Kry-logo
Har du symptom och känner dig orolig för coronaviruset? Gör symptomkollen
Feber hos barn

Feber hos barn

Både barn och vuxna har feber när kroppstemperaturen är 38 grader eller högre. Barn får lättare feber än vuxna, men det behöver inte alltid betyda att de mår dåligt för övrigt. Var uppmärksam på allmäntillståndet och om barnet har andra symptom. Feber beror ofta på tillfälliga virusinfektioner. Temperaturen brukar normaliseras inom några dagar, utan behandling. Vid hög feber och feber utan tydlig förklaring bör du söka vård.

Om ett barn plötsligt får hög feber med kraftig frossa eller medvetandepåverkan bör du söka vård akut – ring 112 och invänta ambulans.

Allmänt om feber hos barn

Kroppstemperaturen regleras av temperaturcentrum i hjärnan som sitter i hypotalamus. Det fungerar som en termostat som höjer temperaturen när det kommer signaler från olika feberframkallande substanser och faktorer. Feber är ett tecken på att immunsystemet arbetar på högvarv för att bekämpa exempelvis virus, bakterier eller inflammationer. Då bildas fler vita blodkroppar som gör immunförsvaret mer effektivt, men feberns betydelse och mekanismerna bakom febern är inte helt kartlagda.

Normal kroppstemperatur hos barn brukar ligga mellan 36 och 37.5 grader, men den kan vara både högre och lägre. Inom sjukvården kallas intervallet 37.6–37.9 grader för förhöjd kroppstemperatur. Temperaturer över 38 grader räknas som feber. Hög feber hos barn brukar räknas från 39-40 grader och när febern överstiger 41 grader kan temperaturökningen i sig vara skadlig.

Feber är ofta ett av flera symptom i samband med infektioner och olika sjukdomar, men barn kan ha en förhöjd kroppstemperatur utan att vara sjuka. Temperaturen brukar till exempel vara högre på kvällen än tidigt på morgonen. Barnets vikt, ålder, årstid och klimat påverkar också. Kroppstemperaturen stiger dessutom tillfälligt vid fysisk aktivitet.

Symptom vid feber

När kroppstemperaturen är 38 grader eller högre kan barn känna sig trötta, hängiga och kanske lite gnälliga.

Det är vanligt att frysa när febern stiger. Vid hög feber som är på väg ner kan ditt barn istället börja svettas, eftersom kroppen då gör sig av med överskottsvärmen. Hög feber som har stigit fort kan orsaka både kramp och plötsliga kräkningar hos små barn. Hastigt påkommen feber med frossa är ofta tecken på en allvarlig infektion med snabbt förlopp.

Feber brukar vara ett av flera symptom i samband med infektioner. Halsont, snuva, huvudvärk och magont är till exempel vanligt i samband med tillfälliga virusinfektioner.

Orsaker till feber

Feber hos barn kan ha många förklaringar och är ofta ett av flera symptom. Den vanligaste orsaken är olika virusinfektioner – från förkylningar och influensa till barnsjukdomar och besvär som orsakas av corona. Feber är också ett vanligt symptom i samband bakterieinfektioner hos barn.

Små barn har särskilt lätt att få infektioner eftersom immunförsvaret inte har hunnit utvecklas ordentligt. Ett spädbarn eller en bebis har ett visst skydd av antikroppar de första sex månaderna, men från sju månader och upp till tre års ålder kan barn ha många virusinfektioner med feber varje år.

För att avgöra vad temperaturhöjningen beror på i varje enskilt fall är det viktigt att uppmärksamma andra symptom som uppstår samtidigt. Det kan till exempel handla om diarré och kräkningar, öroninflammation, utslag eller andra besvär som uppstår i samband med feber hos ditt barn.

Vanliga infektioner som ger tillfällig feber hos barn:

Hög feber utan andra tydliga symptom, eller långvarig feber hos barn kan i mer ovanliga fall bero på allvarligare sjukdomstillstånd som bör utredas.

Utredning och behandling

Det finns ingen universalbehandling mot feber – feber är en naturlig reaktion när kroppen bekämpar exempelvis virus och bakterier. Den går ofta över av sig själv efter några dagar.

Om febern inte ger med sig kan en läkare behöva undersöka barnet. Läkaren väger in hur hög feber barnet har och om det har haft stora temperatursvängningar. Om ditt barn har andra symptom, utöver hög feber, ger det också viktig information om orsaken till besvären. För att fastställa vad febern beror på krävs ibland en undersökning med provtagning, odling eller röntgen.

Behandlingen beror helt på vad som orsakar febern. Vid bakterieinfektioner kan det ibland finnas anledning att behandla med antibiotika.

Vad du själv kan göra

Vid feber behöver kroppen vätska och vila för att återhämta sig. Små barn blir lätt uttorkade och därför är det viktigt att ersätta den vätska som kroppen förlorar. Barn som har hög feber ska helst inte anstränga sig fysiskt förrän febern har gått ner.

Var uppmärksam på barnets allmäntillstånd och ta tempen regelbundet. Vid hög feber är det viktigt att du även tittar till barnet på natten.

Vid feber är det viktigt att:

  • dricka ordentligt – ofta räcker det med vatten, saft eller annan dryck men vid tydlig vätskebrist kan barnet behöva vätskeersättning
  • vila – kroppen behöver återhämta sig innan barnet går till skolan igen
  • avstå från fysisk ansträngning – idrott och motion vid feber kan vara direkt skadligt och försämrar immunförsvarets förmåga att bekämpa infektioner.

Recept på vätskeersättning för barn över ett år:

  • 1 liter vatten
  • 6 tsk strösocker
  • 1/2 tsk salt
  • ev. 2 tsk koncentrerad fruktjuice eller saft.

Koka upp vattnet, låt det svalna och blanda i socker och salt.

På apotek finns både termometer, vätskeersättning och receptfria, febernedsättande läkemedel för barn. Febernedsättande medel förkortar inte sjukdomstillståndet, men kan lindra besvären. Det är viktigt att veta att barn under 18 år inte ska använda läkemedel med acetylsalicylsyra utan läkares rekommendation. Det beror på att det finns risk för Reyes syndrom, ett ovanligt tillstånd som kan påverka hjärna och lever med symptom som medvetandepåverkan, kramper, magsmärtor, kräkningar och medvetslöshet.

Tänk på att feber ibland kan vara tecken på smittsamma bakterier eller virus. Vid misstanke om exempelvis influensa eller covid-19 är det viktigt att undvika smittspridning – tvätta händerna ofta och håll fysiskt avstånd till andra både inomhus och utomhus.

Så tar du tempen på ett barn

Du kan ta tempen i armhålan, munnen, ändtarmen, örat eller på pannan. Den mest tillförlitliga temperaturen får du i örat och ändtarmen.

Innan du tar tempen är det är bra om barnet vilar en stund, annars kan det bli ett tillfälligt förhöjt värde. Om du tar tempen i munnen ska du vänta en halvtimme om barnet just har ätit eller druckit. Använder du en örontermometer ska du inte ta tempen direkt när barnet vaknar – låt barnet vara uppe en stund eftersom värmen från kudden kan ge en falskt förhöjd temperatur.

Då bör du söka vård

Kontakta sjukvården om barnet har feber och ett påverkat allmäntillstånd, utan tydliga tecken på exempelvis influensa eller magsjuka. Det gäller även vid oförklarlig feber som inte ger med sig efter 4–5 dagar eller vid feber som kommer och går hos ditt barn.

Sök alltid vård om det gäller feber hos en bebis eller ett spädbarn.

Sök vård akut om barnet har feber och:

  • kraftigt påverkat allmäntillstånd
  • svår frossa eller smärta
  • andningsbesvär
  • tecken på uttorkning, exempelvis minskad urinmängd
  • är stel i nacken
  • håller på att förlora medvetandet
  • får feberkramp
  • är yngre än sex månader.

Vid misstanke om smittsam sjukdom är det viktigt att undvika smittspridning – kontakta alltid vården innan du gör ett fysiskt besök eller invänta personal vid entrén.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp om ditt barn har feber. En sjuksköterska eller läkare gör en individuell bedömning baserat på barnets symptom och det som framkommer under vårdmötet. Barnet kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. Vid feber utan tydlig förklaring krävs ofta en fysisk undersökning.

Tänk på att barnet behöver närvara under vårdmötet.

För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.

På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.
Granskare:

Kristina Bergstrand

specialist i allmänmedicin

Senast uppdaterad:

Relaterat:

Utslag hos barn
Huvudvärk hos barn
Öroninflammation
Förkylning
Magsjuka – maginfluensa