst är olika slags aktiviteter som anordnas för allmänheten eller där allmänheten har tillträde. Exempel på allmän sammankomst är demonstrationer, föreläsningar, sammankomster för religionsutövning, teater- och biografföreställningar och konserter.

### Antikroppar
Antikroppar är ett skyddsämne som bildas av kroppens immunförsvar och har som uppgift att bekämpa främmande organismer. Till exempel bakterier eller virus. Om du tror, eller vet, att du har haft covid-19 kan du göra ett antikroppstest. Läs mer om det [här](https://www.kry.se/antikroppstest-covid-19/ "här").

### Coronavaccin
Det finns flera potentiella coronavacciner som utvecklas just nu med syftet att skydda befolkningen från sjukdomen covid-19. Det är än så länge för tidigt att säga när vaccinet kommer att vara tillgängligt för allmänheten.  [Här](https://www.kry.se/din-halsa/myter-och-sanningar-om-coronavaccin/ "Här") kan du läsa mer om coronavaccin.

### Coronavirus
[Coronavirus](https://www.kry.se/fakta/infektioner/coronavirus/ "Coronavirus") är en familj av olika virus som kan orsaka vanlig förkylning eller mer allvarlig sjukdom i luftvägarna. SARS-CoV-2 är det senast upptäckta coronaviruset.

### Covid-19 
Covid-19 är sjukdomstillståndet som SARS-CoV-2 orsakar, den variant av coronaviruset som orsakar nuvarande pandemi.

### Flockimmunitet
Flockimmunitet inträffar när tillräckligt många människor i en befolkning har blivit immuna mot en smittsam sjukdom. Då avstannar smittspridningen.

### Hjärndimma
Extrem mental uttröttning i kombination med en långsam återhämtning. Hjärndimma kan bland annat ge problem med minnet, svårighet att uttrycka sig och man kan känna sig förvirrad.

### Hyperinflammation
Ett allvarligt, men ovanligt, inflammatoriskt tillstånd som kan drabba patienter som tidigare haft en covid-19-infektion. Den form av hyperinflammation som kallas MIS-C drabbar främst barn och ger symptom som hög feber, inflammation i hjärtat och i övriga kroppen samt organsvikt. 

### Inkubationstid
Inkubationstid innebär hur lång tid det har gått från att en person har blivit smittad tills hen uppvisar symptom. För covid-19 bedöms inkubationstiden vara 2–14 dagar. Majoriteten insjuknar ungefär fem dagar efter smittotillfället, men enstaka fall kan avvika från dessa mönster.

### Offentliga tillställningar
Offentliga tillställningar är samma sak som allmänna sammankomster och kan inkludera bland annat idrottsevenemang, danstillställningar, marknader och mässor.

*Gym, bibliotek, affärer och restauranger räknas inte som en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning. Inte heller privata sammankomster som begravningar eller middagar räknas dit.*

### Pandemi
Ett utbrott av en sjukdom som i snabb takt sprider sig över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen. 

### Pandemilag
En lag som införs för att hålla nere smittspridningen av exempelvis covid-19 genom att begränsa hur allmänheten rör sig. Den som bryter mot de allmänna råden eller restriktionerna kan enligt en pandemilag bli åtalad. En tillfällig pandemilag börjar gälla i Sverige från och med 10 januari 2021.

### PCR-test
Polymerase Chain Reaction, eller förkortat PCR, är ett test för att påvisa om du har en aktiv infektion av covid-19.

### Plana ut kurvan
En del av Sveriges strategi under coronapandemin har varit att plana ut kurvan – det vill säga, få smittspridningen att gå så långsamt som möjligt för att bland annat underlätta för sjukvården.

### Platå
När smittspridningen befinner sig på en så kallad platå, innebär det att smittspridningen har stannat av.

### R-tal
Kallas även reproduktionstal och visar i snitt hur många personer som varje sjuk person smittar. R-tal används framför allt av de som arbetar med prognoser för smittspridning.

### Restriktioner
Restriktioner kan ses som ett samlingsnamn för alla de allmänna råden som ska följas i samhället.

### Riskgrupper
Individer som utifrån vissa faktorer kan drabbas mer allvarligt om de smittas av ett visst virus eller bakterie.

### Smittskyddslagen
Är en lag och alla måste följa den. Det innebär att det är olagligt att medvetet sprida en smitta vidare.

### Social / fysisk distansering 
Ett allmänt råd om att minimera kontakten med andra människor. Det innebär till exempel att inte sitta eller stå nära andra.

### Symptomfri
Att vara symptomfri innebär att du inte uppvisar några sjukdomssymptom. Du bedöms vara symptomfri från covid-19 när du varit hemma i minst sju dagar, haft två feberfria dagar samt känner dig allmänt bättre. Även om du inte har symptom ska du hålla avstånd till andra människor och följa de allmänna råd som gäller i samhället.

### T-celler
T-celler är vita blodkroppar som finns i kroppens immunförsvar. När T-cellerna utsätts för ett nytt virus lär sig vissa av cellerna hur viruset fungerar och kan på så sätt attackera viruset om det påträffas i kroppen igen.

### Vaccinationsintyg
Just nu arbetar myndigheterna med att ta fram ett [vaccinationsintyg](https://covidpass.kry.se/). Vaccinationsintyg kan komma att krävas vid resor till vissa länder eller vid kultur- och idrottsevenemang framöver.

### Virusmutation
En förändring i virusets gener vilket kan leda till nya egenskaper hos viruset. Mutationer kan vara positiva, men de kan också vara skadliga. Ibland har de ingen effekt alls.

### Har du frågor om coronavaccin?
[Här](https://www.kry.se/vaccination/covid-19-vaccin/ "Här") har vi samlat den senaste informationen.


kry.se > Din hälsa > Ordlista för covid-19

Vad innebär egentligen coronavirus, pandemilag, riksgrupper, allmänna råd och andra ord som nu dykt upp i samband med coronaviruset Covid-19. 

kry.se > Din hälsa > Ordlista covid-19 > Meta

Ordlista för covid-19 – Begrepp relaterade till coronaviruset | Kry

Ordlista för covid-19 – vi reder ut begreppen

### Fetma och risk för covid-19
Hälften av Sveriges vuxna befolkning lider av [övervikt eller fetma](https://www.kry.se/fakta/overvikt-och-fetma/). Till övervikt räknas individer med ett BMI på 25 eller mer och ett BMI på 30 eller mer klassas som fetma. [Här kan du räkna ut ditt BMI](https://www.kry.se/fakta/bmi/).

Ett högt BMI är en stor riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar, [diabetes](https://www.kry.se/fakta/diabetes/), muskel- och skelettsjukdomar och vissa cancerformer. Men nu visar ny forskning att även övervikt innebär en större risk för komplikationer om du drabbas av covid-19 – och risken ökar ju högre BMI du har. 

Det finns ett antal anledningar till att fetma kan öka risken för att drabbas svårare av covid-19. Det kan bland annat bero på risken för ökad inflammation i kroppen, högre tryck på lungorna på grund av en större buk, sämre kondition, hjärtkärlbesvär och metabola problem, till exempel [diabetes typ 2](https://www.kry.se/fakta/diabetes-typ-2/).

### Näring, kost och immunförsvaret
Vårt immunförsvar skyddar oss från, och hjälper oss att bekämpa, olika bakterier, svampar och virus. Både [D-vitamin](https://www.kry.se/fakta/d-vitamin/) och C-vitamin är enligt vissa forskare viktiga för att upprätthålla ett bra immunförsvar.

Ditt immunförsvar är aktivt hela tiden, men aktiviteten stiger om du får en infektion. När vi blir äldre försvagas vårt immunförsvar och därför blir äldre människor mer mottagliga för virusinfektioner, som coronaviruset.

Det finns inte några kontrollerade studier som tyder på att särskilda kosttillskott skulle hjälpa vid covid-19. Dock går åsikterna isär kring nödvändigheten att ta vitaminer som tillskott eller om det räcker med en näringsrik och allsidig kost. Det behövs helt enkelt fler studier om olika vitaminer och mineraler och deras betydelse för covid-19.

### Så påverkar tarmbakterier infektioner
I dina tarmar finns miljontals organismer som bakterier, jäst, svampar och virus – de kallas ditt mikrobiom. Dessa organismer verkar för kroppens ämnesomsättning, näringsupptag och immunsystem. Det är alltså viktigt att ditt mikrobiom är friskt för att hålla skadliga mikroorganismer under kontroll.  

Faktorer som dålig kost, för mycket socker och antibiotika kan göra att de nyttiga bakterierna i tarmen försvinner och detta kan påverka din allmänna hälsa.

Mikrobiomet i tarmarna kan ha en koppling till covid-19 och hur pass allvarlig sjukdomsbilden blir. Om det exempelvis inte finns tillräckligt med goda bakterier i tarmen kan det bli svårare att bekämpa viruset. 

Ett hälsosamt mikrobiom kan ha en inverkan på virussmitta och sjukdomsförloppet genom att hjälpa till att minska inflammation i kroppen. En annan teori är att vissa typer av goda bakterier kan hindra virusets förmåga att skada cellerna via tarmarna.

### Har du frågor om coronavaccin? 
[Här](https://www.kry.se/vaccination/covid-19-vaccin/ "Här") har vi samlat den senaste informationen.

### Referenser och ytterligare läsning
Vi tycker att följande artiklar och studier är intressanta och innehåller användbar information – förhoppningsvis gör du det med.

Aman, F., & Masood, S. (2020). How Nutrition can help to fight against COVID-19 Pandemic. Pakistan journal of medical sciences, 36(COVID19-S4), S121–S123. https://doi.org/10.12669/pjms.36.COVID19-S4.2776

Frühbeck, G., Baker, J. L., Busetto, L., Dicker, D., Goossens, G. H., Halford, J., Handjieva-Darlenska, T., Hassapidou, M., Holm, J. C., Lehtinen-Jacks, S., Mullerova, D., O'Malley, G., Sagen, J. V., Rutter, H., Salas, X. R., Woodward, E., Yumuk, V., & Farpour-Lambert, N. J. (2020). European Association for the Study of Obesity Position Statement on the Global COVID-19 Pandemic. Obesity facts, 13(2), 292–296. https://doi.org/10.1159/000508082

Popkin, B. M., Du, S., Green, W. D., Beck, M. A., Algaith, T., Herbst, C. H., Alsukait, R. F., Alluhidan, M., Alazemi, N., & Shekar, M. (2020). Individuals with obesity and COVID-19: A global perspective on the epidemiology and biological relationships. Obesity reviews : an official journal of the International Association for the Study of Obesity, 21(11), e13128. https://doi.org/10.1111/obr.13128

Huang, Y., Lu, Y., Huang, Y. M., Wang, M., Ling, W., Sui, Y., & Zhao, H. L. (2020). Obesity in patients with COVID-19: a systematic review and meta-analysis. Metabolism: clinical and experimental, 113, 154378. https://doi.org/10.1016/j.metabol.2020.154378

Bold, J., Harris, M., Fellows, L., & Chouchane, M. (2020). Nutrition, the digestive system and immunity in COVID-19 infection. Gastroenterology and hepatology from bed to bench, 13(4), 331–340.

Calder P. C. (2020). Nutrition, immunity and COVID-19. BMJ nutrition, prevention & health, 3(1), 74–92. https://doi.org/10.1136/bmjnph-2020-000085

Walton, G. E., Gibson, G. R., & Hunter, K. A. (2020). Mechanisms linking the human gut microbiome to prophylactic and treatment strategies for COVID-19. The British journal of nutrition, 1–9. Advance online publication. https://doi.org/10.1017/S0007114520003980

Entrenas Castillo, M., Entrenas Costa, L. M., Vaquero Barrios, J. M., Alcalá Díaz, J. F., López Miranda, J., Bouillon, R., & Quesada Gomez, J. M. (2020). "Effect of calcifediol treatment and best available therapy versus best available therapy on intensive care unit admission and mortality among patients hospitalized for COVID-19: A pilot randomized clinical study". The Journal of steroid biochemistry and molecular biology, 203, 105751. https://doi.org/10.1016/j.jsbmb.2020.105751

kry.se > Din hälsa > Covid-19, kost och tarmhälsa – hänger de ihop?

kry.se > Din hälsa > Covid-19, kost och tarmhälsa – hänger de ihop? > Image

Finns det en koppling mellan kost och tarmhälsa och hur allvarligt sjuk du blir av covid-19? Läs mer på vår hemsida.

kry.se > Din hälsa > Covid-19, kost och tarmhälsa – hänger de ihop? > Meta

Hänger covid-19, kost och tarmhälsa ihop? | Kry

Covid-19, kost och tarmhälsa – hänger de ihop?

**MYT:** Antibiotika hjälper mot viruset.  \n**FAKTA:** Antibiotika har ingen effekt på virus utan verkar enbart mot bakterier. Covid-19 orsakas av just ett virus, därför används inte antibiotika för att vare sig förebygga eller behandla smittan.
Om du är inlagd på sjukhus för covid-19 kan du dock få antibiotika eftersom det är möjligt att du har en annan – bakteriell – infektion i kroppen samtidigt.

**MYT:** Vaccin mot lunginflammation skyddar mot smittan.  \n**FAKTA:** Vaccinet som skyddar mot lunginflammation orsakad av pneumokocker (som är bakterier) ger inget skydd mot det virus som orsakar covid-19.
Pneumokockvaccination minskar dock risken för att en luftvägsinfektion (som covid-19) övergår i en bakteriell lunginflammation.

**MYT:** Besprutning av alkohol eller klorin över hela kroppen tar död på det nya coronaviruset.  \n**FAKTA:** Vare sig alkohol eller klorin kan ta död på virus som redan tagit sig in i din kropp. Att spreja med sådana typer av ämnen kan dessutom vara skadligt för slemhinnor i ögon, mun, luftvägar etc.
Alkohol och klorin är användbara medel för att desinficera ytor. Tänk på att alltid hantera så starka kemikalier med varsamhet.

**MYT:** Vitlök förhindrar virusinfektion.  \n**FAKTA:** Det finns inga belägg för att vare sig vitlök eller ändrad kost skulle hjälpa mot just covid-19.
Vitlök är dock hälsosam mat som kan ha vissa antimikrobiella egenskaper. En livsstil med sunda matvanor innebär att du ger kroppen förutsättningar att bättre stå emot både virus och bakterier.

**MYT:** Viruset kan inte spridas i varmt och fuktigt klimat.  \n**FAKTA:** Bevisen hittills säger att överföring av det nya viruset kan ske överallt, även i områden med varmt och fuktigt klimat. Så vidta skyddsåtgärder, oavsett var du befinner dig och vare sig det är varmt eller kallt.

**MYT:** Om jag har haft en infektion av ett tidigare SARS-virus är jag immun mot covid-19.  \n**FAKTA:** Det är inte troligt att du skulle vara immun mot covid-19 om du haft en tidigare SARS-infektion. Det finns genetiska skillnader mellan alla coronavirus, vilket innebär att kroppen bildar olika sorters antikroppar för olika sorters virus.

**MYT:** Om jag bär munskydd kan jag inte smitta någon annan med coronaviruset.  \n**FAKTA:** Munskydd måste användas på korrekt sätt för att de ska skydda personer i din omgivning från att bli smittade. Det är givetvis okej att bära munskydd, men du bör vara medveten om att det inte ger ett hundraprocentigt skydd. Avstånd är fortfarande den bästa metoden för att undvika smittspridning.

**MYT:** De med blodgrupp 0 kan inte smittas av coronaviruset.  \n**FAKTA:** Vissa studier i början av pandemin kom fram till att personer med blodgrupp 0 har mindre mottaglighet för det nya coronaviruset, men det har senare inte kunnat verifierats. Som vanligt när biologiska sammanhang studeras är det flera faktorer som spelar in och mer forskning behövs. 

**MYT:** Alla i riskgrupp blir väldigt sjuka av coronaviruset.  \n**FAKTA:** Cirka 80 procent av de som smittas av coronaviruset får lindriga besvär som inte kräver någon särskild åtgärd. Covid-19 ger dessutom inte samma symptom för alla som smittas, man kan alltså tillhöra en riskgrupp och få en lindrig sjukdomsbild. Däremot är det fortsatt viktigt att vi skyddar våra äldre och riskgrupper eftersom de löper större risk att insjukna allvarligt.

kry.se > Corona hub > Mythbusters > Callout

kry.se > Corona hub > Article > Mythbusters

kry.se > corona hub > Mythbasters > Image

Vi belyser några av myterna som uppstått och reder ut hur det egentligen ligger till.

kry.se > Corona hub > Article > Mythbusters > Metainfo

kry.se > Corona hub > Article > Corona Mythbusters

Myter och fakta om det nya coronaviruset | Kry

Myter och fakta om det nya coronaviruset

Med alla falska nyheter och tips på snabba lösningar som cirkulerar på nätet är det svårt att veta vad man ska tro på och i spåren av detta uppstår såväl rykten som förvirring.

Du kan lära dig att upptäcka falska nyheter genom att läsa vår [artikel](https://www.kry.se/din-halsa/palitliga-kallor/) där du hittar råd som du kan lita på samt vårt tidigare [inlägg](https://www.kry.se/din-halsa/myter-om-coronavirus/) om myter kring covid-19.

I texten nedan slår Annette hål på de senaste myterna kring coronaviruset.

## 1. Coronaviruset spolas bort från lungorna genom att dricka vatten

I en av de artiklar som cirkulerat på nätet sägs det att man kan förhindra viruset från att tränga ned i lungorna genom att dricka vatten eller varma drycker var 15:e minut. På så sätt tvingas viruset att passera genom matsmältningskanalen där det dödas av magsyran. 

Detta påstående avfärdas av erfarna forskare, som hävdar att infektioner vanligtvis börjar efter att vi har utsatts för tusentals eller miljontals viruspartiklar. Det skulle knappast göra någon skillnad om några av dessa spolas ner genom halsen.

– Att dricka vatten eller varma drycker kommer inte att eliminera coronaviruset. Det enda som hjälper när viruset har etablerat sig i luftvägarna är ditt eget immunsystem och effektiva läkemedel som används av sjukvården om du behöver läggas in på sjukhus, säger Annette.

Däremot är det viktigt att fortsätta dricka mycket vatten om du lider av torrhosta eller har halsont. Det verkar nämligen slemlösande och hjälper dig att hosta upp slem och övriga främmande partiklar från lungorna. Men detta bidrar enbart till att lindra symptomen – det är inget som helst botemedel mot viruset. 

Världshälsoorganisationen (WHO) har dessutom dementerat en liknande myt, nämligen att regelbunden sköljning av näsan med varmt saltvatten skulle kunna förhindra viruset.

## 2. Coronaviruset överförs med hjälp av 5G-teknik 

Just nu florerar det flera rykten angående detta på sociala medier. Några hävdar att det egna immunsystemet försvagas till följd av strålningen från 5G, vilket gör att man blir mer mottaglig för viruset. 

Andra rykten menar att viruset på något sätt kan överföras genom användning av 5G-teknik. 
– 5G-tekniken finns inte ens tillgänglig i alla länder, men likväl överförs viruset där, förklarar Annette. Det enda som 5G bidrar till är att informationen överförs snabbare mellan människor – och det är myter som dessa utmärkta exempel på.

## 3. Om du kan hålla andan i 10 sekunder eller mer är du inte drabbad av coronaviruset

Ett inlägg som cirkulerar på sociala medier hävdar att man inte har drabbats av coronaviruset om man kan göra detta andningstest utan att hosta eller känna obehag. 

Världshälsoorganisationen har tydligt sagt att man inte kan förhindra covid-19 med denna andningsövning – den kan till och med vara farlig. 

– Andningsövningar är bra. Men de bör endast göras på rekommendation av en fysioterapeut eller läkare i syfte att få lungorna att expandera, menar Annette. 

Personer med astmabesvär som smittas av covid-19 kan till exempel må bättre av att göra vissa typer av andningsövningar, berättar hon – men de kommer inte förhindra att viruset bryter ut.

Annette rekommenderar att man följer råd från specialister om man ska göra diverse andningsövningar. Att hålla andan skulle potentiellt kunna vara farligt för personer som har smittats av coronaviruset eftersom det kan resultera i att man svimmar.

## 4. Handtorkar kan döda det nya coronaviruset

– Handtorkar har absolut ingen effekt, enligt Annette. Det enda sättet att ta död på viruset är att tvätta händerna med varmt vatten och tvål i 20 sekunder eller använda handsprit, säger hon. Därefter bör man förstås torka händerna med papper, egen handduk eller i en handtork, men detta i sig saknar helt effekt på själva viruset.

Enligt Världshälsoorganisationen ska inte heller lampor med UV-desinficering användas för att sterilisera händer eller andra hudområden. Detta eftersom UV-strålning kan orsaka hudirritation.

## 5. Allt som förebygger förkylningar och influensa hjälper även mot coronaviruset
Viss forskning visar att C-vitamin kan bidra till att minska symptomen och förkorta sjukdomsförloppet vid förkylning, men förkylningar kan orsakas av andra virus än det virus som ger upphov covid-19. 
– Det handlar i mångt och mycket om vissa kosttillskott och dess effekter vid förkylning och influensa och det har alltid varit ett kontroversiellt ämne, berättar Annette. 

Det finns de som hävdar att en hög dos av C-vitamin kan ha effekt, men eftersom informationen om coronaviruset ännu är begränsad går det inte att göra sådana uttalanden. Det finns inga väldokumenterade studier eller förslag på hur de skulle kunna genomföras, eftersom det inte skulle vara etiskt försvarbart att utföra dem på sjuka patienter.

Enligt Annette finns det inga bevis för att större mängder C-vitamin – eller andra kosttillskott – skulle ge skydd mot covid-19. Däremot är det mycket viktigt att äta en välbalanserad kost som innehåller alla vitaminer och mineraler som kroppen behöver, och där ingår både vitamin C och vitamin D. Vissa forskare menar att D-vitamin kan ha positiv effekt på SARS-CoV-2, men studierna är svårtolkade då flera andra faktorer hos dessa patienter kan ha hjälpt lika bra.

## 6. Echinacea kan förebygga det nya viruset
En studie som presenterats online hävdar att det växtbaserade läkemedlet echinacea kan förebygga det nya viruset. Studien har dock inte publicerats eller granskats av andra forskare i någon medicinsk tidskrift – och enligt webbplatsen framgår det tydligt att informationen saknar konkreta bevis och därför inte är medicinskt tillförlitlig.  

Studien har inte testats på några patienter, så resultatet är långt ifrån säkert. Dessutom har studien utförts på andra typer av coronavirus och alltså inte på covid-19 patienter.

– Det finns helt enkelt inga övertygande bevis som talar för att växtbaserade läkemedel som echinacea skulle ha någon som helst effekt på covid-19,  säger Annette.

### Vad ska jag göra härnäst?
- Läs vårt [inlägg](https://www.kry.se/din-halsa/palitliga-kallor/) om hur du upptäcker falska nyheter och hittar råd från trovärdiga källor. 
- Du bör vara medveten om att vissa av de inlägg som delas på sociala medier kan innehålla rekommendationer som till en början kan verka ofarliga, men som i själva verket går emot allmänna råd och riktlinjer. Sådan information kan vara direkt skadlig och bör därför inte delas vidare.

### Referenser:
Allt vi gör är baserat på forskning. De här artiklarna tyckte vi var intressanta. Kanske vill du också läsa mer? 

Reuters Institute, University of Oxford – Types, sources and claims of Covid-19 misinformation

Allington, D., & Dhavan, N. (2020). The relationship between conspiracy beliefs and compliance with public health guidance with regard to COVID-19. London: Centre for Countering Digital Hate

Johanna Signer, Hulda Run Jonsdottir, Werner C. Albrich et al. In vitro antiviral activity of Echinaforce, an Echinacea purpurea preparation, against common cold coronavirus 229E and highly pathogenic MERS-CoV and SARS-CoV, 10 mars 2020


kry.se > Article > 6 nya myter om coronaviruset – ett expertutlåtande 

kry.se > Article >  6 nya myter om coronaviruset – ett expertutlåtande > Image

Läkaren slår hål på de senaste myterna kring coronaviruset. Läs mer hos Kry.

kry.se > Article > 6 nya myter om coronaviruset – ett expertutlåtande > Metainfo

6 nya myter om coronaviruset – ett expertutlåtande > Metaimage

6 nya myter om coronaviruset – ett expertutlåtande | Kry

 6 nya myter om coronaviruset – ett expertutlåtande 

Provtagning för covid-19 är en brännande fråga, såväl i Sverige som utomlands. Medier runt om i världen rapporterar nästan dagligen om nya metoder för att ta reda på vem som har infekterats, vem som har tillfrisknat, och vem som är immun samt hur länge immunitet varar.

Folkhälsomyndigheten har satt upp en nationell strategi för vilka som ska prioriteras för provtagning och diagnostik vid symptom på covid-19. Listan som följer är den givna prioritetsordningen som myndigheten har angett.

- Patienter som är i behov av inneliggande vård, patienter som redan ligger på sjukhus, personer på omsorgsboende och institutionsboende samt personer som tillhör en [riskgrupp](https://www.kry.se/din-halsa/covid-19-riskgrupper/).
- Personal som arbetar inom vård och omsorg.
- Personer som är verksamma inom övrig samhällsviktig verksamhet, definierat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
- Övriga samhället. 

Genom att identifiera fall inom sjukhus, omsorgsboende och institutionsboende, hos såväl patienter som personal, så kan verksamheterna få en indikation på hur de ska prioritera och planera för skyddsåtgärder och resurstillgång. På så vis kan smittspridningen minskas och belastningen begränsas inom verksamheterna. 
Provtagning kan utöver att minska bortfallet av personalresurser i samhällsviktiga verksamheter också ge en bild av hur smittspridningen ser ut i samhället. 

## Vad är egentligen virus?
Virus är mikroskopiska partiklar som består av bland annat genetisk arvsmassa som kan fästa sig på kroppens celler och orsaka infektion. Virus beter sig som parasiter i bemärkelsen att de är beroende av en värdcell för att kunna utföra sin funktion; att föröka sig och förflytta (sprida) sig.

### Kroppens minne av viruset skyddar dig
Immunförsvaret har till uppgift att upptäcka och bekämpa virus som tagit sig in i kroppen. Efter att du tillfrisknat, finns antikroppar kvar i blodet som ett immunologiskt minne av infektionen. Det immunologiska minnet innebär att kroppen snabbt kan känna igen och oskadliggöra viruset, om det skulle komma tillbaka. 

Kunskapen om immunitet och dess omfattning efter genomgången covid-19-infektion är ännu begränsad men under utveckling. Det finns anledning att tro, utifrån kunskap om andra luftvägsinfektioner, att en grundimmunitet kommer finnas. Den kan verka helt eller delvist skyddande mot sjukdom vid återinfektion. Det går ännu inte inte att uppskatta hur varaktig immuniteten blir.

## Olika typer av provtagning
Det finns olika metoder för att påvisa förekomsten av virus och antikroppar  i kroppen. Metoderna är användbara för olika ändamål, och i olika faser av sjukdomsförloppet.

### Antigentest – upptäcker pågående infektion
En antigen är ett främmande ämne, till exempel en del av det nya coronaviruset, som hamnar i kroppen. Kroppens immunförsvar reagerar genom att bilda antikroppar för att bekämpa ämnet.

Antigentester är ett snabbtest (resultat inom 15–30 minuter) och kan användas som ett komplement till PCR-testning när det till exempel finns behov av ökad testning. Det är viktigt att antigentesterna används tidigt i sjukdomsförloppet, gärna inom tre dagar från första symptom. Testet kan också användas innan man uppvisar symptom. Antigentest visar ifall ett visst protein (antigen) av viruset finns i kroppen när det förökar sig i infekterade celler. 

I nuläget finns det ett stort utbud av antigentester och deras tillförlitlighet skiljer sig åt. Det pågår just nu studier på effekten av antigentester i Sverige där man jämför dess resultat med resultaten från PCR-tester på samma person. 

Om antigentesterna används rätt kan effekten bli mycket positiv för främst hälso- och sjukvården och äldreomsorgen.

### Serologisk undersökning ‒ upptäcker antikroppar efter avklarad infektion
En serologisk undersökning är ett så kallat antikroppstest vilket mäter förekomsten av antikroppar i blodet som har bildats till följd av virusinfektionen. Vid covid-19 bör antikroppar mätas först senare i infektionsförloppet eftersom det tar upp till 3 veckor för kroppen att bilda antikroppar efter sjukdomen brutit ut. Ett antikroppstest som tagits för tidigt kan därför behöva upprepas vid en senare tidpunkt för att testsvaret ska vara tillförlitligt.

Det finns två typer av serologiska tester just nu.

__Serologiskt snabbtest__ är ett patientnära engångstest som påvisar pågående eller avslutad covid-19-infektion genom att mäta särskilda typer av antikroppar i blodet. Provet görs genom ett stick i fingret av sjukvårdsutbildad personal. Svaret kommer inom 15 minuter. Testerna kan inte användas för privat bruk. 	

__Serologiskt laboratorietest__ mäter också antikroppar i blodet, men skickas iväg till kliniska laboratorier för en mer omfattande analys. Provet görs genom ett stick i armen av sjukvårdsutbildad personal. Blodet skickas iväg till regionens laboratorium för analys. Svaret dröjer ett par dagar.

kry.se > Article > Metoder för diagnostik

kry.se > Article > Covid-19 test > Image

Metoder för diagnostik av covid-19 

Antalet fall av insomni och sömnproblem har ökat i Sverige under de senaste åren, och ökningen sker främst hos unga kvinnor. Under rådande pandemi med konsekvenser som social distansering, karantän, släktträffar som inte blir av och den generella oron för både hälsa och ekonomi tycks sömnbesvären allt annat än avta.

Studier visar att [brist på sömn](https://www.kry.se/fakta/somnproblem/) kan öka risken för [stress](https://www.kry.se/fakta/stress/), leda till [högt blodtryck](https://www.kry.se/fakta/hogt-blodtryck/), [nedstämdhet](https://www.kry.se/fakta/depression-och-nedstamdhet/) och [diabetes](https://www.kry.se/fakta/diabetes/). Här kommer några goda råd på vägen om din sömn är påverkad av stress. 

### 1. Lär känna den inre klockan
Vår dygnsrytm styrs bland annat av vår inre klocka som sitter i den delen av hjärnan som kallas Hypotalamus. Vår inre klocka styrs i första hand av dagsljuset och reglerar när vi blir trötta och när vi känner oss pigga. På dagen håller vi oss vakna och alerta, och på kvällen när det blir mörkt börjar kroppen producera melatonin för att göra oss trötta och redo för sömn.
Under vintern när dagsljuset är begränsat kan den inre klockan bli störd. Även blått ljus från tv, datorer och mobiltelefoner kan störa kroppens produktion av melatonin. 

- Försök att gå till sängs och vakna ungefär samma tid varje dag.
- Se till att vistas utomhus i dagsljus, innan solen går ner, minst en gång per dag.
- Undvik blått ljus från skärmar ungefär en timme innan läggdags.
- Dämpa belysningen i hemmet ungefär 1–2 timmar innan läggdags.

### 2. Förbättra din sömnhygien 
Sömnen påverkas både av våra sovvanor samt vår sovmiljö. En god sömnhygien ökar förutsättningarna för en god natts sömn. Här följer några råd som visat sig kunna förbättra sömnen för de allra flesta.

- Ha en regelbunden kvällsrutin som gör att du mentalt förbereder dig på att varva ner. Det kan exempelvis vara att ta en dusch eller läsa en bok på kvällen. 
- Se till att sovrummet är mörkt och tyst. En temperatur runt 18 grader är att föredra.
- Välj en madrass och kudde som passar dina behov. Även dina sängkläder kan påverka sömnkvaliteten. Experimentera tills du hittar det som känns bäst för just dig.
- Undvik kaffe, te, alkohol och energidryck några timmar före läggdags.

### 3. Rör på dig varje dag
Fysisk aktivitet som promenader, cykling eller simning kan hjälpa till att släppa på spänningar som byggts upp under dagen och göra det lättare att somna på kvällarna. Hård fysisk träning bör dock undvikas strax innan du ska sova, eftersom det kan göra dig pigg och alert.

- Försök att röra på dig minst 20 minuter per dag. Det kan vara allt från promenader, trädgårdsskötsel, dans eller joggning.
- Träna utomhus medan det är dagsljus.
- Undvik hård fysisk träning en timme före läggdags.

### 4. Koppla sovrummet till sömn
Inom psykologin kallas det för stimuluskontroll när du lär hjärnan att bara associera ditt sovrum till rogivande aktiviteter. Målet är att göra det enklare att sova när du väl går och lägger dig. Andra vardagsbestyr som att äta, se på TV eller arbeta bör inte vara förknippat med sovrummet eftersom det kan trigga en stressreaktion som i sin tur kan försämra sömnkvaliteten. 

Du kan hjälpa din hjärna att koppla samman sovrummet med sömn genom att göra följande saker:
- Gå endast och lägg dig i sängen när du är trött.
- Undvik att ligga kvar i sängen för länge om du inte kan somna. Gå istället upp och ägna dig åt något rogivande tills du blir sömnig.
- Sov bara på kvällen/natten – och alltid i sängen. Undvik tupplurar under dagen på andra platser i hemmet.

Det kan också vara användbart att medvetet varva ned innan sängdags. Så hjärnan associerar sängen med ett avslappnat tillstånd. Nedan är en muskelavslappnande övning som kan hjälpa dig att varva ner eller hjälpa dig somna om ifall du vaknat under natten.
- Lägg dig bekvämt.
- Slappna av, blunda och fokusera på allt du känner i kroppen. Det kanske stramar i axeln eller pirrar under foten.
- Andas djupt och långsamt.
- Börja med huvudet, nacken och axlarna – och jobba dig ner till fötterna – notera var i kroppen du känner spänningar. Fokusera på att släppa spänningarna i varje kroppsdel, en i taget. Till exempel: Notera och känn in spänningen i nacken under inandningen och släpp taget om spänningen vid utandningen.
- Upprepa tills du känner dig avslappnad i hela kroppen.

Tänk på att det kan ta tid innan du känner av effekterna av ovanstående råd. Att förbättra sömnen kan vara en process som sker över lång tid. Fortsätt arbeta med rekommendationerna i några veckor – innan du utvärderar deras effekt.

kry.se > Din hälsa > 4 råd för att sova bättre under coronapandemin > CTA

kry.se > Din hälsa > 4 råd för att sova bättre under coronapandemin

kry.se > Din hälsa > 4 råd för att sova bättre under coronapandemin > Image

Oron för covid-19 och dess konsekvenser har lett till att fler sover sämre än innan. Här ger vi dig några verktyg för att hantera stress och därmed kunna sova bättre på nätterna.

kry.se > Din hälsa > 4 råd för att sova bättre under coronapandemin > Meta

Så sover du bättre under coronapandemin | Kry

4 råd för att sova bättre under coronapandemin

Under rådande pandemi behöver alla bidra genom att iaktta en skärpt hygien och minimera fysisk kontakt för att minska smittspridningen. Här följer de allmänna rekommendationerna som gäller tills vidare:

- God handhygien ‒ tvätta händerna ofta med tvål och varmt vatten.
- Undvik att röra vid ditt ansikte och ögon.
- Stanna hemma om du känner dig det minsta sjuk.
- Hosta och nys i armveck eller näsduk – coronaviruset sprids via droppsmitta.
- Håll fysiskt avstånd till andra, såväl inomhus som utomhus samt på allmänna platser och färdmedel. 
- Undvik resor med kollektivtrafik så långt det går, särskilt i rusningstid. Begränsa icke-nödvändiga resor utomlands.
- Jobba hemifrån om det är möjligt.
- Du som är över 70 år eller tillhör en riskgrupp bör begränsa nära kontakter. 

Är du gravid? [Läs mer om graviditet och förlossnings i coronatider](https://www.kry.se/din-halsa/graviditet-och-forlossning-i-coronatider/ "Läs mer om graviditet och förlossnings i coronatider").

Eftersom det inte är fastställt hur länge du är sjuk om du blir smittad av coronaviruset är det viktigt att du stannar hemma i minst sju dagar efter första symptomet. 

Förskolor och grundskolor ska vidta åtgärder för att minska smittspridningen. Symptomfria barn bör stanna hemma från för- och grundskola om en familjemedlem har konstaterats smittad av covid-19.


kry.se > Article > Corona hub > Minska smittspridning

kry.se > Article > Corona hub > Minska smittspridning > Image

Under rådande pandemi behöver alla bidra genom att iaktta en skärpt hygien och minimera fysisk kontakt för att minska smittspridningen.

kry.se > Meta > Article > Minska smittspridning

Minska smittspridning av coronaviruset | Kry

Minska smittspridning av coronaviruset

I försök att hejda smittspridningen av covid-19 har regeringar och myndigheter runtom i världen fattat beslut om alltifrån att begränsa folksamlingar till att stänga skolor. Miljonstäder och hela länder har försatts i karantän. På vissa håll är det fortfarande upp till var och en att bestämma själv, medan det på andra håll råder strikta regler för när, eller ens om, människor får lämna sina hem.

## Påtvingad eller påbjuden isolering?
Det förekommer alltså olika restriktioner, ibland med snarlika innebörd. Vi reder ut begreppen och vad som gäller, när och för vem.

### Karantän
Karantän innebär en påtvingad tidsbegränsad isolering av människor som antas ha exponerats för viruset och därmed själva är misstänkt smittade/bärare av viruset, men inte sjuka. Karantänen pågår tills det att inkubationstiden för smittan är över. Att sitta i karantän är en kraftfull åtgärd som är noga reglerad i smittskyddslagen. Eftersom sjukdomen covid-19 är klassad som samhällsfarlig, kan smittskyddsläkaren i respektive sjukvårdsregion ta beslut om karantän för friska personer. 

### Isolering
Det är var och ens skyldighet enligt smittskyddslagen att inte utsätta andra för risk för smitta. Med isolering menas en påtvingad isolering av personer som har konstaterats bära på smittan. Syftet är att separera dessa från andra som inte är sjuka och på så vis förhindra smittspridning. Under coronapandemin kallar vissa isoleringen för “corona-isolering”.

### Självisolering
Personer med symptom som skulle kunna kunna tyda på att de bär på smittan rekommenderas självisolering i hemmet. Isoleringen pågår i minst sju dagar efter första symptomet och fram till dess att personen varit symptomfri i minst 48 timmar.

### Frivillig hemkarantän
Människor som varken konstaterats sjuka eller har några symptom kan välja att sätta sig i frivillig karantän för att på så vis bidra till minskad smittspridning. Detta är något som många företag valt att applicera för sina medarbetare.

### Social distansering
Det går att bidra till minskad smittspridning utan att nödvändigtvis kapa all interaktion med omvärlden. Social distansering är en åtgärd som syftar till att bromsa upp eller åtminstone jämna ut de akuta effekterna av pandemin. Det görs genom att människor aktivt håller en distans om minst en meter mellan varandra. En mer korrekt benämning skulle därför vara fysisk distansering. 

Genom att minska kontakterna mellan smittade och icke-smittade kan smittöverföring minimeras vilket underlättar för sjukvården. Att undvika kontakt på nära håll är helt enkelt en solidaritetshandling.

## FAQ

__Fråga:__		Jag är ung och frisk, ska jag ändå jobba hemifrån?
__Svar:__		Kan du jobba hemifrån så ska du det. Det kallas självisolering. Promenera gärna, men begränsa kontakten med andra. Undvik folksamlingar i kollektivtrafik, på affären eller andra platser. 

__Fråga:__		Jag känner mig sjuk, ska jag isolera mig hemma?
__Svar:__		Har du symptom såsom snuva, feber eller hosta ‒ även om du bara känner dig lite sjuk ‒ så ska du stanna hemma. På så sätt bidrar du till att minska smittspridning av coronaviruset, skydda äldre och riskgrupper samt minska belastningen på vården. 

__Fråga:__		Ska jag åka till sommarstugan och isolera mig?
__Svar:__		Just nu är rekommendationerna att minimera icke-nödvändigt resande, även inom landet och särskilt till och från städer med stor smittspridning. 

__Fråga:__		Min mamma bor ensam och jag är orolig för hennes psykiska 
		välmående om jag inte kan hälsa på. Hur ska jag tänka?
__Svar:__		Det är en utmanande period nu, för de allra flesta. Personer över 70 år är en [riskgrupp](https://www.kry.se/din-halsa/covid-19-riskgrupper/ "riskgrupper") för coronaviruset och är därför ombedda att undvika sociala kontakter, men att ringa går bra. Vill du ändå besöka din mamma kan du alltid rådgöra med boendet och personalen, säkra besök kan ordnas i vissa fall.

__Fråga:__		Pappa bor på äldreboende, kan jag hälsa på under coronapandemin?
__Svar:__		Just nu råder besöksförbud på äldreboenden i flera kommuner. Ta reda på vad som gäller där din pappa bor. Tänk på att personer över 70 år är en riskgrupp för coronaviruset och är därför ombedda att undvika sociala kontakter. Håll kontakten genom att ringas.

__Fråga:__		Jag är en frisk 74-åring. Kan jag hälsa på mina friska barnbarn?
__Svar:__		Uppmaningen från myndigheterna är för närvarande att avstå nära sociala kontakter för åldersgruppen 70 år och äldre. Men att ses utomhus med 1,5–2 meters avstånd kan fungera. Tyvärr bör ni avstå från att kramas. Försök att håll kontakten via telefon och dator om ni inte kan ses utomhus. 

__Fråga:__		En person i familjen är sjuk, ska alla stanna hemma då?
__Svar:__		Symptomfria barn kan gå till förskola, grundskola, fritidshem eller gymnasieskola som vanligt om en i familjen är sjuk. Detta gäller om den som är sjuk __inte__ har testat positivt för covid-19. Försvinner symptomen efter mindre än ett dygn kan barn återgå till skolan efter 48 symptomfria timmar. Uppvisar barn symptom på covid-19 bör barnet testa sig. Detta gäller alla barn från förskoleklass och äldre. Om inget test ges eller i väntan på provsvaret ska barn stanna hemma i minst sju dagar. Läs mer om testning i din region på [1177.se](https://www.1177.se/Stockholm/ "1177.se"). 

Barn bör stanna hemma från för- och grundskola i minst sju dagar om en familjemedlem har __konstaterats__ smittad av covid-19. Övriga familjemedlemmar ska också stanna hemma och jobba/studera, om möjligt, i sju dagar och testa sig efter fem dagar för att minska smittspridningen. De som inte kan jobba hemifrån har rätt till smittbärarpenning från Försäkringskassan. 

__Fråga:__		Finns det någon lag om vem som ska vara i karantän?
__Svar:__		Då regeringen har klassat det nya coronaviruset som allmänfarligt och samhällsfarligt så kan myndigheter ha starkare beredskap. Det betyder att regionernas smittskyddsorganisationer har rätt att ställa krav om hälsokontroll, karantän och avspärrning ‒ allt för att minimera smittspridning i samhället.

__Fråga:__		Vad betyder det att någon är i karantän på sjukhus?
__Svar:__		Det betyder att personen som insjuknat till följd av coronaviruset vistas isolerad på sjukhus. Det är med stöd av smittskyddslagen som all fysisk interaktion mellan den sjuka och omvärlden är begränsad tills personen bedöms vara frisk igen. Sjukhuspersonal bär skyddsutrustning för att inte bli smittade eller sprida smittan vidare.


kry.se > Corona hub > Article > Karantän – vad är det?

kry.se > Corona hub > Article > Karantän – vad är det? > Image

Kry.se > Corona hub > Article > Karantän – vad är det? > Metainfo

kry.se > Corona hub > Article > Karantän – vad är det? > Metaimage

Karantän – vad är det?

Att känna oro är inte farligt, men det kan vara väldigt jobbigt och obehagskänslor kan lätt fylla vardagen. Här är psykologens bästa tips för hur du kan hantera din oro över coronaviruset.  
## Oro är en naturlig reaktion
Det är inte konstigt att känna sig orolig över covid-19 och dess konsekvenser. Särskilt nu när läget är osäkert, många beslut fattas på kort tid och ingen kan säga säkert när coronavirusets spridning är över. Oro är en naturlig reaktion när vi ställs inför situationer vi inte vet hur vi ska hantera – känslan fungerar som en signal till oss att leta efter lösningar. Att vara orolig är inte farligt men kan upplevas obehagligt, särskilt om vi går runt med en ständig stress och oro under en längre tid.

## Sex tips för att hantera oro
__1. Begränsa informationsflödet__
För mycket information kan spä på din oro – försök hitta en lagom balans för att dämpa oron. Bestäm dig till exempel för att bara titta på en nyhetssändning per dag och ta del av information från Folkhälsomyndigheten. Undvik sociala medier, där du inte kan vara säker på vad som är sant och inte.

__2. Stötta varandra__
Det kan kännas skönt att prata om sina känslor med vänner och familj. Kan ni inte träffas just nu är ett telefonsamtal eller videosamtal bra alternativ – det viktiga är att ni håller kontakten. 

__3. Gör något du mår bra av__
Vad brukar få dig att må bra och ge dig energi i vanliga fall? Kanske tycker du om att måla, lyssna på musik eller baka? Genom att fokusera på något du gillar ett tag får du en välbehövlig paus från oron. 

__4. Skriv ner dina tankar__
Att göra något praktiskt kan ge dig en känsla av kontroll, även när det handlar om problem du inte kan lösa. Skriv ner alla jobbiga tankar och känslor du upplever och försök att släppa dem sedan. 

__5. Följ rekommendationerna__ 
Följ myndigheternas beslut och rekommendationer kring till exempel [handtvätt](https://www.kry.se/din-halsa/tvatta-handerna/ "tvätta händerna ") och andra skyddsåtgärder. Då kan du känna dig trygg i att du gör allt du kan.

kry.se > Din hälsa > Så hanterar du oro över coronaviruset

Så hanterar du din oro över coronaviruset

Det är många som är oroliga över sin egen hälsa, sina närstående och utvecklingen i samhället. Att känna oro är inte farligt, men det kan vara väldigt jobbigt och obehagskänslor kan lätt fylla vardagen. Här är psykologens bästa tips för hur du kan hantera din oro över coronaviruset.  

kry.se > Din hälsa > Så hanterar du oro över coronaviruset > Metainfo

Så hanterar du oro över coronaviruset

## Vad är egentligen ett virus?
Virus är de minsta biologiska partiklarna som kan infektera levande organismer. De kan generellt delas in i två kategorier; den ena utan hölje (hit hör till exempel viruset som orsakar vinterkräksjukan) och den andra med hölje. Höljet är en hinna som består av fett och protein. Coronaviruset är just ett sådant virus, vilket är goda nyheter eftersom det betyder att viruset är lättare att ha ihjäl, eller att inaktivera.

## Tvål angriper viruset
Syftet med tvål, liksom med andra lösningsmedel, är att lösa fett. När du tvättar dina händer med tvål (och vatten) angriper tvålen virusets fetthölje och löser upp det, vilket leder till att viruset ”ramlar sönder”.

## Fungerar handsprit mot virus?
Handsprit verkar denaturerande, vilket betyder att den spränger sönder virusets cellstruktur. Det gör att viruset inte längre kan verka eller ha kvar sin funktion. Handsprit håller länge, bäst-före-datumet brukar vara omkring 12 månader efter att förpackningen öppnats.

## Vad är mest effektivt – handsprit eller tvål? 
Vad är egentligen bäst, tvål och vatten eller handsprit? Handsprit rekommenderas om du inte har tillgång till tvål och vatten. Oavsett om du rengör händerna med tvål och vatten eller med handsprit, så är det viktigt att du gör det på rätt sätt. I vården använder man först tvål och sedan oftast handsprit, men det beror på att hygienkraven är ännu högre där.

### SÅ HÄR TVÄTTAR DU HÄNDERNA MED TVÅL
Kavla upp ärmarna och ta av dig smycken och klocka. Fukta sedan händerna och ta tvål. Löddra in hela händerna med omsorg. Tvätta ovansidan av händerna, mellan alla fingrar och under naglarna. Inkludera även tummarna. Räkna långsamt till 20 under tiden som du löddrar. Skölj därefter händerna rena från tvål under varmt rinnande vatten. Se till att alla tvålrester försvinner. Torka sedan händerna med engångshandduk, om du inte är hemma.

### SÅ HÄR RENGÖR DU HÄNDERNA MED HANDSPRIT
Häll handsprit (minst 3 milliliter) i en kupad handflata. Gnid in hela händerna: handlovar, handryggar, fingertoppar och områdena mellan fingrarna. Fortsätt gnida tills det att händerna är helt torra.

Har du mycket smuts eller fett på dina händer försämras effekten. Gnugga då bort smutsen innan du rengör med handsprit.

## Hjälp ditt barn att tvätta händerna

Att tvätta händerna i minst 20 sekunder är inte särskilt svårt för vuxna, men det kan vara en utmaning för barn. Testa något av följande tips för att göra handtvättning roligare:

- Sjung en sång som är ungefär 20–30 sekunder lång. Hitta på en egen eller använd en som redan finns.
- Köp en barntvål. Barn dras ofta till färger och figurer. En tvålflaska som ser ut som en anka är förmodligen roligare att använda.
- Tävla med ditt barn och se vem som kan göra upp det största löddret av tvålen.

## Uttorkade händer
En frekvent upprepad rutin av tvålad handtvätt och handspritande tär på hudens yttre lager. Händerna kan kännas riktigt irriterade efter ett par veckors skärpt hygienrutin.

För att underlätta för torra händer finns några enkla knep som du kan ta till:

- Använd diskhandskar vid städning och handdisk.
- Återfukta med mjukgörande kräm, gärna flera gånger om dagen.
- Sov med bomullsvantar.

## En liten insats med stor effekt
Det är väl knappast en vetenskap att tvätta händerna, tänker du kanske. Men faktum är att många slarvar, både vad gäller noggrannhet och tidslängd. I en tid av smittspridning kan små individuella insatser göra stor skillnad för hela samhället – så påminn varandra om vikten av en strikt handhygien. Löddra på!


kry.se > Corona hub > Article > Tvätta händerna med tvål

kry.se > Tvätta händerna > Image

Handtvätt är en av de viktigaste åtgärderna som vi kan ta till för att förhindra smittspridning av det nya coronaviruset. Vi förklarar hur det kommer sig.

kry.se > Article > Tvätta händerna > Metainfo

kry.se > Tvätta händerna > Metaimage

Därför är tvål avgörande för att förhindra smittspridning | Kry

Därför är tvål avgörande för att förhindra smittspridning

Kunskapen om covid-19 i förhållande till graviditet är ännu begränsad. Även om få studier för närvarande finns tillgängliga, så ökar kännedomen om sjukdomen och dess risker och konsekvenser ständigt. Forskning pågår för fullt och ny information tillkommer allt eftersom. 

## Utgör gravida en riskgrupp?
Baserat på vad vi vet hittills verkar det som att den största andelen gravida som smittas inte uppvisar några, eller endast lindriga, symptom. Gravida kvinnor som smittas sent i graviditeten löper dock en ökad risk att bli svårt sjuka jämfört med icke gravida kvinnor i samma ålderskategori.

Gravida ska vara extra uppmärksamma på [tidiga symptom på covid-19](https://www.kry.se/fakta/coronavirus/ "tidiga symptom på covid-19"), såsom feber, hosta eller svårigheter att andas, och då genast söka vård.
Extra vikt i graviditetens slutskede påverkar lungornas utrymme att expandera vid andning, något som kan påverka andningskapaciteten vid en [luftvägsinfektion](https://www.kry.se/fakta/luftvagsinfektioner/ "luftvägsinfektion").

Rekommendationen är att gravida vidtar samma [försiktighetsåtgärder](https://www.kry.se/din-halsa/minska-smittspridning/ "försiktighetsåtgärder") som alla andra, i syfte att undvika smitta. För att förebygga att bli sjuk i covid-19, särskilt under den sista delen av graviditeten, rekommenderas gravida med kända riskfaktorer såsom högt blodtryck, diabetes och fetma att begränsa kontakten med personer utanför hemmet.

Vid svår covid-19-sjukdom finns en generellt ökad risk för trombos, en typ av blodpropp. Gravida personer har också, på grund av sin graviditet, redan en ökad risk för blodpropp. Sannolikt förstärks de sammantagna riskerna för trombos vid en allvarlig covid-19-infektion. Därför får gravida sjuka i covid-19 som behandlas på sjukhus även förebyggande läkemedelsbehandling mot trombos. 

## Påverkas fostret om den gravida är sjuk?
Det finns en viss misstanke om att en gravid med svår covid-19-infektion kan orsaka tillväxthämning hos fostret. Skulle det vara så, följs den gravida upp med extra ultraljud för att kontrollera fostrets tillväxt. 

Baserat på den kunskap som finns just nu finns inget som tyder på att nyfödda riskerar bli svårt sjuka om de skulle bli smittade av coronaviruset. Skulle barnet visa tecken på luftvägsinfektion såsom trötthet, feber och hosta så är det alltid rekommenderat att ha läkarkontakt.

## Får partnern följa med på förlossningen?
Till följd av pandemin råder nya regler och rekommendationer vid landets sjukhus. Huruvida man får ta med sig en partner till ultraljud, annan relaterad förlossningsvård eller vid själva förlossning skiljer sig mellan olika regioner. Ta reda på vad som gäller i din region genom att besöka sjukhusets webbplats. Där kan du läsa aktuell information om medföljare och besökare. 

I region Stockholm får partner utan sjukdomssymptom följa med till länets alla förlossningskliniker och BB. Däremot är det inte tillåtet att lämna rummet under vistelsen och ni får inte komma och gå från avdelningen. Om det är aktuellt med till exempel en doula eller en stödperson under förlossningen ska det ofta vara avtalat i förväg.

## Hur påverkas förlossningen under coronapandemin?
En förlossning ska alltid vara trygg och värdig, oavsett om den födande är frisk eller sjuk.

Just nu finns en stark avrådan vid planerad hemförlossning eller vattenfödsel, på grund av att kunskapen kring smittorisken inte är kartlagd för dessa typer av födslar.

Vid misstänkt eller bekräftad covid-19-smitta sker förlossningen i ett isolerat rum eller på en särskild avdelning, och vårdpersonalen bär skyddsutrustning. På vissa sjukhus är användandet av lustgas begränsat för den som är sjuk i covid-19.

Är allt som det ska med den nyfödda och den nyförlösta så strävas det efter en tidig hemgång från sjukhuset. På så vis kan plats frigöras på sjukhusen.

## Hur fungerar det med amning och covid-19?
Det finns inget som tyder på att coronaviruset skulle passera genom bröstmjölken. Fördelarna med att amma, om det är ett fungerande alternativ för föräldern och barnet, är många. Bröstmjölken innehåller mycket näring och ämnen som stimulerar immunförsvaret och därmed minskar risken för infektion.

Fortsätt med de [hygienrutiner](https://www.kry.se/din-halsa/minska-smittspridning/ "hygienrutiner") som är allmänt rekommenderade under pandemin: noggrann handtvätt, hosta och nys i armvecket och undvik folksamlingar. 

kry.se > Corona hub > Article > Graviditet och förlossning i coronatider – detta är vad som gäller

kry.se > Article > Graviditet och förlossning > Image

Den rådande pandemin för med sig ovisshet ‒ även för den som är gravid och ska föda barn. Läs Krys översikt över det som gäller vid graviditet och covid-19.

kry.se > Article > Graviditet och förlossning i coronatider

kry.se > Article > Graviditet och förlossning > Metaimage

Graviditet och förlossning i corona – vad som gäller | Kry

kry.se > reviewer > Elisabeth Rosén

Elisabeth Rosén

legitimerad läkare, specialisttjänstgöring inom gynekologi och obstetrik

Graviditet och förlossning i coronatider – detta är vad som gäller

### Så fungerar ditt immunförsvar
När immunförsvaret känner av ovälkomna inkräktare i kroppen, som ett virus eller en bakterie, producerar kroppen cytokiner vars uppgift är att bekämpa inkräktaren. Cytokiner är små proteiner som skickar signaler till cellerna att agera mot viruset eller bakterien. 

När kroppen angriper till exempel ett virus ökar blodflödet och blodkärlen läcker vätska till omgivande vävnad. Det leder till svullnad som är avsedd att fånga in främmande substanser och förhindra att de kommer i kontakt med frisk vävnad. Allt detta är en del av kroppens inbyggda läkningsprocess. Denna läkningsprocess kan också öka produktionen av T-celler i kroppen. [Läs mer om T-celler här](https://www.kry.se/din-halsa/covid-19-detta-vet-vi-nu/).

På kort sikt skyddar dessa aktiviteter kroppen och ser till att den läker och blir frisk. Men på lång sikt är det inte hållbart. Vårt immunförsvar är  utformat för att bromsa läkningsprocessen när kroppen har bekämpat till exempel ett virus och du är på bättringsvägen. Om det här inte sker fortsätter immunförsvaret att skicka ut cytokiner – men istället för att skydda kroppen så skadas den.

### Cytokinstorm – ett immunförsvar utan broms
Reaktioner som [astma](https://www.kry.se/fakta/astma/) och hösnuva eller tillstånd som [reumatism](https://www.kry.se/fakta/reumatiska-sjukdomar/), multipel skleros (MS) och [psoriasis](https://www.kry.se/fakta/psoriasis/) är exempel på när kroppen utlöser ett immunförsvar när den inte borde göra det. Det finns inget virus eller bakterie att angripa, så kroppen skadar frisk vävnad i stället. Fenomenet kan även drabba vissa covid-19-patienter och det kallas cytokinstorm.

De här antiinflammatoriska cytokinerna orsakar istället mer inflammation och leder till att vissa cytokiner frisätts okontrollerat i kroppen. Som ett resultat öppnar sig blodkärlen alltför mycket, blodtrycket och syrenivåerna i kroppen sjunker. Blodproppar bildas och minskar ytterligare blodflödet till vitala organ. När organen börjar svikta kan patienten hamna i chock och riskera permanent skada – eller i värsta fall avlida.

### Upptäckt av cytokinstormar räddar liv 
Cytokinstormar ökar risken att bli allvarligt sjuk i covid-19 och både virusforskare och läkare tror att det är en orsak till de flesta dödsfallen. Det nya coronaviruset är fortfarande relativt okänt och mer studier behövs, men den ökade kunskapen om cytokinstormar räddar redan liv och förbättrar prognosen för många patienter.

Till exempel kan ökade nivåer av vissa inflammatoriska biomarkörer vara tecken på en cytikonstorm. Biomarkörer är substanser i kroppen som mäts via till exempel ett blodprov och kan visa om något inte står rätt till. Genom att leta efter dessa markörer kan läkare identifiera vilka patienter som är mest utsatta och behandla dem innan cytokinstormen blåser upp. 

Fortsatt forskning är oerhört viktigt för att klargöra vilka åtgärder som behövs mot covid-19 – och när immunförsvaret måste bromsas för att inte tappa kontrollen och skada kroppen.