Kry-logo
Gikt

Gikt

Gikt är en smärtsam ledinflammation som beror på att kristaller av urinsyra har samlats i eller intill en led. Besvären brukar komma plötsligt och ofta i stortån, men du kan även få gikt i andra leder. Gikt kan gå över utan behandling, men vid kraftig svullnad och smärta bör du söka vård för att lindra inflammationen. Om du har återkommande besvär kan du behöva långvarig eller förebyggande läkemedelsbehandling.

Vad är gikt?

Gikt är en inflammation som kan drabba olika leder. Det är den vanligaste inflammatoriska ledsjukdomen som även kallas för giktartrit eller inflammatorisk artrit. Det engelska ordet för gikt är gout. Eftersom det är särskilt vanligt att ha ont i stortån och få en röd och inflammerad tå brukar gikt kallas för portvinstå i dagligt tal.

Gikt är vanligast hos män – risken ökar med stigande ålder. Kvinnor med gikt får som regel symptom först efter klimakteriet. Vissa personer kan få enstaka giktanfall, men de flesta får besvär minst en gång till inom ett år. Ibland kan långvariga inflammationer påverka flera leder samtidigt. I mer ovanliga fall kan gikt ge kroniska besvär.

Symptom

Vid gikt får du främst lokala symptom i en led. Den drabbade leden blir varm, röd och svullen. Du kan få kraftig smärta och ibland även feber. Besvären brukar komma plötsligt – en giktattack börjar ofta på natten och förvärras inom ett dygn. Smärtan blir sedan successivt lindrigare och försvinner oftast helt inom ett par veckor.

Det är vanligast att få gikt i stortån, men besvären kan uppstå i vilken led som helst. Du kan till exempel få ont i fotlederna, hälarna, armbågarna, knäna eller fingrarna. Vid långvarig eller återkommande gikt kan det uppstå små, gulvita knölar under huden. De små förhårdnaderna sitter ofta på fingrarna, tårna, näsvingarna eller öronen.

Vanliga symptom vid gikt:

  • svullnad, värme och rodnad kring en led, exempelvis stortån
  • ömhet och smärta i leden
  • blåröd missfärgning
  • nedsatt rörlighet i leden
  • långvariga besvär kan ge små, ljusa knölar under huden
  • ibland feber och frossa.

Vid gikt är det relativt vanligt att även ha andra besvär, exempelvis njursten eller nedsatt njurfunktion.

Andra tänkbara förklaringar

Artros kan också uppstå i exempelvis tår och fingrar, men besvären brukar växa fram långsamt genom åren. Typiska symptom är ömma och stela leder som till en början brukar komma i samband med rörelse och belastning. Ledbesvär som orsakas av exempelvis borrelia kan också påminna om gikt.

Hallux valgus orsakar svullnad, rodnad och smärta i stortåns grundled, på sidan av foten. Ledgångreumatism RA och psoriasis med artriter kan också ha en liknande symptombild som gikt, men drabbar oftast flera leder.

Orsaker till gikt

Gikt orsakas av så kallade uratkristaller som samlas i eller intill en led. Uratkristaller kan bildas om du har en förhöjd nivå av urinsyra. Det beror antingen på en överproduktion av urinsyra eller en nedsatt förmåga hos njurarna att utsöndra syran. Då uppstår uratkristaller som orsakar en inflammation i leden. Om du får små knölar under huden beror det på att uratkristaller har samlats där. Det kallas för tofi.

Bakomliggande orsaker till en förhöjd nivå av urinsyra är ofta ett högt intag av fruktos eller av puriner som finns i exempelvis i kött och skaldjur. Ett högt alkoholintag kan också orsaka besvären.

Gikt förekommer oftare med stigande ålder eftersom urinsyran i blodet ökar med åren. Besvären är vanligast hos män eftersom män har mer urinsyra i blodet. Hos kvinnor ökar produktionen av urinsyra efter klimakteriet. Så kallad primär gikt, som beror på en ärftlig rubbning av omsättningen av urinsyra, kan ibland orsaka besvär redan i tonåren.

Exempel på faktorer som ökar sårbarheten för gikt:

  • högt intag av mat och dryck som innehåller fruktos, exempelvis fruktjuice
  • högt intag av mat som innehåller puriner, som bland annat finns i animaliskt protein
  • alkohol
  • övervikt och fetma
  • njursvikt och andra njursjukdomar
  • hjärtsvikt och andra hjärtsjukdomar
  • diabetes
  • hög cellomsättning, till exempel i samband med psoriasis
  • vissa läkemedel, exempelvis vätskedrivande och litium
  • ärftlighet.

Utredning och behandling

Gikt ger ofta tydliga och typiska symptom – ibland räcker det att titta och känna på leden. Blodprov och ultraljud kan ge viktig information, men för att säkerställa en diagnos krävs provtagning av ledvätskan.

Vid gikt får du ofta behandling med läkemedel som antingen dämpar inflammationen eller sänker nivån av urinsyra i blodet. Då minskar risken för återkommande gikt. Ändrade levnadsvanor kan också vara en viktig del av behandlingen – du kan till exempel behöva avstå från alkohol eller viss mat som ökar risken för höga nivåer av urinsyra. Eftersom vissa läkemedel kan påverka urinsyran kan det ibland vara aktuellt att byta läkemedel.

Vid gikt som är kopplad till exempelvis njurbesvär eller hjärt-kärlsjukdomar kan du behöva medicin och behandling som är särskilt anpassad efter hela sjukdomsbilden.

Vad kan jag själv göra?

Se till att du dricker tillräckligt mycket vatten – det hjälper njurarna att transportera ut urinsyra och minskar risken för uratkristaller. Eftersom gikt kan bero på ett högt intag av alkohol eller mat som innehåller fruktos eller puriner kan du själv anpassa ditt intag av mat och dryck.

Om du har fått en inflammation ska du avlasta leden och låta den vila. Du kan även lägga något kallt på leden för att minska svullnaden. På apotek finns smärtlindrande och inflammationshämmande läkemedel som minskar besvären.

Så här kan du minska risken att drabbas av gikt:

  • drick ordentligt med vatten
  • undvik drycker med fruktos
  • avstå från alkohol
  • var försiktig med mat som har hög purinhalt, exempelvis inälvsmat, svamp, fet fisk och kött
  • rör på dig och försök att gå ner i vikt om du är överviktig.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du får kraftig svullnad och smärta i stortån eller någon annan led. Du bör även söka vård om du har haft gikt tidigare och känner igen besvären.

Sök vård akut vid kraftig svullnad eller smärta i kombination med ett nedsatt allmäntillstånd med exempelvis feber eller frossa.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp med gikt. En sjuksköterska eller läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård. Vid gikt krävs ofta ett fysiskt vårdmöte.

På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.
Granskare:

Kristina Bergstrand

specialist i allmänmedicin

Senast uppdaterad:

Relaterat:

Övervikt och fetma (obesitas)
Diabetes mellitus
Psoriasis
Alkoholproblem