Vinterkräksjuka – calicivirus

Vad är vinterkräksjuka?

Vinterkräksjuka är ett kortvarigt sjukdomstillstånd med magbesvär som orsakas av ett mycket smittsamt virus. Det är inte ovanligt att en enda smittad person orsakar stora virusutbrott på exempelvis arbetsplatser, skolor, äldreboenden eller sjukhus.  

De flesta blir sjuka under vinterhalvåret, därav namnet. Vinterkräksjuka är allra vanligast mellan januari och mars, men smittspridningen kan ta fart redan i november.  

Symptom vid vinterkräksjuka

Vinterkräksjuka smittar lätt och brukar ha en inkubationstid som ger symptom inom ungefär 12-48 timmar. Kräkningar och diarré är typiska tecken på vinterkräksjuka hos både barn och vuxna, även om vuxna ibland bara får diarré utan kräkningar. Det är även vanligt att få ont i magen och känna sig riktigt sjuk. 

Vissa personer kan bära på caliciviruset som orsakar vinterkräksjukan utan att få några symptom alls. 

Vanliga symptom vid vinterkräksjuka:

• illamående och kräkningar

• diarré

• magsmärtor

• muskelvärk

• huvudvärk

• feber.

Besvären vid vinterkräksjuka har som regel ett snabbt förlopp. De flesta mår bättre inom ett par dagar. Var uppmärksam på ditt allmäntillstånd och tecken på vätskebrist. Barn drabbas fortare och värre av vätskebrist än vuxna. Barn och äldre kan uppleva ett svårare sjukdomsförlopp än andra i samband med vinterkräksjuka.

Vinterkräksjuka kan ibland göra att du insjuknar flera gånger under samma säsong. 

Andra tänkbara förklaringar

Illamående, diarré och magsmärtor kan bero på många olika saker. Du kan till exempel smittas av magsjuka som beror på andra virus. Matförgiftning har liknande symptom och kan exempelvis orsakas av salmonella.

IBS och magkatarr kan också ge plötsligt illamående, diarré och magsmärtor, men då är besvären mer långvariga och har ofta en bredare symptombild.

Orsaker till vinterkräksjuka

Vinterkräksjuka har en tydlig orsak – symptomen beror på calicivirus som sprider sig snabbt, ofta via direkt eller indirekt kontakt med smittade personer. Viruset kan även finnas i förorenat vatten och vissa livsmedel.

En av anledningarna till att vinterkräksjuka smittar så lätt är att viruset överlever tvätt med exempelvis handsprit och klor. Viruset dör heller inte om kontaminerade livsmedel har varit nedfrysta – de kan behöva värmas upp eller kokas för att smittan ska försvinna.

Vinterkräksjuka kan smitta på flera sätt:

• direktkontakt med smittade personer

• droppar i luften, till exempel nysningar

• mat som hanterats av smittade personer

• förorenat vatten, även exempelvis bär eller grönsaker som har sköljts i förorenat vatten

• råa skaldjur, till exempel ostron

• textilier, exempelvis kläder och gosedjur.

Samma person kan få vinterkräksjuka flera gånger, andra verkar ha genetiska egenskaper som minskar risken för sjukdom.

Utredning och behandling vid vinterkräksjuka

Vinterkräksjuka brukar inte kräva något läkarbesök eller behandling med läkemedel. Det finns inget vaccin som förebygger vinterkräksjukan och inga läkemedel som botar tillståndet. Besvären går som regel över av sig själva efter något eller några dygn. Under tiden bör du tillföra vätska, särskilt om du har kraftiga diarréer eller kräkningar. 

Vid magbesvär som inte går över inom några dagar bör du kontakta sjukvården. Om du har förlorat mycket vätska på kort tid kan du behöva snabb vätskeersättning i form av dropp. Långvariga kräkningar, diarréer eller andra magbesvär kan kräva en utredning för att utesluta exempelvis bakteriella infektioner, magkatarr eller inflammatoriska tarmsjukdomar.

Vad kan jag göra själv?

Kräkningar och diarré kan göra kroppen uttorkad. Därför behöver du få i dig vätska, små mängder i täta intervaller. Det är särskilt viktigt om vinterkräksjuka drabbar små barn eller om du får vinterkräksjuka när du är gravid. Vid behov kan du köpa vätskeersättning på apotek eller blanda egen.

Recept på vätskeersättning för vuxna och barn över ett år:

• 1 liter vatten

• 6 tsk strösocker

• 1/2 tsk salt

• ev. 2 tsk koncentrerad fruktjuice eller saft.
  Koka upp vattnet, låt det svalna och blanda i socker och salt.

När du har slutat kräkas kan du börja äta igen. Välj helst skonkost i små portioner – buljong, blåbärssoppa, kokt fisk, ris och vitt bröd är särskilt lättsmält. Vänta gärna med mjölkprodukter tills magen har återhämtat sig och kan bryta ner mjölksockret igen. 

Tänk på att effekten av vissa läkemedel kan påverkas vid kraftiga kräkningar eller diarré. Det gäller exempelvis p-piller och antibiotika. Vid diabetes kan du särskilt behöva anpassa din insulinbehandling i samband med diarré och kräkningar.

Skydda dig själv och andra mot smitta

När du känner dig frisk igen bör du eller ditt barn stanna hemma ett par dagar extra. Vinterkräksjukan kan spridas upp till 72 timmar efter tillfrisknande, men vissa kan vara smittbärare under längre tid.  

Ibland kan andra personer i hushållet bära på virus som orsakar kräksjuka utan att själva ha några symptom. Därför är det extra viktigt att alla är noga med hygienen, särskilt i samband med matlagning och toalettbesök. Personer med symptom bör inte laga mat eller hantera livsmedel som andra ska äta.

Så här kan du minska smittorisken vid vinterkräksjuka:

• tvätta händerna noga med tvål – enbart handsprit dödar inte bakterierna

• dela inte handduk med andra – använd pappershandduk om ni är fler som använder samma handduk i exempelvis kök eller badrum

• håll avstånd – undvik kontakt med smittade personer och miljöer

• undvik bufféer – risken för smitta ökar om många kommer i kontakt med maten

• koka frysta, importerade hallon – just frysta hallon är en särskilt vanlig viruskälla

• tvätta vissa textilier – var extra noga med hygienen i samband med sjukdomsutbrott, du bör exempelvis tvätta sängkläder och handdukar i 60–90 grader.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du eller ditt barn har kraftiga diarréer eller kräkningar som inte går över. Det gäller även magsjuka med hög feber eller kraftiga magsmärtor. Vid sjukdomskänsla, trötthet och svaghet som inte blir bättre inom ett par dygn bör du också söka vård.

Allvarliga symptom på vätskebrist ska också följas upp av vården, exempelvis mörk urin, yrsel, huvudvärk och stark törst.

Sök vård akut om du har blod i avföringen eller kräks blod. Det gäller även vid svåra magsmärtor som inte går över, hög feber och frossa. Spädbarn med plötsliga kräkningar, uppsvälld mage, feber och allmänpåverkan behöver också akutvård.

Vid misstanke om smittsam sjukdom är det viktigt att undvika smittspridning – kontakta alltid sjukvården innan du gör ett fysiskt besök eller invänta personal vid entrén.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan alltid vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp, digitalt eller via någon av våra vårdcentraler.