Kry-logo
Ladda ned
Åksjuka – rörelsesjuka

Åksjuka – rörelsesjuka

Åksjuka och sjösjuka är vardagliga ord för rörelsesjuka. Besvären är antagligen kopplade till balanssinnet. Typiska symptom är illamående, kräkningar och yrsel. Du kan även känna dig trött, kallsvettas och få hjärtklappning. Det brukar hjälpa att titta i färdriktningen, fästa blicken på horisonten och andas frisk luft. Läkemedel kan lindra besvären.

Allmänt om åksjuka

Det är vanligt att drabbas av åksjuka eller sjösjuka under resor med bil, buss, tåg, båt eller flyg. Karuseller eller exempelvis berg- och dalbana kan också utlösa rörelsesjuka, som det heter på läkarspråk.

Så kallad cybersjuka är en omvänd variant av åksjuka. Då är det de rörliga, virtuella bilderna på en skärm eller bioduk som ger intryck av att du själv är i rörelse och därför påverkar synen och balansen.

Åksjuka är vanligast hos barn i åldrarna 2-12 år – små barn under två år drabbas sällan eftersom balansorganet inte är fullt utvecklat. Symptomen blir ofta lindrigare med åren och ju mer du färdas i olika fordon. Vissa personer är särskilt känsliga för rörelseförändringar och kan ha besvär i samband med resor under hela sitt liv. Om du har migrän eller är gravid kan det vara särskilt lätt att bli åksjuk eller sjösjuk.

Symptom vid åksjuka

Vid åksjuka är det vanligt att bli trött och må illa. Illamående leder ofta till kräkningar och du kan även känna dig kallsvettig eller få hjärtklappning. Besvären är starkt kopplade till rörelse och klingar av ungefär 15 minuter efter resan.

Vanliga symtom:

Andra tänkbara förklaringar

Yrsel och illamående som inte tydligt kan kopplas till någon form av rörelse i exempelvis ett fordon kan bero på kristallsjuka eller virus som sätter sig på balansnerven. Åksjuka kan ibland förväxlas med magbesvär som orsakar illamående och kräkningar, till exempel matförgiftning eller magsjuka – men då är det inte rörelse som är huvudorsaken.

Uttorkning och värmeslag kan påminna om åksjuka, men den bakomliggande orsaken är vätskeförlust eller överhettning.

Orsaker till åksjuka

Åksjuka har en koppling till rörelse. Ofta uppstår besvären under resor i olika fordon som bil, buss, tåg, båt eller flyg. Det är också vanligt att få symptom om du till exempel åker karusell eller berg- och dalbana. En sorts åksjuka kan även uppstå om du själv är på fast underlag och tittar på rörliga bilder som ger en virtuell känsla av att du är i rörelse. Det kallas för cybersjuka.

Åksjuka beror antagligen på en överstimulering av balanssystemet eller en bristande koordination mellan syn och balansintryck. Den exakta, bakomliggande mekanismen är inte klarlagd.

Barn mellan 2-12 år drabbas oftare av åksjuka än andra, men även vuxna kan må dåligt av rörelseförändringar. Graviditet och migrän kan göra dig extra känslig.

Faktorer som kan utlösa eller förvärra åksjuka:

  • dålig ventilation
  • att sitta bakvänd mot färdriktningen
  • att läsa eller titta ner
  • att inte kunna se omgivningen
  • trötthet
  • intag av mat och alkohol inför eller under resan
  • graviditet
  • migrän
  • ångest och oro.

Behandling vid åksjuka

Åksjuka lindras i första hand med egenvård, som att exempelvis sitta framåtvänd vid resor, andas frisk luft och avstå från mat och alkohol inför resan. Vid åksjuka som ger svårare besvär kan du behöva behandling med hjälp av receptfri eller receptbelagd medicin.

Det är vanligt att få tabletter mot åksjuka som intas någon timme före avresan eller aktiviteten. För vuxna finns även läkemedel i form av tuggummi eller plåster som kan hjälpa mot åksjuka – tuggummit kan användas inför och under själva aktiviteten medan åksjukeplåster appliceras några timmar tidigare.

Barn under två år bör inte få läkemedelsbehandling mot åksjuka. Från två års ålder kan det ibland finnas anledning att lindra besvären med läkemedel.

Vid yrsel, illamående och kräkningar eller allmänpåverkan som inte är kopplade till någon form av rörelse behöver vården utreda andra, bakomliggande orsaker.

Vad du själv kan göra

Om du brukar bli åksjuk är det bra att vara lite extra förberedd inför exempelvis en båt- eller tågresa. Försök att vara utvilad och avstå från alkohol och mat i nära anslutning till resan. Vanliga tips mot åksjuka är att sitta i färdriktningen och fästa blicken på horisonten om du kan. Frisk luft brukar också lindra illamående och andra besvär vid åksjuka.

Så här kan du lindra besvär inför en resa:

  • undvik mat i direkt anslutning till resan eller aktiviteten, ät istället några timmar tidigare
  • undvik alkohol och rökning.

Så här kan du lindra besvär under en resa:

  • sitt framåtvänd och titta i färdriktningen när du åker exempelvis bil, buss och tåg – det gäller däremot inte små barn som färdas i bakåtvänd barnstol av trafiksäkerhetsskäl
  • andas frisk luft, öppna fönstret om du åker bil eller sitt utomhus under båtresor
  • fixera blicken vid horisonten om du kan, annars på vägen eller ett fast föremål
  • sitt gärna i framsätet om du åker bil eller långt fram i exempelvis en buss
  • sitt i den främre delen av kabinen under flygresor, framför vingarna
  • avstå från att läsa eller titta på på skärmar.

Små barn som lätt blir åksjuka kan med fördel sova under resan. Planera gärna resan när barnet ska sova om du kan.

På apotek finns olika medel mot åksjuka som du tar inför en resa, bland annat åksjuketabletter. De minskar känsligheten för rörelseförändringar, men kan försämra reaktionsförmågan och göra dig trött.

Då bör du söka vård

Om du har stora besvär med åksjuka som du inte kan lindra själv bör du söka vård. Det gäller även om du fått läkemedel mot åksjuka som inte hjälper.

Vid åksjuka som inte avtar eller går över 15 minuter efter avslutad resa eller utlösande situation kan du behöva hjälp av vården för att utreda dina besvär.

Sök vård om du har symptom som liknar åksjuka, men utan tydlig koppling till rörelse.

Sök vård akut vid hastigt påkommen yrsel eller illamående i kombination med domningar, känselbortfall eller synbortfall. Det gäller även buksmärtor och bröstsmärtor.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp med åksjuka. En sjuksköterska eller en läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet.

På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.
Granskare:

Kristina Bergstrand

specialist i allmänmedicin

Senast uppdaterad:

Relaterat:

Illamående och kräkningar
Kristallsjuka
Matförgiftning