Här kan du läsa mer om hur du gör för att lindra några av de vanligaste besvären som kan drabba dig i vår svenska natur, och när det är dags att söka vård.
Geting- och bistick
Bin och getingar har en gadd som de sticker in i huden när de känner sig trängda eller hotade. Gadden sitter ihop med en giftblåsa. Det är vanligt att få en kraftig reaktion i huden med svullnad, värme, rodnad och pulserande smärta. Om du är allergisk brukar du få en allergisk reaktion tidigast vid andra eller tredje sticket.
Så behandlar du ett stick
Kyl stickstället med en isbit invirad i exempelvis en servett eller en handduk, eller badda med alsolsprit. Om du har blivit svullen efter bettet kan du till exempel använda kylande gel, lokalbedövande salva, salva som innehåller kortison eller antihistamintabletter. Sätt ett plåster över stickstället för att undvika att klia sönder huden och få en infektion.
Använd en pincett och ta bort gadden om den sitter kvar eftersom den kan fortsätta att föra in gift i huden, även om insekten är borta.
Då bör du söka vård
Om du sedan tidigare vet att du är överkänslig mot exempelvis getingstick och har en adrenalinpenna ska du använda den direkt om du blir stucken i väntan på akut läkarvård.
Sök vård om du har fått ett geting- eller bistick i munnen eller nära ögat. Det gäller även om det kliar i halsen eller om du får svullna läppar eller kliande utslag efter ett bett. Du bör också söka vård om du har blivit stucken av flera insekter samtidigt och huden reagerar med kraftig svullnad eller klåda.
Fästingbett
Ett fästingbett som orsakar en liten svullnad, rodnad eller kliar är ofta bara en normal hudreaktion – som efter vilket bett som helst. Vissa fästingar bär på smitta som kan orsaka borrelia eller TBE.
Om du upptäcker en fästing på dig själv eller någon annan är det viktigt att ta bort den så fort som möjligt. Detta minskar risken för att du får i dig smittoämnen från fästingen.
Så här tar du bort en fästing:
- Använd en pincett eller en fästingborttagare.
- Ta tag om fästingen så nära huden du kan och dra den långsamt rakt ut från kroppen.
- Försök få bort så mycket som möjligt av fästingen. Om det skulle finnas rester kvar kan du låta det vara.
- Tvätta bettet med tvål och vatten.
Då bör du söka vård
Om en röd fläck syns vid bettet först en vecka eller mer efter ett fästingbett, och som växer sig större än fem centimeter i diameter, bör du vända dig till vården.
Du bör även söka vård om du en tid efter ett fästingbett får feber, huvudvärk, är ovanligt trött och har värk i muskler eller leder.
Sök vård akut om du får kraftig huvudvärk, kräkningar eller andra besvär efter ett fästingbett. Vid symptom som tyder på anafylaktisk chock ska du snabbt uppsöka en akutmottagning eller ringa 112.
Huggormsbett
Huggormsbett gör vanligtvis ont och du kan se två små prickar bredvid varandra på huden med några millimeters avstånd. Huggormsbett kan ge lokala hudreaktioner med en blåaktig svullnad – om giftet sprids i kroppen kan du bli allmänpåverkad och uppleva exempelvis domningar.
Ett huggormsbett kan leda till många olika reaktioner. En del blir bara svullna runt bettet medan andra kan bli svårt sjuka. Vilka symptom du får beror på var på kroppen du har blivit biten och hur mycket gift du har fått i dig. Barn, äldre och gravida är extra känsliga.
Ring Giftinformationscentralen
Du bör alltid ringa Giftinformationscentralen via 112 eller på telefon 010-456 67 00 efter ett huggormsbett för att få råd.
Avvakta inte hemma utan åk till sjukhuset för observation. Åk inte ensam även om du är opåverkad, utan be någon köra dig.
Ring omedelbart 112 om du känner dig sjuk med illamående och kräkningar, magsmärtor, diarré, yrsel, kallsvettning, hjärtklappning, svullna läppar eller andningsbesvär efter ett huggormsbett.
