Njurbäckeninflammation – pyelonefrit

Vad är njurbäckeninflammation?

Njurbäckeninflammation är en infektion i de övre urinvägarna som orsakas av bakterier som kommer in i urinröret och sprider sig hela vägen upp till njurarna. Det kan till exempel bero på tillfälliga sjukdomstillstånd eller besvär i underlivet, medfödda problem i urinvägarna, ärrbildningar i njurarna eller bakomliggande sjukdomar. Även fullt friska personer kan få njurbäckeninflammation.

Tillståndet kallas även för övre eller hög urinvägsinfektion. På läkarspråk heter njurbäckeninflammation pyelonefrit eller febril urinvägsinfektion. Det är allra vanligast att ha akut pyelonefrit som behandlas med antibiotika. Vid kronisk pyelonefrit får du återkommande besvär som kan kräva livslång behandling. 

Symptom vid njurbäckeninflammation

Njurbäckeninflammation har ofta ett snabbt förlopp med hög feber, frossa och illamående. En hög urinvägsinfektion kan också göra ont i ryggen under revbenen, där njurarna sitter.

Barn och äldre personer kan ibland få hög feber utan andra symptom vid njurbäckeninflammation. Förvirring, kräkningar och diarré är också relativt vanligt hos äldre vid såväl njurbäckeninflammation som andra infektioner och sepsis.

Vanliga symptom vid njurbäckeninflammation:

• snabbt förlopp med försämrat allmäntillstånd

• feber och frossa

• illamående och kräkningar

• värk i ryggen, ibland ena sidan av ryggen

• magsmärtor

• parallella prostatabesvär hos män.

I svåra fall av njurbäckeninflammation finns det risk för sepsis, som även kallas blodförgiftning.

Plötsliga symptom som kan vara tecken på sepsis:

• hjärtklappning och hög puls

• lågt blodtryck och svimningskänsla

• snabb andning med svårigheter att få luft

• kraftiga magsmärtor, diarré och kräkningar

• låg urinproduktion.

Sepsis kan leda till septisk chock som försämrar tillståndet ytterligare. Problem med blodcirkulationen visar sig i form av blek och svettig hud med kalla händer och fötter.

Andra tänkbara förklaringar

En vanlig urinvägsinfektion kan ibland likna en njurbäckeninflammation om du samtidigt har ont i magen eller ryggen. Sveda och obehag från urinvägarna kan även vara tecken på andra besvär.  

Hos flickor och kvinnor är torra slemhinnor eller svamp i underlivet vanliga förklaringar. Pojkar och män kan ha en infektion i förhuden eller sädesledaren medan sveda och små mängder urin hos äldre män kan vara tecken på prostatabesvär. Sexuellt överförbara sjukdomar som klamydia, gonorré, herpes i underlivet, och mykoplasma kan också orsaka underlivsbesvär.

Njursten och gallsten med kraftiga smärtor från rygg eller mage kan i vissa fall likna en njurbäckeninflammation. Om du upplever att du har ont i njuren eller njurarna kan det bero på muskulär smärta i ryggen. Får du plötsligt mycket ont i ländryggen på ena sidan med smärtutstrålning i benet kan det vara tecken på diskbråck. Ett ryggskott orsakar smärtor i ländryggen.

Blindtarmsinflammation visar sig ofta i form av smärta långt ner på höger sida av magen. Då kan du även känna dig allmänt sjuk med feber, illamående och kräkningar.

Vad orsakar njurbäckeninflammation?

Om du får in bakterier i urinröret som tar sig upp i de övre urinvägarna kan du få en infektion i njurarna. En njurbäckeninflammation kan orsakas av olika bakterier. Kolibakterier är vanligast – de finns naturligt i tarmen och kan ibland sprida sig via huden eller slemhinnorna. 

Om urinens utflöde av någon anledning blockeras, eller läcker tillbaka upp mot njurarna, kan det samlas bakterier i urinvägarna som orsakar infektion. Besvären kan till exempel bero på förstorad prostatakörtel, njursten eller tillfälligt försämrad funktion i samband med graviditet. Även ärrbildningar i njuren, som har uppstått efter en inflammation eller medfödda problem i urinvägarna, kan också orsaka besvär. 

En förändrad bakterieflora kan också öka risken för infektion. Det kan till exempel bero på upprepad antibiotikabehandling eller diabetes. Kondom, pessar och spermiedödande medel kan påverka bakteriefloran i slidan och skapa en större sårbarhet för bakterier.  

Infektioner i urinvägarna är vanligare hos kvinnor, eftersom urinröret är kortare än hos män. 

Faktorer som gör dig mer sårbar för njurbäckeninflammation:

• förträngningar i urinvägarna 

• ärrbildning, skador eller missbildningar i urinvägarna 

• förstorad prostatakörtel 

• graviditet 

• diabetes 

• njursten 

• upprepade antibiotikabehandlingar 

• immunhämmande läkemedel. 

Njurbäckeninflammation hos barn

Barn kan också få njurbäckeninflammation. Besvären kännetecknas ofta av ett försämrat allmäntillstånd och att barnet mår illa eller kräks. Hög feber är också vanligt och barnet kan vara påtagligt trött eller vara svårt att få kontakt med. Vissa barn får besvär från de nedre urinvägarna, men det är inte typiskt. Ryggsmärta vara en del av symptombilden, precis som hos vuxna.

Ibland kan det vara svårt att skilja mellan en vanlig urinvägsinfektion och njurbäckeninflammation hos barn. I vissa fall kan feber vara det enda symptomet.

Det är viktigt att söka vård direkt vid misstänkt njurbäckeninflammation eftersom en obehandlad inflammation kan leda till livshotande tillstånd – barnets njurar kan ta skada och om bakterierna kommer ut i blodet finns det risk för sepsis.

Utredning och behandling

Vid misstänkt njurbäckeninflammation får du lämna blodprov, urinprov och göra en röntgenundersökning. I vissa fall behöver du även göra en gynekologisk eller urologisk undersökning för att utesluta andra besvär. Ibland få du göra olika tester som visar hur urinblåsan och njurarna fungerar, till exempel med hjälp av ultraljud.

Njurbäckeninflammation kräver alltid behandling med antibiotika, oavsett om du är barn eller vuxen. Snabb behandling minskar risken för skador på njurarna och hindrar bakterier att ta sig ut i blodet. Ibland krävs sjukhusvård och antibiotikabehandling direkt i blodet – det kan till exempel gälla barn, äldre personer eller om du har njurbäckeninflammation och är gravid.

Vid kronisk njurbäckeninflammation krävs ofta livslång behandling. I svåra fall kan du behöva en njurtransplantation.

Vad kan jag göra själv?

Kontakta sjukvården om du misstänker att du har njurbäckeninflammation. Du kan inte förhindra eller behandla besvären själv.  

Försök undvika att bakterier kommer in i urinvägarna:

• kissa ut allt urin

• tvätta inte underlivet i onödan

• torka dig framifrån och bak vid toalettbesök

• undvik pessar och spermiedödande medel

• kissa efter samlag.

När bör jag söka vård ?

Sök vård om du är osäker på om dina symptom beror på en vanlig urinvägsinfektion, njurbäckeninflammation eller kan vara tecken på något annat, exempelvis sexuellt överförbara sjukdomar.  

Sök vård om du har fått njurbäckeninflammation och trots diagnos med antibiotikabehandling inte känner dig bättre inom några dagar. 

Sök vård akut om du får hög feber, frossa, illamående eller ryggont i samband med smärta eller obehag från urinvägarna. Om du har låg urinproduktion eller inte kan kissa alls behöver du också vård akut. Det gäller även blod i urinen eller sädesvätskan. 

Ring 112 vid tecken på sepsis som kännetecknas av ett kraftigt nedsatt allmäntillstånd. Symptomen kan inkludera hjärtklappning och hög puls, andningsbesvär, frossa, feber och magsmärtor med diarré och kräkningar.  

Så kan Kry hjälpa till

För att få råd och hjälp vid misstanke om njurbäckeninflammation kan du vända dig till någon av våra vårdcentraler. Njurbäckeninflammation kräver en fysisk undersökning.