Ladda ned Ladda ned

Håravfall

Är din borste full av hårstrån? Oroa dig inte. Det är helt normalt. Vi tappar ungefär 100 hårstrån om dagen. Det är först när vi tappar betydligt fler hårstrån än så som det handlar om håravfall. På KRY kan du få hjälp vid håravfall.

På huvudet finns det omkring 100 000 hårstrån. De växer cirka en centimeter i månaden och sitter kvar mellan två till sex år. Hårstrån genomgår tre faser: tillväxtfasen, övergångsfasen och vilofasen. Under tillväxtfasen, som varar minst tre år, är 85 % av hårsäckarna aktiva medan 15 % vilar. Övergångsfasen kommer efter tillväxtfasen och pågår några veckor. Därefter kommer en tremånadersperiod som kallas för vilofasen. Det är efter vilofasen som hårstråna lossnar och vi hittar dem i hårborsten eller i duschen.

Det finns olika orsaker till håravfall. De som du själv inte kan påverka kallar vi här inre faktorer. Orsaker som har med livsstil och sjukdomar att göra och som du kan påverka själv hittar du under yttre faktorer. Här hittar du de vanligaste orsakerna till håravfall.

Inre faktorer

Alopecia areata är en så kallad autoimmun sjukdom som ger kala fläckar på huvudet.

Alopecia totalis är också en autoimmun sjukdom. Den gör att allt hår på huvudet lossnar.

Hormoner påverkar håret. Efter en förlossning är det till exempel naturligt att du tappar mer hår än vanligt under några månader. Kvinnor som har kommit i klimakteriet upplever ofta att de får tunnare hår. Ibland kan håravfall också vara ett tecken på sköldkörtelsjukdom.

Ärftlighet är den vanligaste orsaken till håravfall och drabbar fler män än kvinnor. Ungefär 40 % av alla män har vad som kallas manligt ärftligt håravfall. Hos vissa män börjar håret bli tunnare redan i tjugoårsåldern.

För kvinnor som börjar tappa håret i samband med menopaus kan det vara svårt att veta om det orsakas av klimakteriet, är ärftligt eller har andra orsaker.

Yttre faktorer

Bantning genom näringsfattiga dieter samt intensiv bantning kan göra att du börjar tappa mer hår än vanligt.

Brist på vitaminer och mineraler påverkar ditt hår.

Infektioner kan göra att du tre till fyra månader efter det att du blivit sjuk märker att du förlorar mer hår än normalt under en tid.

Kemiska processer som hårblekning med starka medel påverkar håret negativt.

Läkemedel kan ge håravfall. Det kan till exempel vara vissa läkemedel som tunnar ut blodet, reglerar pulsen (så kallade betablockerare), p-piller, antidepressiva läkemedel samt Litium.

Stress och psykisk ohälsa kan påverka håret negativt. Det växer dock ofta ut igen när du mår bättre.

Svampinfektioner i hårbotten påverkar hur ditt hår mår och kan göra att mängden hår som faller av ökar.

Män som drabbas av håravfall ser ofta först att deras hårfäste kryper högre upp ovanför tinningarna. Hos kvinnor är det inte lika synligt utan håret blir gradvis tunnare.

Om du anar att ditt håravfall beror på att du stressar för mycket eller att din kost är för näringsfattig kan du försöka att minska din stress och äta mer balanserad mat. Tala med din läkare om du tror att något läkemedel eller någon sjukdom ligger bakom att du tappar mycket hår.

Du hittar receptfria läkemedel mot håravfall på bland annat apotek.

Det finns även receptbelagda läkemedel mot håravfall som ges efter individuell bedömning av läkare. Eftersom håret ofta är en betydande del av vårt utseende kan det vara påfrestande när vi märker att vi får mindre och tunnare hårväxt. Men det finns hjälp. Samtalsterapi som kognitiv beteendeterapi, KBT, ger dig redskap att hantera förlusten av hår och må bra.

Privata kliniker erbjuder olika behandlingar för att ge mer hår, till exempel hårtransplantation. Behandlingarna betalar du privat.

Sök vård om du får kala fläckar eller har tappat det mesta av håret, eller:

  • om du har håravfall och andra symptom som kan tala för sjukdom
  • om du har tappat håret och det inte kommer tillbaka efter sex månader
  • om du är kvinna, har håravfall och samtidigt mer hårväxt på kroppen
  • om du tror att ditt håravfall kan bero på läkemedel
  • om hårbotten är röd, öm eller irriterad.
  • rådgivning
  • psykologisk behandling
  • individuell bedömning och recept på läkemedel vid behov.
Senast uppdaterad:
25 februari 2019
Granskare:
Joakim Röstlund, Medicinskt ansvarig läkare