Influensa hos barn

Vaccination mot influensa för barn i riskgrupp 2025-2026

Influensaviruset ser olika ut från år till år och därför krävs ett nytt vaccin varje år. Det är Världshälsoorganisationen (WHO) som bestämmer vad vaccinet behöver innehålla. Influensavaccinet ger ett bra skydd, men det finns ändå en viss risk för barn att insjukna. Om barnet får influensa trots vaccination brukar besvären vara lindrigare. 

Barn som är över 6 månader och tillhör en riskgrupp med ökad risk för allvarlig sjukdom i influensa kan vaccinera sig utan kostnad på våra vårdcentraler. Det gäller barn med nedsatt immunförsvar eller bakomliggande sjukdom som hjärtsvikt, lungsjukdom, diabetes, leversvikt eller njursvikt. Barn med kraftig övervikt, neuromuskulära sjukdomar eller flerfunktionshinder behöver också vaccineras.. 

Vaccination mot influensa kan ibland ge kortvariga biverkningar hos barn i form av lindriga influensasymptom, eventuellt med feber. Vaccinationsområdet kan bli svullet och ömt under några timmar eller dagar. 

Tecken på influensa hos barn

Barn som smittas av influensavirus brukar få symptom inom fyra dagar. De känner sig sjuka, febriga, får ont i halsen och hostar. Barn får ofta snabbt högre feber än vuxna och kan även få svullna lymfkörtlar, ofta på halsen. Kräkningar och diarré vid influensa är också vanliga symptom hos barn. Vid hög feber kan barn även uppleva att de har ont i magen och huvudvärk. Vissa barn får muskelvärk i kroppen.

Tidiga tecken på influensa hos spädbarn och små barn kan vara att barnet verkar trött, ledsen och tappar aptiten.

De flesta barn blir friska efter en vecka eller två, men det är relativt vanligt att hosta och vara trött en lite längre period efter en influensa. 

Vanliga symptom vid influensa hos barn:

• hög feber 

• hosta och halsont

• snuva

• muskelvärk

• huvudvärk

• magont

• diarré

• illamående och kräkningar. 

Influensa och andra virusinfektioner kan i vissa fall ge mer långvariga besvär som övergår i bakteriella infektioner som lunginflammation, ögoninflammation och öroninflammation hos barn. 

Andra besvär med liknande symptom hos barn

Influensa kan likna en vanlig förkylning hos barn, men då brukar barnet ha lägre feber eller bara hög feber i någon dag utöver hosta, snuva och halsont. Influensa kan även likna andra virusinfektioner som exempelvis covid-19. Även lunginflammation kan påminna om influensa, men då brukar allmäntillståndet vara sämre och kan inkludera andningsproblem. 

Bronkiolit är en luftrörsinfektion som är vanligast hos små barn. Inflammationen orsakas oftast av RS-virus och ger hosta, andningsbesvär med pipande eller väsande andningsljud. Slemhosta och andningsbesvär förekommer ofta vid astma. Muskelvärk och allmän sjukdomskänsla förekommer även vid borrelia och TBE.

Snuva och trötthet kan bero på allergi. 

Varför får barn influensa?

Influensa är en virusinfektion som skadar slemhinnorna i barnets luftvägar. Viruset smittar lätt, främst genom närkontakt, hosta och nysningar. Influensavirus är allra vanligast under vinterhalvåret. 

Barn med nedsatt allmäntillstånd eller ett nedsatt immunförsvar har särskilt lätt att bli smittade. 

Krävs det behandling för barn med influensa?

Barn som har influensa behöver som regel ingen behandling om barnet är friskt för övrigt – besvären brukar läka av sig själva inom ett par veckor. I mer ovanliga fall, till exempel om influensan skulle leda till bakteriell lunginflammation, kan det finnas anledning att behandla med antibiotika. Har du en bebis med misstänkt influensa ska du alltid söka vård. 

Barn som har bakomliggande sjukdomar kan behöva vaccineras i förebyggande syfte, antingen i form av en spruta eller nässpray. Barn som tillhör riskgrupper eller svårt sjuka barn kan även behöva virushämmande läkemedel om de har smittats med influensavirus. 

Vad kan jag göra som förälder?

Om du har ett barn som tillhör en riskgrupp kan du behöva vaccinera barnet mot säsongsinfluensa varje år. Rådgör med läkare om vad som blir bäst för just ditt barn. I vissa fall kan det vara bra att även du som förälder eller vårdnadshavare vaccinerar dig om du har nära kontakt med barn i riskgrupp.   

Barn som får influensa behöver vila och få i sig vätska. Då blir det lättare för kroppen att återhämta sig. Det är särskilt viktigt att dricka ordentligt för små barn som kräks, har diarré eller hög feber – barn blir lättare uttorkade än vuxna och därför behöver du ersätta den vätska som kroppen förlorar. 

På apotek finns nässpray för barn och receptfria läkemedel som är febernedsättande och smärtstillande – de förkortar inte sjukdomsförloppet men kan lindra barnets besvär under sjukdomstiden. Tänk på att barn och ungdomar under 18 år inte ska använda läkemedel med acetylsalicylsyra utan läkares rekommendation på grund av risk för Reyes syndrom. Det är ett ovanligt men allvarligt tillstånd som kan påverka hjärna och lever.

Barnet bör inte gå till förskolan eller skolan förrän febern har gått ner till normal nivå och barnet inte längre har ett nedsatt allmäntillstånd. Stanna gärna hemma en extra dag. Det kan vara bra att veta att smittan brukar kunna föras vidare ungefär fem dagar efter de första symptomen.

När bör jag söka vård för mitt barn?

Sök vård om ditt barn

• är bebis med misstänkt influensa

• har hög feber länge som inte går ner efter fem dygn

• har feber som kommer och går

• har fått febernedsättande läkemedel utan att febern gått ner. 

Kontakta sjukvården direkt om ditt barn tillhör en riskgrupp och får influensasymptom.

Vid misstanke om smittsam luftvägsinfektion är det viktigt att undvika smittspridning – kontakta alltid vården innan du gör ett fysiskt besök eller invänta personal vid entrén. 

Sök vård akut om ditt barn

• har nedsatt allmäntillstånd och har svårt att hålla sig vaken 

• har andningsbesvär eller ont över bröstet

• har kramper med eller utan feber

• inte får i sig vätska och slutar kissa

• får utslag som sprider sig över kroppen.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan alltid vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp, digitalt eller via någon av våra vårdcentraler.