Kry-logo
Ladda ned
Njurbäckeninflammation

Njurbäckeninflammation – pyelonefrit

En njurbäckeninflammation orsakas av bakterier som har tagit sig upp i de övre delarna av urinvägarna. Då kan du känna dig riktigt sjuk, må illa, få hög feber och frossa. Ryggvärk och obehag från urinvägarna är andra typiska besvär. Vid en njurbäckeninflammation kan du ha symptom på en låg urinvägsinfektion eller blåskatarr samtidigt. Du ska alltid söka vård och behandlas med antibiotika.

Om bakterierna vid en njurbäckeninflammation flödar ut i blodet kan det leda till sepsis och septisk chock. Ring 112 om du eller någon i din närhet blir akut sjuk med förvirring, frossa, hjärtklappning, andningsproblem eller kraftiga magbesvär.

Vad är njurbäckeninflammation?

Njurbäckeninflammation är en infektion i de övre urinvägarna som orsakas av bakterier som kommer in i urinröret och sprider sig hela vägen upp till njurarna. Det kan till exempel bero på tillfälliga sjukdomstillstånd eller besvär i underlivet, medfödda problem i urinvägarna, ärrbildningar i njurarna eller bakomliggande sjukdomar. Men även fullt friska personer kan få njurbäckeninflammation.

Tillståndet kallas även för övre eller hög urinvägsinfektion. På läkarspråk heter njurbäckeninflammation pyelonefrit eller febril urinvägsinfektion. Det är allra vanligast att ha akut pyelonefrit som behandlas med antibiotika. Vid kronisk pyelonefrit får du återkommande besvär. Då krävs en utredning och du kan behöva livslång läkemedelsbehandling, i vissa fall även njurtransplantation.

Symptom vid njurbäckeninflammation

Njurbäckeninflammation har ofta ett snabbt förlopp med hög feber, frossa och illamående. En hög urinvägsinfektion kan också göra ont i ryggen under revbenen, där njurarna sitter.

Vid en njurbäckeninflammation kan du även ha symptom från de nedre urinvägarna, som vid en vanlig urinvägsinfektion eller blåskatarr. Då kan du känna dig kissnödig ofta och det svider i underlivet. Du kan få en molande värk i nedre delen av magen och vara trött och frusen. Vissa får blod i urinen eller sädesvätskan.

Barn och äldre personer kan ibland få hög feber utan andra symptom vid njurbäckeninflammation. Förvirring, kräkningar och diarré är också relativt vanligt hos äldre vid såväl njurbäckeninflammation som andra infektioner och sepsis.

Vanliga symptom vid njurbäckeninflammation:

  • feber och frossa
  • illamående och kräkningar
  • värk i ryggen, ibland ena sidan av ryggen
  • värk i ena sidan av magen
  • försämrat allmäntillstånd
  • blåskatarr med sveda i underlivet och behov att kissa ofta
  • parallella prostatabesvär hos män.

I svåra fall av njurbäckeninflammation finns det risk för sepsis, som även kallas blodförgiftning.

Plötsliga symptom som kan vara tecken på sepsis:

  • hjärtklappning och hög puls
  • sjunkande blodtryck och svimningskänsla
  • snabb andning med svårigheter att få luft
  • kraftiga magsmärtor, diarré och kräkningar
  • låg urinproduktion.

Sepsis kan leda till septisk chock som försämrar tillståndet ytterligare. Problem med blodcirkulationen visar sig i form av blek och svettig hud med kalla händer och fötter.

Andra tänkbara förklaringar

Blåskatarr kan likna en lindrig njurbäckeninflammation – då har du antagligen ingen feber, men det svider som regel när du kissar och du kan behöva kissa oftare än vanligt. Sveda och obehag från urinvägarna kan även vara tecken på andra besvär. Hos flickor och kvinnor är torra slemhinnor eller svamp i underlivet vanliga förklaringar. Pojkar och män kan ha en infektion i förhuden eller sädesledaren medan sveda och små mängder urin hos äldre män kan vara tecken på prostatabesvär. Sexuellt överförbara sjukdomar som klamydia, gonorré, herpes, och mykoplasma kan också orsaka underlivsbesvär.

Njursten och gallsten med kraftiga smärtor från rygg eller mage kan i vissa fall likna en njurbäckeninflammation. Om du upplever att du har ont i njuren eller njurarna kan det bero på muskulär smärta i ryggen. Får du plötsligt mycket ont i ländryggen på ena sidan kan det bero på ryggskott och en gradvis ökande värk i ländryggen kan vara tecken på diskbråck.

Blindtarmsinflammation visar sig ofta i form av smärta långt ner på höger sida av magen. Då kan du även känna dig allmänt sjuk med feber, illamående och kräkningar.

Vad orsakar njurbäckeninflammation?

Om du får in bakterier i urinröret som tar sig upp i de övre urinvägarna kan du få en infektion i njurarna. En njurbäckeninflammation kan orsakas av olika bakterier. Kolibakterier är vanligast – de finns naturligt i tarmen och kan ibland sprida sig via huden eller slemhinnorna.

Det finns olika förklaringar till att bakterierna kan nå hela vägen till njurarna. En vanlig orsak är att muskeln som reglerar urinblåsan inte fungerar som den ska. Då kan urinen antingen bli kvar i urinblåsan eller istället läcka tillbaka upp mot njurarna. När urinens flöde blockeras eller rinner tillbaka kan det samlas bakterier i urinvägarna som orsaka infektion. Besvären kan till exempel bero på tillfälligt försämrad funktion i samband med graviditet, ärrbildningar i njuren som har uppstått efter en inflammation eller medfödda besvär i urinvägarna.

Prostatabesvär kan också göra att bakterier lättare får fäste i urinvägarna, till exempel förstorad prostata som gör att urin blir kvar i urinblåsan där bakterier samlas. Diabetes kan också göra dig mer sårbar för bakterieangrepp.

Kondom, pessar och spermiedödande medel kan påverka bakteriefloran i slidan och skapa en större sårbarhet för bakterier. Det gäller även om du har samlag ofta eller har en ny sexpartner.

Faktorer som gör dig mer sårbar för njurbäckeninflammation:

  • tidigare urinvägsinfektioner
  • förstorad prostatakörtel
  • graviditet
  • diabetes
  • obehandlad njursten
  • ärrbildning, förträngningar eller missbildningar i urinvägarna
  • tumörer eller nervskador i urinvägarna
  • ansträngningsinkontinens
  • immunhämmande läkemedel
  • samlag och spermiedödande medel.

Njurbäckeninflammation hos barn

Barn kan också få njurbäckeninflammation. Besvären kännetecknas ofta av ett försämrat allmäntillstånd och att barnet mår illa eller kräks. Hög feber är också vanligt och barnet kan vara påtagligt trött eller vara svårt att få kontakt med. Vissa barn får besvär från de nedre urinvägarna, men det är inte typiskt. Ryggsmärta vara en del av symptombilden, precis som hos vuxna.

Ibland kan det vara svårt att skilja mellan en vanlig urinvägsinfektion och njurbäckeninflammation hos barn. I vissa fall kan feber vara det enda symptomet.

Det är viktigt att söka vård direkt vid misstänkt njurbäckeninflammation eftersom en obehandlad inflammation kan leda till livshotande tillstånd – barnets njurar kan ta skada och om bakterierna kommer ut i blodet finns det risk för sepsis.

Utredning och behandling

Vid misstänkt njurbäckeninflammation får du lämna blodprov, urinprov och göra en röntgenundersökning. I vissa fall behöver du även göra en gynekologisk eller urologisk undersökning för att utesluta andra besvär. Ibland få du göra olika tester som visar hur urinblåsan och njurarna fungerar, till exempel med hjälp av ultraljud.

Njurbäckeninflammation ska alltid behandlas med antibiotika, oavsett om du är barn eller vuxen. Snabb behandling minskar risken för skador på njurarna och hindrar bakterier att ta sig ut i blodet. Ibland krävs sjukhusvård och antibiotikabehandling direkt i blodet – det kan till exempel gälla barn, äldre personer eller om du har njurbäckeninflammation och är gravid.

Vid kronisk njurbäckeninflammation krävs ofta livslång behandling. I svåra fall kan du behöva en njurtransplantation.

Vad kan jag göra själv?

Kontakta sjukvården om du misstänker att du har njurbäckeninflammation. Du kan inte förhindra eller behandla besvären själv utan behöver alltid antibiotikabehandling.

I enstaka fall kan en låg urinvägsinfektion eller blåskatarr övergå i en njurbäckeninflammation. Därför kan det finnas anledning att försöka undvika att bakterier kommer in i urinvägarna. Det kan du göra på olika sätt:

  • försök att kissa ut allt urin
  • tvätta inte underlivet i onödan
  • torka dig framifrån och bak vid toalettbesök
  • undvik pessar och spermiedödande medel
  • kissa efter samlag.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du är osäker på om dina symptom beror på en vanlig urinvägsinfektion, njurbäckeninflammation eller kan vara tecken på något annat, exempelvis sexuellt överförbara sjukdomar.

Sök vård om du har fått njurbäckeninflammation och trots diagnos med antibiotikabehandling inte känner dig bättre inom några dagar.

Sök vård akut om du får hög feber, frossa, illamående eller ryggont i samband med smärta eller obehag från urinvägarna. Om du har låg urinproduktion eller inte kan kissa alls behöver du också vård akut. Det gäller även blod i urinen eller sädesvätskan.

Ring 112 vid tecken på sepsis som kännetecknas av ett kraftigt nedsatt allmäntillstånd. Symptomen kan inkludera hjärtklappning och hög puls, andningsbesvär, frossa, feber och magsmärtor med diarré och kräkningar. Äldre personer blir ofta oroliga eller förvirrade.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp vid njurbäckeninflammation. En sjuksköterska eller läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård. Njurbäckeninflammation kräver en fysisk undersökning.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.

Granskare:

Kristina Bergstrand

specialist i allmänmedicin

Senast uppdaterad:

Relaterat:

Urinvägsinfektion